H�gskoleverket, tillsammans med Socialstyrelsen, fick i uppgift att unders�ka om Naprapatutbildningen uppfyller kraven p� h�gskoleutbildning. Uppdraget gavs i samband med att regeringen beslutade att utbildningen skulle bli Csn-ber�ttigad. Bed�margruppen har best�tt av �fyra medicinskt sakkunniga och en ekonomisk expert� samt en jurist fr�n Socialstyrelsen.
1. L�rarkompetens och kompetensutveckling: H�r kritiseras att l�rarna i basmedicin saknar kunskap om vad naprapati inneb�r. D�rmed vet de inte vad som �r relevant f�r naprapater.
2. Forskningsaktivitet: H�gskoleverket kritiserar att kursen i forskningsmetodik leds av en anst�lld som �nnu bara �r doktorand. De konstaterar att det inte bedrivs n�gon forskning vid Naprapath�gskolan trots att Svenska naprapatf�rbundet har en forskningsfond tillg�nglig.
3. Utbildningens inneh�ll och organisation: Bed�margruppen s�ger att de saknar en beskrivning eller entydig definition av naprapati, trots sj�lvv�rdering fr�n skolan och samtal med l�rare och studenter. De saknar �ven biologiska f�rklaringsmodeller som motiverar den naprapatiska behandlingsmetoden. De beskriver kursplanerna som �vagt beskrivna kunskapsm�l�. De har inte sett tecken p� att studenterna tr�nas i kritiskt t�nkande i akademisk bem�rkelse. (De f�rklarar inte inneb�rden av �kritiskt t�nkande i akademisk bem�rkelse�, men p�pekar att frihet mot att framf�ra kritik mot l�rare och kursuppl�gg inte har med detta att g�ra). Den kliniska delen kritiseras p� flera punkter; patienturvalet motsvarar inte befolkningsstrukturen, studenterna f�r inte tillr�ckligt stor behandlingsvana och inte heller tillr�ckligt med individuell handledning. Dessutom d�lig integration av praktiska och teoretiska moment. Journalskrivningen bed�ms som underm�liga.
4. Examination: Ett urval av skrivningar och examensarbeten har granskats. I skrivningarna anv�nds f�r mycket flervalsfr�gor, vilket resulterar i f�r lite tr�ning av analys och resonemang. De examensarbeten som granskats h�ller enligt bed�marna en alldeles f�r l�g niv�. De kommenterar ocks� att det �r �anm�rkningsv�rt att n�gra av uppsatserna handlar om behandling av barn, n�got som naprapater enligt svensk lag �r f�rbjudna att utf�ra�.
5. Utv�rdering och kvalitetss�kring: Ingen negativ kritik. Ist�llet beskrivning av skolans system f�r utv�rderingar av varje enskild kurs.
6. Studentmedverkande/-inflytande: Bed�margruppen anser att studenterna befinner sig i en beroendesituation och �r mycket utsatta. Efter tre �rs studier har studenten betalat 228 000 kr i undervisningsavgifter. Pga detta skulle en student som b�rjat tvivla p� sitt yrkesval efter tre �rs studier troligen ha investerat f�r mycket i tid och pengar f�r att vara fri att p�b�rja en annan utbildning.
7. Lokaler och utrustning: Utformningen av behandlingsb�sen p� kliniken g�r att studenten och patienten inte kan samtala utan att det uppfattas av andra.
8. Ekonomi och styrning: H�gskoleverket konstaterar att skolan bedrivs som aktiebolagsform med v�ldigt god ekonomi. Detta �verskott borde utnyttjas i form av att s�nka terminsavgifterna, vilket dock inte �verv�gts i skolans sj�lvv�rdering.
9. Stabilitet och l�ngsiktighet: Bed�marna anser att det satsas f�r lite p� l�rarnas kompetensutveckling. Avsatta resurser f�r forskning om naprapati saknas. De p�pekar dessutom att det �r beklagligt att skolan inte har lyckats integrera teori och praktik, i synnerhet med tanke p� att skolan uppger detta som sitt s�rm�rke.
L�s om H�gskoleverkets �slutsatser och f�rslag� p� s. 43 i rapporten.
Sammanst�llt 2007-11-07,
Helena Puranen Li,
ordf�rande f�r studentk�rens utbildningsutskott 2007