PRESSEMEDDELELSE FRA BARSEBÄCKOFFENSIV

DANSK VERSION * SVENSK VERSION

 

21. september 2001

Barsebäckkatastrofe mere sandsynlig efter tragedien i USA
Barsebäck II må lukkes straks

Den danske BARSEBÄCKOFFENSIV(1) udtaler:

De tragiske hændelser den 11. september viser, at hele sikkerhedsspørgsmålet
omkring A-kraftværker må revurderes. Muligheden for terrorister, der styrer
store passagerfly direkte mod civile mål, lå uden for alles forestilling –
indtil den 11. september i år.

De sandsynlighedsberegninger der hidtil har ligget til grund for diskussionen
af risikoen for flyuheld og A-kraftværker er i dag ubrugelige. Der foreligger
nu en helt ny situation, hvilket understreges af den danske statsministers
udtalelser denne uge angående behovet for en revurdering af
katastrofeberedskabet i Danmark – herunder også ved et uheld på Barsebäck.

Barsebäckværket ligger mindre end 20 kilometer fra Kastrup lufthavn. Når de
fuldt tankede fly letter fra Kastrup er der kun to minutters flyvning til
Barsebäckværket. Hvis terrorrister får held til at kapre et fly i Kastrup med
den hensigt at forøve et attentat på Barsebäck, vil modforanstaltninger ikke
kunne sættes ind, før katastrofen er en realitet. Derfor er det ikke et
spørgsmål om bedre beredskab, men at Barsebäckværket skal lukkes nu.

BARSEBÄCKOFFENSIV foretog den 14. september et telefoninterview med Anders
Görle, informationschef for Statens Kärnkraftinspektion (SKI), Sverige. På
spørgsmålet om sikkerhed mod terrorangreb på de svenske atomkraftværker udtalte
Anders Görle: ”Man kan ikke beskytte et atom-kraftværk imod en fuldt tanket
Boeing 747. Der findes undersøgelser med scenarier, hvor mindre fly rammer et A-
kraftværk. En del af anlæggene klarer sammenstød med mindre fly, men der er
ingen vurderinger med en Boeing 747” På trods af denne erkendelse mener Anders
Görle ikke der er grund til den store bekymring vedrørende reaktorsikkerheden!
I Sverige tages risikoen for et terrorangreb beklageligvis ikke videre
alvorligt (Interviewet er gengivet i Bilag 1).

Allerede i 1979 blev Barsebäckværket kritiseret af et amerikansk konsulentfirma
(2) dels for manglende sikkerhed i forbindelse med flyulykker og dels i
forbindelse med manglende sikkerhed ved terrorangreb. Undersøgelsen var bestilt
af det svenske Industridepartements Energikommission. Kritikken omfattede også
de første fem svenske atomkraftværker (Barsebäck I og II, Oskarshamn I og II
samt Ringhals I) bygget af daværende ASEA-atom.

Den amerikanske kritik gik bl.a. ud på, at "Barsebäck II ikke ville have fået
driftslicens i USA, fordi anlægget ikke levede op til NRCs kriterier".
Udtalelsen bar baseret på et studie af eksperten Robert Pollard.

Kritikken retter sig bl.a. imod den risiko, der opstår ved flykollisioner og
terroristangreb. Eksperternes sarkasme på grund af den svenske nonchalance i
forbindelse med sikkerheden er ikke til at tage fejl af. Væggene og vinduerne i
kontrolrummet beskrives på følgende måde:

”Et ualmindeligt indslag i Barsebäckanlægget er en række store spejlglasvinduer
langs væggen til kontrolrummet, som vender ind mod anlæggets landside.
Personalet har angivet, at de troede, at disse spejlglasvinduer ville medføre
bedre arbejdsforhold. Det er også sandsynligt, at glassene i vinduerne er tykt
nok til at kunne modstå selv hårdere slag og de er muligvis stærkere end
ydervæggen. Imidlertid øger de risikoen for sabotage.

Et antal andre rum og uderum i anlægget indeholder ydervinduer (...), der
vender mod havsiden og ikke giver den samme grad af beskyttelse imod
projektiler, som man sædvanligvis finder i de amerikanske anlæg".

Undersøgelse påpeger endvidere, "at skorstenen for enhed 1 kan slå ned på
kontrolrummet for både enhederne 1 og 2. Muligheden foreligger også for, at
skorstenen kan slå hul på taget på reaktorbygningen og
ramme toppen af reaktorbeholderen. Kun vandet og den relativt tynde
omslutningstop beskytter beholderen mod sådanne projektiler. Selvom ikke
selve projektilerne skulle beskadige reaktorbeholderen ville det termiske chok,
der opstår, når det adskilte kolde vand, kommer i berøring med den ophedede
kerne, være nok til at forårsage alvorlige skader".

Barsebäcks reaktor I (enhed 1 i citatet overfor) blev lukket i 1999, men
skorstenen er endnu ikke revet ned.

En anden alvorlig kritik retter sig mod selve værkets konstruktion, fordi
hovedkølesystemets rør sidder for lavt placeret på reaktorbeholderen. Ulykken i
1992 kunne let have ført til en nedsmeltning, eftersom isoleringsmateriale
havnede i det fejlplacerede kølevandsbassin og blokerede for afkølningen.Ifølge
værkets personale kunne dette have forårsaget en alvorlig ulykke, såfremt
uheldet var sket mens reaktoren var i fuld drift i stedet for, som tilfældet
var, under opstarten (citat: ”Vi var heldige !”).

Dette viser, hvor følsom disse store kraftværker er selv overfor små,
uforudsete forstyrrelser af driften. Et terrorangreb med et eller flere fly,
fuldt lastet med brændsel, vil kunne bringe Barsebäckværket helt ud af kontrol.

Alle disse fejl taget i betragtning kombineret med de utilstrækkeligr barrierer
overfor store udslip, betyder at BARSEBÄCKOFFENSIV, støttet af denne
undersøgelse, må konstatere, at Barsebäckværket og dets søsterreaktorer er de
måske dårligste og farligste overhovedet i den vestlige verden, både hvad angår
risikoen for ulykker og spredningsfaren ved ulykker. Følgerne for
Øresundsregionen med dens tre millioner mennesker vil blive enorme i den værst
tænkelige situation, eftersom Barsebäckværket er det dårligst placerede
atomkraftværk i verden.

Sydkraft besvarede undersøgelsens kritik ved at gøre omslutningen svagere
igennem et filteranlæg og kaldte derefter Barsebäckværket for verdens sikreste
atomkraftværk !

"Hvor mange fejl er egentligt blevet rettet", undrer Roland Rittmann fra
BARSEBÄCKOFENSIV sig over. "Der er nemlig aldrig foregået nogen debat i
medierne om denne vigtige undersøgelse. Hverken ved offentliggørelsen i 1979
eller efter Barsebäckulykken samme år. Heller ikke ved ulykken i 1992. Findes
der nogen kritisk journalistik i Danmark eller Sverige, der har fortjent sit
navn, bør den præsenteres nu. Det gælder også kritik rettet mod
sikkerhedsforanstaltninger for de fire søsterreaktorer, som er i drift, som
ikke er blevet taget til efterretning på grund af omkostningerne ved ombygning.

Greenpeace har bevist, hvor let det er at lande på reaktorbygningens tag.
Danske aktivister har uden besvær klatret over hegnet uden at blive opdaget".

For at forebygge et altødelæggende terrorangreb som i USA, kræver
BARSEBÄCKOFFENSIV umiddelbar lukning og afvikling af verdens atomkraftværker.

Intet atomkraftværk i verden er beskyttet effektivt imod selvmordattentater som
dem i New York og Washington. De fleste a-kraftværker er dårligt sikrede mod
styrtende fly og konsekvensen af et anslag ville blive, at millioner af
mennesker fik stråleskader.

”Atomkraftværker er meget attraktive mål for terrorister”, mener Ole von
Uexküll i BARSEBÄCKSOFFENSIV, Tyskland. ”Vi kan ikke vide, om der i dette
øjeblik er terrorister et eller andet sted i verden, der planlægger
et attentat på et atomkraftværk i nærheden. En decentral energiproduktion på
basis af vindkraft, vandkraft, biomasse og solenergi beskytter ikke blot mod
atomstråling og drivhuseffekt, men er også langt mindre sårbar end store A-
kraftværker”.

"Hvis hensigten med terrorangrebet i USA var at ramme civilisationen på den
simplest mulige måde, hvor den er mest sårbar og forårsager størst mulig
lidelse, så er atomkraftværker et ideelt mål for terrorister, konstaterer Niels
Henrik Hooge, BARSEBÄCKSOFFENSIV i Danmark.

Kontakt:

Sverige og Tyskland
Ole von Uexküll 040-821960 (om aftenen), [email protected] eller
Roland Ritttman 0046 70 396 8948 eller 0046 410 207 48, [email protected]

Danmark
Niels Henrik Hooge 00 45 46 35 38 79 eller 00 45 21 83 79 94, [email protected]
eller [email protected]

Hjemmesideadresse: www.barseback.de

Note 1.
Barsebäckoffensiven blev grundlagt i 1998 som et netværk, der forbinder den
tyske, danske og svenske antiatomkraft-bevægelse. Netværket har afholdt
internationale demonstrationer mod atomkraftværkerne i Barsebäck, Krümmel,
Stade, Brokdorf und Brunsbüttel.

Barsebäckoffensivens netværk i Danmark består af:

Miljøorganisationer:

Det Økologiske Råd, kontaktperson: Christian Ege Jørgensen, tlf. 33 18 19 33
NOAH, kontaktperson: Kim Ejlertsen, tlf. 35 36 12 12
Øko-net, kontaktperson: Lars Myrthu-Nielsen, tlf. 62 24 43 24
Danmarks Naturfredningsforening, kontaktperson Allan Andersen, tlf. 39 17 40 35
O.V.E., kontaktperson, Ann Vikkelsø, tlf. 35 37 36 36
Natur og Ungdom, kontaktperson Søren Mejnert, tlf. 86 22 58 99 og 28 72 95 21
Københavns Miljø- og Energikontor, kontaktperson, Ann Vikkelsø, tlf. 35 37 36 36
Forum for Energi og Udvikling, kontaktperson Michael Kvetny, tlf. 35 24 77 00
Politiske partier:
Enhedslisten, kontaktperson: Karl Vogt-Nielsen, tlf. 33 37 50 61
De Grønne, kontaktperson: Niels Henrik Hooge, tlf. 46 35 38 79

Note 2.
http://www.msb.malmo.se/search*swe/aindustridepartementet+utgivare/aindustridepa
rtementet+utgivare/-5,-1,0,B/exact&F=aindustridepartementet+utgivare&1,247 ***
Ds I / Industridepartementet. 1978. 1. Swedish reactor safety study Barsebäck
risk assessment

BILAG 1

Interview med Anders Görle, Informationschef i Statens Kärnkraftinspektion om
sikkerhed ved terrorangreb mod svenske atomkraftværker
Under en telefonsamtale med Barsebäckoffensiven fredag den 14. september i år
udtalte Anders Görle, informationschef i Statens Kärnkraftinspektion (SKI), at
man ”ikke kan beskytte et atom-kraftværk imod en fuldtanket Boeing 747. Der
findes undersøgelser med scenarier, hvor mindre fly rammer et a-kraftværk. En
del af anlæggene – eller dele af dem – klarer sammenstød med mindre fly.
Atomkraftværker er de solidest konstruerede bygninger i verden, så det er ikke
sikkert, at de er de mest attraktive mål for terroristangreb. Der er betydelig
beskyttelse mod terrorister, som forsøger at skaffe sig adgang til værkerne.
Materialet er imidlertid klassificeret. Vi ser ikke noget stærkt trus-
selsbillede imod Sverige på dette område. Der findes i denne sammenhæng ingen
anledning til at lukke atomkraftværker (…). Vi lukker atomkraftværkerne, når vi
anser dem for usikre. I denne for-bindelse har vi forskellige kriterier, som vi
anvender, men de bygger ikke på trusler af denne ka-rakter. Der findes intet
forhøjet beredskab i Sverige på dette område, der er allerede en meget høj grad
af kontrol med atomkraftværkerne. Vi har en streng adgangskontrol ved
anlæggene. Der findes ingen grund til ikke at lukke besøgsgrupper ind, for vi
ved jo, hvem det er, som kommer. Hver per-son er blevet kontrolleret.
Transporterne af afbrændt kernebrændsel ser vi heller ikke som noget betydeligt
problem. Hvis et af skibene bliver sænket, så ligger beholderne trygt på
havbunden (…). Hvad skulle terrorister have ud af at sænke skibet ? (…) Det
brændsel, som transporteres på Sigyn, er jo helt klinget ud.”

BILAG 2

Liste over udvalgte undersøgelser om sikkerhedsspørgsmål fra det svenske
Industridepartement og Energikommissionen:

http://www.msb.malmo.se/search*swe/aindustridepartementet+utgivare/aindustridepa
rtementet+utgivare/-5,-1,0,B/exact&F=aindustridepartementet+utgivare&1,247

Ds I / Industridepartementet. 1978. 1. Swedish reactor safety study Barsebäck
risk assessment

Ds I / Industridepartementet. 1978. 33. Undersökning av svensk reaktorsäkerhet
Utgivning Stockholm 1969-1987. (Översättning av ovansående utredning 1978.1.)

Ds I / Industridepartementet. 1978. 26. Risken för och effekter av sabotage och
terrorverksamhet i samband med kraftproduktion Utgivning Stockholm 1969-1987

Ds I / Industridepartementet. 1978. 5. A study of some of the consequence of
hypothetical reactor accidents at Barsebäck / Jan Beyea

Ds I / Industridepartementet. 1978. 32. En undersökning av vissa av
följdverkningarna på hypotetiska reaktorolyckor vid Barsebäck / Jan Beyea

Säkerhetsgranskning Barsebäck 1984 Utgivning Malmö : Sydkraft, [1985]

Statens energiverk. 1986. 11. Förtida avveckling av Barsebäcksverket : efter
Tjernobyl : förutsättningar för och konsekvenser av en förtida avveckling av
Barsebäcksverket Utgivning Stockholm : Liber/Allmänna förl, 1983-1991

ASAR-90 : säkerhetsgranskning av Barsebäcksverket 1984-1994 / [projektledning:
Jan-Anders Svensson, Pia Asp] Utgivning Löddeköpinge : Barsebäck Kraft AB, 1995

Barsebäck : säkerhetsstudie / Sydkraft. Pärm 1 Utgivning [Malmö] : Sydkraft,
[1984]

Titel Barsebäck : säkerhetsstudie / Sydkraft. Pärm 2 Utgivning [Malmö] :
Sydkraft, [1984]

Namn Grimås, Ulf Titel Biologiska undersökningar vid Barsebäcks kärnkraftverk
1969-1983 : sammanfattning / Ulf Grimås och Erik Neuman Utgivning Solna 1983

Titel Ds I / Industridepartementet. 1981. 4. Rapport om sikkerhedstekniske
spørgsmål og fælles elementer i beredskabsforholdene i forbindelse med
Barsebäcksværket Utgivning Stockholm 1969-1987

Barsebäck : säkerhetsstudie / Sydkraft Utgivning [Malmö] : Sydkraft, [1984]

Säkerhet och sårbarhet i det svenska energisystemet : en rapport från
Miljövårdsberedningens hearing om kärnkraften Utgivning Stockholm :
Miljövårdsberedningen, 1993

***

Pressmeddelande från BARSEBÄCKSOFFENSIV 010920

Barsebäckskatastrof mer sannolik efter tragedin i USA -
Barsebäck II måste stängas snarast

De tragiska händelserna den 11 september visar, att säkerhetsfrågan vid
atomkraftverk måste omvärderas. Möjligheten för terrorister, som styr stora
passagerarplan direkt mot civila mål, låg utanför allas föreställningsförmåga –
före den 11 september.

Barsebäcksverket ligger mindre än 20 km från Kastrups storflygplats. När ett
fulltankat flugplan lyfter är det bara några få minuters flygning till
Barsebäcksverket. Motåtgärder kommer inte att kunna sättas in innan katastrofen
redan är ett faktum.

De sannolikhetsberäkningar, som hittills har legat till grund för diskussionen
om risken för flygolyckor vid atomkraftverk, är idag oanvändbara. Det
föreligger en helt ny situation, vilket understrykes av den danska
statsministerns uttalande denna vecka angående behovet av en omvärdering av
katastrofberedskapen i Danmark – innefattande även en olycka vid Barsebäck.

***

BARSEBÄCKSOFFENSIV gjorde den 14 september en telefonintervju med Anders Görle,
informationschef på Statens Kärnkraftsinspektion (SKI).

På fråga om säkerhetsåtgärder mot terroristangrepp på de svenska
atomkraftverken svarade Anders Görle följande:

”Man kan inte skydda ett kärnkraftverk mot en fulltankad Boeing 747. Det finns
utredningar om scenarion där mindre flygplan träffar kärnkraftverk. En del av
anläggningarna – delar av dem - klarar ju flygplankrascher av mindre flygplan.”

Trots detta erkännande menar Anders Görle inte att det finns grund till större
oro angående reaktorsäkerheten! I Sverige tas inte risken för terroristangrepp
beklagligtvis på allvar (Hela intervjun i Bilaga 1).

***

Redan 1979 blev Barsebäcksverket kritiserat av en amerikansk konsulentfirma,
dels för bristen på säkerhet bl.a. i samband med flygolyckor och vid
terroristangrepp. Utredningen var beställd av den svenska Energikommissionen
under Industridepartementet (Se Bilaga 2). Kritiken av Barsebäcks båda
reaktorer har relevans för alla de fem första svenskbyggda systerreaktorerna
(dvs även Oskarhamn I och II samt Ringhals I).

Utredningen konstaterar att sammanfattningsvis att ”anläggningen Barsebäck 2
icke skulle kunna ha blivit given licens för drift i Förenta Staterna där den
legala grunden för licensgivning är i överensstämmelse med NRC’s kriteria ”.
Uttalandet grundade sig på en studie av experten Robert Pollard.

Kritiken går bl.a. ut på riskerna vid flygplanskrasch och terroristangrepp.
Utredarnas sarkasm vad gäller den svenska nonchalansen mot säkerheten är inte
att ta fel på. Väggar och fönster i kontrollrummet kritiseras sålunda:

”Ett ovanligt inslag i Barsebäck-anläggningen är en rad stora spegelglasfönster
längs väggen på kontrollrummet som vetter mot inlandet från anläggningen.
Anläggningens personal angav att de trodde de mera trevliga
arbetsförhållandena, som ges av dessa fönster, resulterade i bättre arbete. Det
är också troligt att glaset i fönstrena är tjockt nog för att motstå tyngre
slag och kanske de är starkare än ytterväggen. Emellertid ökar de riskerna för
sabotage.

Ett antal andra rum och utrymmen genom anläggningen innehåller ytterfönster. är
placerade i båda utrymmena för reservaggregat, som är dieseldrivna är de mest
betydelsefulla. De vetter mot havssidan och ger inte samma grad av skydd mot
projektiler som vanligen återfinnes i de amerikanska anläggningarna."

Utredningen påpekar vidare att "... skorstenen för enhet 1 kan slå ner på
kontrollrummen för båda enheterna 1 och 2. Möjlighet förekommer också för att
skorstenen kan slå igenom taket på reaktorbyggnaden och rent potentiellt slå på
själva toppen av reaktorkärlet. Endast vatten och den relativa tunna
inneslutningstoppen skyddar kärlet och toppen från sådana projektiler. Även om
inte själva projektilen icke skulle skada reaktorkärlet skulle den termiska
chocken som uppstår av att kallt avskiljande vatten faller ned på det heta
kärlet kunna orsaka allvarliga skador."

Barsebäcks reaktor I (enhet 1 i citatet ovan) stängdes år 1999, men skorstenen
har ännu inte rivits!!!

Annan allvarlig kritik har riktats mot själva verkets konstruktion.
Huvudkylsystemets rör sitter för lågt placerade på reaktorkärlet. Skyddet
ovanför reaktorn är för svagt. Kylvattenbassängen ligger under reaktorn.

Olyckan 1992 kunde lett till härdsmälta eftersom isolering hamnade i den
felplacerade kylvattenbassängen och blockerade kylningen. Enligt uttalande från
verkets personal efter olyckan var det ”tur” att olyckan skedde vid uppstart
och inte vid full drift.

Detta visar hur känliga dessa stora verk är även mot små oförutsedda störningar
i driften. Ett terrorangrepp med ett eller flera flygplan fullastade med
bränsle, skulle otvivelaktigt kunna bringa ett verk som Barsebäck helt ur
kontroll.

Alla fel tillsammans med otillräckliga barriärer mot stora utsläpp medförde att
BARSEBÄCKSOFFENSIV, med utredningen som stöd, kan konstatera att Barsebäck och
dess systerreaktorer var kanske sämst och farligast i västvärlden 1979, både
vad gäller olycksrisk och spridningsrisk vid olyckor. Följderna för
Öresundsregionen blir enorma, eftersom Barsebäck är det mest olämpligt
placerade verket i världen med tre miljoner människor boende i närområdet.

Sydkraft svarade på utredningens kritik med att försvaga inneslutningen genom
att bygga Filtra-anläggningen och kallade därefter Barsebäck för världens
säkraste atomkraftverk!!!

Hur många av felen som påpekats i utredningen har egentligen åtgärdats, undrar
Roland Rittman från BARSEBÄCKOFFENSIV i Sverige. Det har nämligen aldrig skett
någon offentlig redovisning av denna viktiga utredning i medierna. Varken vid
publiceringen 1979 eller efter Barsebäcksolyckan samma år. Inte heller vid
Barsebäckolyckan 1992. Finns det någon granskande kritisk journalistik i
Danmark och Sverige värd namnet, bör utredningens kritik presenteras nu. Det
gäller också vidtagna åtgärder vid de fyra systerreaktorerna i drift samt vad
som nonchalerats eller underlåtits p.g.a. för dyra kostnader för ombyggnad av
atomkraftverken.

Greenpeace har visat, att det är lätt att landa oupptäckt på reaktorbyggnadens
tak. Danska aktivister har utan besvär klättrat över staket omkring verket utan
att bli upptäckta.

För att förebygga förödande terrordåd likt de i USA kräver
BARSEBÄCKSOFFENSIV en omedelbar stängning och avveckling av världens
atomkraftverk.

Inget atomkraftverk i världen kan skyddas effektivt mot självmordsattentat i
stil med dagens terroristattacker i New York och Washington. De flesta
atomkraftverk är dåligt säkrade mot ett störtande flygplan, och konsekvensen
skulle bli att miljoner människor strålskadas.

”Atomkraftverk är mycket attraktiva mål för terrorister”, menar Ole von
Uexküll i BARSEBÄCKSOFFENSIV, Tyskland. ”Vi vet inte, om terrorister någonstans
i världen möjligtvis planerar en attack mot ett kärnkraftverk i vår närhet. En
decentraliserad energiförsörjning baserad på vind, vatten, biomassa och sol
hjälper inte bara mot växthuseffekten och atomstrålning utan är också mycket
mindre lätt att angripa än dagens stora kraftverk.”

”Om avsikten med terrorangreppet i USA var att drabba civilisationen genom en
enstaka handling, där den är som mest sårbar och orsakar störst möjliga
lidande, så måste atomkraftverk vara ett idealiskt mål för terrorister”,
konstaterar Niels Henrik Hooge, BARSEBÄCKSOFFENSIV i Danmark.

***

BARSEBÄCKSOFFENSIV startades 1998 och sammanbinder den tyska, svenska och
danska anti-atomkraftsrörelsen. Nätverket har organiserat internationella
demonstrationer och många aktioner mot atomkraftverken i Barsebäck,
Krümmel, Stade, Brokdorf und Brunsbüttel (Vattenfalls atomkraftverk utanför
Hamburg iTyskland).

För mer information se
www.barseback.de

Kontakt: SVERIGE, TYSKLAND Ole von Uexküll 040-821960 (kvällstid),
([email protected])
DANMARK Niels Henrik Hooge 00 45 46 35 38 79 eller 00 45 21 83 79 94
([email protected], [email protected])
SVERIGE (amerikanska utredningen) 0410 20748, 070-396 98 48
([email protected])

***

BARSEBÄCKSOFFENSIVS nätverk i Danmark består av:

Miljøorganisationer:

Det Økologiske Råd, kontaktperson: Christian Ege Jørgensen, tlf. 33 18 19 33
NOAH, kontaktperson: Kim Ejlertsen, tlf. 35 36 12 12
Øko-net, kontaktperson: Lars Myrthu-Nielsen, tlf. 62 24 43 24
Danmarks Naturfredningsforening, kontaktperson Allan Andersen, tlf. 39 17 40 35
O.V.E., kontaktperson, Ann Vikkelsø, tlf. 35 37 36 36
Natur og Ungdom, kontaktperson Søren Mejnert, tlf. 86 22 58 99 og 28 72 95 21
Københavns Miljø- og Energikontor, kontaktperson, Ann Vikkelsø, tlf. 35 37 36
36
Forum for Energi og Udvikling, kontaktperson Michael Kvetny, tlf. 35 24 77 00

Politiske partier:

Enhedslisten, kontaktperson: Karl Vogt-Nielsen, tlf. 33 37 50 61
De Grønne, kontaktperson: Niels Henrik Hooge, tlf. 46 35 38 79

***

Bilaga 1:

BARSEBÄCKSOFFENSIV gjorde den 14 september en telefonintervju med Anders Görle,
informationschef på Statens Kärnkraftsinspektion (SKI) (hela intervjun som
citerats ovan).

På fråga om säkerhetsåtgärder mot terroristangrepp på de svenska
atomkraftverken svarade Anders Görle följande:

”Man kan inte skydda ett kärnkraftverk mot en fulltankad Boeing 747. Det finns
utredningar om scenarion där mindre flygplan träffar kärnkraftverk. En del av
anläggningarna – delar av dem - klarar ju flygplankrascher av mindre flygplan.
Kärnkraftverken är ändå kanske världens bäst byggda byggnader, så det är inte
säkert att ett kärnkraftverk är det mest attraktiva målet för
terroristattacker. Det finns ett betydande skydd mot terrorister som försöker
ta sig in kärnkraftverken. Materialet om detta är sekretessbelagt. Vi ser inte
någon stark hotbild mot Sverige på det här området. Det finns ingen anledning
att stänga av kärnkraftverken i det här läget. (...) Vi stänger av
kärnkraftverken när vi anser att de är osäkra. Det har vi olika kriterier för,
men det bygger inte på den här typen av hotbilder. Det finns inget ökat
beredskap i Sverige på det här området, det är redan en mycket hög grad av
kontroll vid kärnkraftverken. Vi har en skärpt inpasseringskontroll vid
anläggningarna. Det finns ingen anledning att inte släppa in besöksgrupper, för
vi vet ju vilka som kommer, varje person är kontrollerad. Transporterna av
avbränt kärnbränsle ser vi inte som något betydande problem. Om båten av nåt
skäl skulle bli sänkt, så ligger de här behållarna väldigt bra på sjöbotten.
(...) Vad skulle terrorister åstadkomma med att kapa båten? (...) Det bränsle
som transporteras på Sigyn är ganska avklingad.” Han ska skicka mig material om
utredningar om scenarion, där föremål träffar anläggningarna. Det verkar inte
finnas någon större oro i Sverige, jag var den andre som ringde honom i den här
frågan.

***

Bilaga 2:

Ds I / Industridepartementet. 1978. 1. Swedish reactor safety study Barsebäck
risk assessment

BARSEBÄCKOFFENSIV:s föregångare – organisationen ”Kampanjen mot Örestad” –
hänvisade offentligt redan före Barsebäckolyckan våren 1992
(generator/turbinhaveriet) till följande svenska utgåva av utredningen.
Utredningen varnade för risken för olyckor till följd av felaktig konstruktion
av anläggningen.

Ds I / Industridepartementet. 1978. 33. Undersökning av svensk reaktorsäkerhet
Utgivning Stockholm 1969-1987

***

Bilaga 3

Litteraturlista:

Utredningar (247 st att välja bland) från Industridepartementen (och Energi
kommissionen). Listan på:

http://www.msb.malmo.se/search*swe/aindustridepartementet+utgivare/aindustridepa
rtementet+utgivare/-5,-1,0,B/exact&F=aindustridepartementet+utgivare&1,247

Ds I / Industridepartementet. 1978. 1. Swedish reactor safety study Barsebäck
risk assessment

Ds I / Industridepartementet. 1978. 33. Undersökning av svensk reaktorsäkerhet
Utgivning Stockholm 1969-1987. (Översättning av ovansående utredning 1978.1.)

Ds I / Industridepartementet. 1978. 26. Risken för och effekter av sabotage och
terrorverksamhet i samband med kraftproduktion Utgivning Stockholm 1969-1987

Ds I / Industridepartementet. 1978. 5. A study of some of the consequence of
hypothetical reactor accidents at Barsebäck / Jan Beyea

Ds I / Industridepartementet. 1978. 32. En undersökning av vissa av
följdverkningarna på hypotetiska reaktorolyckor vid Barsebäck / Jan Beyea

Säkerhetsgranskning Barsebäck 1984 Utgivning Malmö : Sydkraft, [1985]

Statens energiverk. 1986. 11. Förtida avveckling av Barsebäcksverket : efter
Tjernobyl : förutsättningar för och konsekvenser av en förtida avveckling av
Barsebäcksverket Utgivning Stockholm : Liber/Allmänna förl, 1983-1991

ASAR-90 : säkerhetsgranskning av Barsebäcksverket 1984-1994 / [projektledning:
Jan-Anders Svensson, Pia Asp] Utgivning Löddeköpinge : Barsebäck Kraft AB, 1995

Barsebäck : säkerhetsstudie / Sydkraft. Pärm 1 Utgivning [Malmö] : Sydkraft,
[1984]

Titel Barsebäck : säkerhetsstudie / Sydkraft. Pärm 2 Utgivning [Malmö] :
Sydkraft, [1984]

Namn Grimås, Ulf Titel Biologiska undersökningar vid Barsebäcks kärnkraftverk
1969-1983 : sammanfattning / Ulf Grimås och Erik Neuman Utgivning Solna 1983

Titel Ds I / Industridepartementet. 1981. 4. Rapport om sikkerhedstekniske
spørgsmål og fælles elementer i beredskabsforholdene i forbindelse med
Barsebäcksværket Utgivning Stockholm 1969-1987

Barsebäck : säkerhetsstudie / Sydkraft Utgivning [Malmö] : Sydkraft, [1984]

Säkerhet och sårbarhet i det svenska energisystemet : en rapport från
Miljövårdsberedningens hearing om kärnkraften Utgivning Stockholm :
Miljövårdsberedningen, 1993