|
Orsakerna I slutet av 1700-talet var Frankrike ett mycket fint land och de andra l�nderna s�g upp till Frankrike. Allt som var fr�n Frankrike var fint. Ludvig XVI och de h�gsta i adeln bodde i slott Versailles. D�r fanns allt du kunde �nska dig. Det fanns konst, blommor som man bytte ut m�nga g�nger varje �r samt en stor personalstyrka som passade upp Ludvig XVI och hans v�nner. Det vanliga folket hade det sv�rare. Kungens lyxliv och arm�n kostade mycket pengar som folket fick betala genom h�ga skatter p� n�stan allting. B�nderna fick ocks� betala pengar till de rika gods�garna och efter alla skatter och avgifter hade b�nderna bara en fj�rdedel kvar av inkomsterna. N�r det p� sommaren 1788 blev missv�xt s� gick ocks� sk�rden fel s� matpriserna steg och b�nderna hade det sv�rt att klara sig p� den lilla slanten dom hade. En mycket str�ng vinter gjorde det �nnu sv�rare f�r b�nderna att klara sig. Man skrev brev till kungen om att man ville ha mat och att han m�ste s�nka skatterna, men han lyssnade inte p� det �rat. B�nderna b�rjade stj�la mat fr�n f�rr�d och nu ville borgarna ha tillbaka sina pengar som kungen l�nat av dom. Pengarna hade g�tt �t till krigen och slottet Versailles s� kungen kunde inte betala borgarna. Nu n�r kungen inte kunde betala skulderna s� blev p�frestningarna stora och Ludvig XVI kunde inte hantera den d�liga ekonomin s� han kallade in en st�ndsriksdag. Detta hade aldrig tidigare h�nt, kungen hade alltid varit env�ldig. Fransm�nnen var indelade i tre st�nd. Det f�rsta och andra st�ndet bestod av adeln och pr�sterna medan det tredje bestod av den vanliga befolkningen. De flesta i f�rsta och andra st�ndet ville ha det som det var, men det tredje st�ndet ville ha ett r�ttvisare och modernare samh�lle. Nu var det bara ett problem, kungen kunde inte best�mma om st�nden skulle ha en r�st var eller om varje ledamot skulle ha en r�st var. Skulle det vara en r�st var skulle tredje st�ndet f� igenom det dom ville. N�r han inte klarade att l�sa konflikten s� hotade han med att skicka hem dom. Tredje st�ndets medlemmar gick ner till sporthallen och svor att inte g� d�rifr�n f�rr�n dom skrivit en ny f�rfattning. Man trotsade kungen som skickade soldater men tvingades ge upp n�r adelsm�nnen och pr�sterna b�rjade sluta upp bakom tredje st�ndet. Franska revolutionen hade startat. Man hade f�tt inspiration fr�n upplysnings f�rfattare som tyckte att kungen inte skulle styra landet. Man kunde inte vara s�ker p� om han var smart eller dum .Adelsm�nnen skulle heller inte ha h�gre poster bara f�r att dom kom fr�n en fin sl�kt. De tyckte att man skulle s�tta in kompetenta personer ist�llet f�r kungen och adelsm�nnen. Den amerikanska revolutionen var ocks� en hj�lp f�r fransm�nnen p� sin v�g f�r j�mlikhet. Amerikanarna gjorde revolution �r 1776 mot britterna och skapade U.S.A. (Amerikas f�renta stater).D�r fanns mycket saker som upplysnings f�rfattarna hade skrivit om i sina b�cker. Bland annat att alla �r j�mlika och att all makt ska utg� fr�n folket. F�rloppet Kungens sl�ktingar �vertalade honom att f�rs�ka stoppa revolutionen. N�r folket fick reda p� det blev man r�dda. Parisarna br�t sig in i vapenlager och rustade sig f�r att strida mot kungen. Det var en sak som fattades, ammunition. Man b�rjade t�ga mot f�ngelset Bastiljen. N�r man kom dit ville inte f�ngelse direkt�ren sl�ppa Bastiljen s� l�tt s� han sl�ppte inte in dom. N�r han ins�g att slaget var f�rlorat sa han att han skulle spr�nga f�ngelset, men n�r de inte gick sin v�g s� v�gade han inte fullg�ra sitt hot. Bastiljen var intaget. Intaget av Bastiljen blev en symbol f�r hela revolutionen och blev f�r �vrigt Frankrikes nationaldag. Detta h�nde den 14 juli 1789. Nu b�rjade revolutionen ta fart p� allvar. B�nderna jagade iv�g eller m�rdade adelsm�nnen och deras familjer. Medlemmarna i nationalf�rsamlingen gav upp sina titlar. Det fanns inte l�ngre n�gra st�nd. National f�rsamlingen skrev nu "F�rklaringen av de m�nskliga r�ttigheterna". D�r det bl.a. stod att alla skulle betala lika mycket skatt, att det inte l�ngre fanns n�gra titlar utan bara medborgare och att alla hade politisk frihet och kunde s�ga vad man ville. Nyckelorden i revolutionen blev j�mlikhet, frihet och broderskap. Nu kunde man skriva vad man ville i tidningar och b�cker, prata �ppet om politik och kungens uppgift var bara att s�tta namn p� de nya lagarna. Man valde en ny riksdag �r 1792. Det f�rsta beslutet var att g�ra Frankrike till republik. Ledarna trodde att dom visste b�st s� om n�gon skulle ifr�gas�tta dom s� skulle han eller hon bli avr�ttad eller f�ngslad. Man skapade ett skr�ckv�lde ,d�r man vid minsta misstanke om samarbete med fienden, riskerade h�rda straff. �ver 40 000 avr�ttades d�ribland kungen och drottningen. Den mest fruktade av ledarna f�r skr�ckv�ldet var Robespierre. Han st�llde m�nga av sina f�re detta revolutions v�nner inf�r r�tta. Han fick dock smaka p� sin egen medicin d� han och hans n�rmaste m�n avr�ttades i juni �r 1774. Folket b�rjade tr�ttna p� de h�rda tagen och revolutionen. Man tyckte att borgarna och generalerna fick f�r stor makt medan dom sj�lva fick g�ra grovjobbet som soldater. Lagarna �ndrades s� att till slut bara de rika kunde r�sta och bli valda. 10 �r efter revolutionens start s� l�g nu en kontrarevolution i luften. Man gjorde allt f�r att stoppa den. Milit�r och polis sattes in. D� dyker Napoleon Bonaparte upp och d�rmed avslutas revolutionen. |