|
Av Lars Adelskogh
Vilka svenskar har deltagit i Bilderberggruppens hemliga möten
alltsedan starten år 1954? Den lista som nu skall lämnas
är långt ifrån fullständig men kan likväl
ge värdefull information om vilka de är, makthavarna som
tydligen anser att världen styrs bäst av dem själva,
utan insyn och kontroll av folket och dess valda ombud.
Kung Carl Gustav, Sven Aspling, Percy Barnevik, Erik Belfrage,
Ingemund Bengtsson, Hans Bergström, Carl Bildt, Erik Boheman,
Sven Dahlman, Tage Erlander, Kjell-Olof Feldt, Anders Ferm, Thorbjörn
Fälldin, Tom Hedelius, Yngve Holmberg, Axel Iveroth, Per Jakobsson,
Leif Johansson (Volvo-chefen), Lars Jonung, Herman Kling, Gunnar
Lange, Stig Larsson (SJ-chefen), Björn Lundvall, Claes-Erik
Odhner, Bertil Ohlin, Leif Pagrotsky, Olof Palme, Lars-Eric Pettersson
(Skandias VD), Bo Ramfors, Mauricio Rojas, Björn Rosengren,
Mona Sahlin, Rickard Sandler, Björn Svedberg, Herbert Tingsten,
Ines Uusmann, Martin Waldenström, Marcus Wallenberg (den gamle,
numera avlidne), Marcus Wallenberg (den unge, nu levande), Peter
Wallenberg, Hans Werthén, Krister Wickman, Carl-Johan Åberg
och Anders Åslund.
Dessa människor ingår i en hemlig organisation av den
rika världens viktigaste makthavare, deltar i denna organisations
hemliga möten och ålägger sig där att inte
omtala för någon utomstående vad som avhandlas
och vilka beslut som fattas. Genom att ägna sig åt detta
politiska frimureri hånar de den demokratiska rättsstatens
principer och visar att de är beredda att sätta demokratin
ur spel.
Denna cynism kan inte uttryckas bättre än såsom
själve David Rockefeller gjorde det vid Bilderberggruppens
årsmöte år 1991 i Baden-Baden, där för
övrigt Bill Clinton debuterade i just denna gren av det politiska
frimureriet:
"Vi är tacksamma mot Washington Post, New York Times,
tidskriften Time och andra framstående publikationer, vilkas
direktörer deltagit i våra möten och hållit
sitt tysthetslöfte i nästan fyrtio år… Det
hade varit omöjligt för oss att utveckla vår plan
för världen, om vi hade blivit utsatta för publicitetens
skarpa ljus under dessa år. Men världen är nu mer
förfinad och förberedd för att marschera i riktning
mot världsregering. En intellektuell elits och världsbankirers
övernationella suveränitet är förvisso att föredraga
framför det nationella självbestämmande som tillämpades
i gångna århundraden."
Denna marsch i riktning mot världsregering, som megabankiren
och oljemagnaten Rockefeller talade om för nästan exakt
tio år sedan, har som ett viktigt etappmål att skapa
kontinentomspännande superstater. Den europeiska superstaten
håller nu på att bildas med EU-kommissionen som regering
och dess ordförande Romano Prodi som president. Tysklands förbundskansler
Gerhard Schröder avser att driva denna EUs förvandling
till superstat som sin och Förbundsrepublikens särskilda
fråga för den närmaste framtiden. Det är väl
en överflödig upplysning att Schröder är bilderbergare.
Får Schröder som han vill, reduceras Europas en gång
självständiga nationer till provinser och deras folkvalda
parlament och riksdagar till ett slags landsting utan större
inflytande över de politiska beslut som fattas i den europeiska
superstatens maktcentra.
Etablerade politiker från socialister till liberaler, kristdemokrater
och moderater är i allt väsentligt överens om denna
politiska kurs: att utplåna nationalstaterna och att i deras
ställe införa kontinentstater. Därmed får säga
farväl åt demokratin.
Men inget folk i Europa är berett att frivilligt uppge sin
nationella identitet och sitt självbestämmande. Därför
växer det nationella motståndet i varje land. Viljan
att bevara våra nationer och nationella särarter tar
sig uttryck i de nationaldemokratiska partiernas framgångar
och stigande popularitet. Hos oss är Sverigedemokraterna det
enda politiska alternativet, det enda parti, som öppet, klart
och entydigt tar ställning emot internationalisterna och deras
ljusskygga planer.
Internationalisternas planer kan inte läggas fram i ljuset,
presenteras för folket, eftersom folket skulle säga ett
rungande nej till dem. De kan genomföras endast med svek och
bedrägeri, med små steg i taget och döljande av
slutmålet. Det är som att hetta upp badvattnet för
någon långsamt, med några grader i taget. För
sent upptäcker han att han håller på att kokas
ihjäl.
Jämför med hur "Europa-tanken" såldes
åt Europas folk. Först Kol- och stålunionen. Sedan
Europeiska Gemensamma Marknaden (EEC), som presenterades som enbart
en gemensam marknad, inget mera. Därefter försvann "marknaden"
och det blev Europeiska Gemenskapen (EG), med betydligt mer på
programmet än enbart ekonomiskt samarbete. Sedan förvandlades
Gemenskapen till Unionen. Och nu är man i full färd med
att skapa den Europeiska Unionsstaten.
Givetvis är de ledande ljusen i EUs innersta maktorgan bilderbergare.
Redan på 1980-talet var en viss signor Romano Prodi medlem
av Bilderberggruppens styrkommitté. Idag är han EU-kommissionens
ordförande. En karriär liknande Prodis har den nya Europeiska
Centralbankens chef, den holländske socialisten Wim Duisenberg.
Han var nämligen Bilderberggruppens kassör så tidigt
som 1982. Andra bilderbergare i styrelsen för Europeiska Centralbanken
är Tommaso Padoa-Schioppa, Otmar Issing och Sirkka Hämäläinen.
Av de nuvarande 20 ledamöterna av EU-kommissionen är
åtta bilderbergare, nämligen förutom Prodi även
Mario Monti, Erkki Liikanen, Frits Bolkestein, Pedro Solbes Mira,
Günter Verheugen, Pascal Lamy och Antonio Vitorino. Kommissionären
Chris Patten är i likhet med kollegerna Mario Monti och Pedro
Solbes Mira medlem av den så kallade Trilaterala Kommissionen,
en yngre systerorganisation till Bilderberggruppen.Trilaterala Kommissionen
grundades av David Rockefeller vid ett hemligt möte med 16
andra män den 23-24 juli 1972 på hans gods i Pocantico
Hills utanför New York. Numera har den 375 medlemmar av makteliten
i Nordamerika, Europa och Japan.
Fortsättning följer.
Lars Adelskogh
|