Tinezraf

Amud n isefra

Amud n timedyazine 'Tinezraf" Yettyara ger Tafilalet d Merrakech d Rbat, Maroc.  Amud ad ira ad isneaet yat tesga yaden g mayd ettiziregh g tnezruft d kull mayd  ghiyegh add awigh gher tirra seg yat tdelsant tutlayt.               

 

Tafilalet

Tifiras n tfilalet cwant

Gant ixfawen d isennanen

D ku tikkelt âhh!

Teccar gis tallest

D igherman

Taghart d waman

Ar ttini: Han udem inew

Dat umezruy anigi

Ur gigh tameggant

Nettat maca nettat s tidt

tanjayin nes agadir n-

tabniqt

Ku yan iga tasinit nes

D ssouvenir n tillas

D tin laz

Tasinit n umarg n usmun

Asmun iàerqen . .

Ghzanett akkw

Kerzen gis afar n wudmawen

Timira

Tafilalet immezwayett umerdul

D laz

Tga tameggant n tmezgid

   TAMEDYAZT IRZAGENI

Tga tiqqest zwar

teg talalayt iceqqan i-tektit

teg tamghart ggîd

Iqqasen issekkilen

Seggat ad-tzed innaten

TAMEDYAZT

Tga dax takatt

Inexxern aqbu aqbur

S-wafa n-tufratin

Qjêrnin

Ar ttagh Lhîl

I-tqennuct n-wawal ad-tnew

ur as igi Lhâl add tekti

Idd is AFA d-wafa

D-fad ad issallan

Tamagit g-umarg

Ad-d ig

TAMEDYAZT . .

TAZEGHLIWT

Tamghart issaghen afa

D-tanughi d-rebbi

D-igenwan ssudant tillas

Ar tganna timeqqitt

Amm taghart

Amm ugdal

Amm "habba"

Tga taghart uzzal

D- tamettint

Tifnit af-idd-is

S-waman as illa umlil

G-tillas nes

Tifnit

Teqqen tebrat g-uyeddid

Tabrat n-tmarayt

Tanughi tamsullest

Amm: "ini as;;."

Timeqqit lah

Amm urgaz lah

Timeqqa n-unaruz

N-igenni d-Ukranus

Ad ttganna Tzeghliwt

D-Tanit d-Utt-namir

Taghed tin idamen

Taghed tin waman

Taghed tmettint tafaska

Yasid rebbi uzzaln

Ar . . . alussu n-idamen

Ar . . . iga ifêrd aman.

                         

Zund tamedyazt;

Irmin amedyaz . . .

Taghul ar-t ttini ar-t tturu

G-ifrawen n-ulili . . .

Tghert

Dat timedyazin

N-cikspir

D-Flobert

D-Soyinka

Ar asen ttini : Kull

Mad irzâgen

Illa g-umadan "add".

Tessergh timsight

TESGHUST . . .

Yawit ujawwu s idurar

Yawit ----------- s-isaffen

Yawit ----------- s-tinezraf

D-talnin n-tmurt ; ;

. . .

TAMEGHRA

Iddukkel uduku d-lâder

Amm ulghwem d-igherman.

Iddukkel uswingem d-yîts,

Gin tameghra n-usekkil.

Smattind arêzzum n-udem

S-âhanu n-tillas issudan

D-win walim n-tirra

Idedd uswingem ad isbirk

Ar tseghrut twengimt

S-tirra g tefrawt n-tiddi

Ar ighemmu uzemz ighfawen

Ar igennu tiguriwin ad ur nettu

Ar ikkat alim n-tattut

S-izenzaren.

Tla tektit urgh n-teslatin

Tezwar i umedyaz s-tallunt

Amm imêttawen,

Ami yerzem ulghwen akarif

N-umuddu

Ami uerzem urêhhal

Amarg n-tgûdi d-ugatu n-itran

Amm ifesti d-tgûdi d-ugatu n-itran

Amuddu d-umasal n-isenti

Iga igidu tammast n-yili

Ar ttiriren tadbakin g-

iferrughen n-usenzagh

Zund tirra n-umarreq (ushurdez)

G-ugêdrur n-umarg

War anuddem.

Ar ittirir usara

Ger tifert d-ufus

Ar ittagh uhaydus ahwac !

Ar itturu umezruy warru !

Amzun da-yeskefruruy ujawwu

Tahlast n-tmettint; ; d tatlayt

Ar ttiriren isekkilen :

"Tghim tayri n-uzzuzef yarun

d-tayri n-tmazgha seg lligh

digi 'ac-kud' tella lligh".

TIRRA

Taghed yat tmeqqitt

N-tghlust aduku new

Terwi tamelli nes âtas

Asighed âdar . .

Asighed aduku . .

Hat yaru gis "URU"

Sêfdêght . . .

Tsul "URU" gis tedhêr . .

Ssirdegh . . .

Kksext. . rulegh . .

Teg tagezzayt g-ûdar inew

"URU"

Ssirdegh dagh âdar . .

. . .

Teg kull tiddi new "URU

URU URURURURUR. . . ."

YUQ ! !

reàbegh;

ASEKKIL D-INZÂDEN

Ssumghat ixsasen

Han aghran îhdâr

Ad nebbi inzaden add

Nessew digh axsas

Nsemghurd isekkilen n-titt

Hat NERMI TIKERKAS.

 

ASDUY AMILAW

Iga igenni fad

Ami thêqqar targa iswi

d-tiraf

Tbedda tmeqqit ddaw tayett n-tafukt

Tuggin tagwi

Zwar . . teg TIRRGIT

Taghed imi n-tudert

N-Tanit

Taghenn tirrgitt awsi

Tezlef îhbuben n-warrac

tezlef turayt d-tayri

Tesker agharas n-wafa s âcdâd

Tekk ikerzi

Tekk âhruy

Teqqed magan âdghar g-tuffra

D-tillas

D tala d ughuyyi n-tlalayt

Taghed TMEZYANT akal

Han afa

Han imêttawen

Han digh tudert !

Taqqed-as tirrgit imi.

LFERH

                                            Tarragt i-tmektit n-mano Dayak;

Tergha tifawt g-ixamen

N-îsemdâl cigan

Gan, nnigh, tameghra.

Ssuddan îsemal

Ig Ihâl ggîd

Ur yadneàni !

Issudda igherm isn

Insa wingh;

Ur zdâregh ad akwzegh

Af ad akwzegh,

Immut digi uceqqel.

Tarud DDIHIT teddad

Iddnnqer irzem ased

Amm tamghat iderfen ?

Nnigh as : max

Tessuddam adghar ?

Trar id awal tenni:

Ayt dari gerzen

S-Mano diddan ferhen

Nnigh as : Ifel agh

Lâder.. G-umussu. . . max ad iddu ?

Tenna i : îsemdal

Adghar n-kull

Willi yemmaghen a-tilim

Kwen 'imeksâd ka-ad-tgam

Tuf awen tingelt,

Tallest teffer leàyub nnun

Maca;. . Tillas n-abda ur-llint

Talnin n-wass ad rezment

Nut afdâh i-ineghmisen

Neggawer as i-lêsab didun,

IST-IMAL

Tezwaremt a tirbatin s-ighir

Tekked Tagarit igenna d-wakal

Amm wussan

Amm tafukt n-yîd

Amm wafa d-Lcîd

Tuzzlemt a timlalin n-tmurt

Tir idukan

Mad ighiyen ad ikk

Garawen d-wakal d-

Izran

Iselliwen

Ignagayen

Idurar

Tferhêmt s-tilelli nnu. . . nt

Ar ttaghemt ahaydus

Ar ttaghemt taqerfit

Ar ttqisemt ineghmisen imezzi. . . .yen

Amm yat 'tafatt' imezzi. . . . . yen

Ar ttxitiremt a tirbatin

Ar ttemghurmt

Ar ttqisemt. . .

Teg tafatt AFA n-titt

Ar inedder

Ar ikkat s-icewwâden

Ar yessexlaà ineghmisen

Tezwuremt a tirbatin s-ixiter

Tesserghamt afa s-ummater d-

Tighratin d-

Isselliwen

Izran d-ignagayen

Tazwaremt a tirbatin s- ixiter

Ar ttqisemt. . .

Ar ttqisemt tamagit n-wafa d-wulawen

3"Han imal ikwnawen. . .

"Han imal ihlawen. . .

ASEQSI ATLAY

Abra bu yat tîtt

Mamenk tgam

I-tigni nes

A rebbi

TAWARGIT

Wargegh . . .

G-yan wass iflayen

Ils inu ighezzif

Amm ugatu ighezzifen

Sikkext nniw wawal

Amm tislit n-unzâr

Teny i yat tumert fejjijen

Tadsâ nu sellan as itran

Ar sawalegh. . .

Akwighed

Rix ad afegh midden

Ad raregh ineghmisen

Han idukan mezzin

Ar dagh ttemziyen

Ur zdaregh ad lsegh

Wala mmuddigh

Suggregh . . .

Han ils immûnd

Ig tamekrist immuten

G-tagust g-tîtt n-tafukt

àaydegh s-unuddem

F ad-add akwigh s-nnit

Righ ad nezghegh ils iw

Amm ugatu icebbern

Abûd n-wanu

UR UKIZEGH . . .

Ar neqq nezzeq

Han tagust. . . zrîgh

Han tafukt taghed akal

Am titt. . .

Ar tesghus tihellal

Tesghus îduxuben

D-tattut d-tammettint d-tattut

Ighim yils iw

Ig asafu d-îdeggigen

Ar ttali tafukt s-

Tamz adghar n-twuri

Nnigh as: Ayyuz   

                                        Ighrem n-Ssuq 7 Mars 96.

 

ADGHAR N-TUGDA

Zdighed âeggigen n-idamen

S-tuffra n-tugda

Sersegh as arezzif

Sersegh as imêttawen d-

isgar

D-imniren

Fsergh as làar s-

Ttesbih n-sidi Naji d-win Rebbi

Ad-inn tûzum abda

Tettu-yi nekk

Ad as adjegh adghar digi

Fkext i-tayri

N-tmurt d-yenna

 

                    Tafilalt yen: 9

 

AZAWAD....

Rnigh as i uzâwad awal.

Sgiwreght fkegh as

Tabûtt d tamêttayt n-wawal.

Sêfdeghd iswingimen

Issutem uqerru new

Seg ighemmisen

D ixwdaden;

Ur gigh anigi n titt.

Ur gigh;

Tizri n tamettint:

L'ethnocide tuqjirt.

Nnigh as

Lxir ghas...

Ahmadi yakuc..

Rnugh asd awal.

Rnugh ifesti s-waqqur

D tarurt.

Nnigh as:

Sseghliyat teccem awal

Tàawdem digh ca

Mràhba ! Berrkat !

Zund zund

Darun, ig lah darun,

Ax tellam

Lligh g ira uzawad

Ad icc fkigh as

Tifrt g ughammis inew

D snatt g tesghunt

Sedjiwnegh as ifrawen !

Sawelegh ghifs.

IREMI INNUDDEM

Irmi anuddem

Zright

G tawargitt nes

D imuhagh g tilelli nsen

Ileghwman gguten

Tighwratin d uzetta n irafalen

Han afa

"Rnuyadd îsgharen"

Sskwemdên imuhagh iwaliwen

D mad nnigh i uzawad

D wada nnan imeksâd

Sghusen tifratin

Ar ttemniden afa yiwegh

I thellal

Yali Waggu nsen igenwan

Ihîndusen.

Iduyed uzâwad zixt

Immatrid

Isawlid ubâriq

S wudem inew

Immexteg digi kra-mm tidt

Kkend idamen aqmu new

Kkend isekkilen idammen

Zrixten Zrixten

Isekkilen

Isekkilen

Idammen

"Les touaregues n'ont pas besoin de paroles"

                Tafilalt yan wass.

Itkar wul s-iàêttiben

Ar talla tîtt

S-imêttawen d-issekkilen,

Irekkîz ussugger

Izzar yils g-imi

N-titt am tudert,

Amm tmeggant iswan agim

N- "waman n-wadil"

Ar ittkefruruy wawal

G-taqennuct n-uyyar

Îzzay wawal allig

Kkarent teghrarin n-ils.

D-imi n-wul ira

Ad îttiqqs;

Add ikk wawal n-ureggal

D-usafar n-waqqur;

Iàêttiben d-wulawen;

Ad Nsawel

Ard tifîd tmeqqit

N - WAWAL . . .

BBI AT-ILS

Bbi at ils i-inigi

Ad ur yini

Tella tihli g-tmurt

Tili dagh tixxit

Bbi at ils umusnaw

Terzîm tisit

Teffim dagh iselmagh

G-terga n-teqbilt

Ad ur ilin

Bbi at ils

Bbi at ils

Tawimd imsawalen, d wawal

Win laz sfestatt

Hat nessen

Amarzâg ur tghim as tsellam

Bbi at ils i-umedyaz

Mec tghim

A MASIN

A Masin . .

Tessent Masinissa?

Tessent Yugerten ?

Tessent Yuba ?

Tessent Afulay ?

Tessent Fadma n-Ssumur ?

Tessent Dda Lmulud ?

Tessent . . ?

. . .

iwa dfur la liste

Ar dghi

Hat abda terzem

. . .

. . .

 

 

Lâder ad igan

" Kkigh. uklegh da"

Am lâder igan

Adghar iseànaten

Amm ûdad

Amm usekkil

tirra n-umghar

Amettin

Iga usàent amsîfâd

N-wussan qjêrnin

G-tugel tmettint alni

D-tudert

G-igenwan n-tektit

Amm tikkelt

Amm tayêd

Amm uzmez

Seg dinn

Ur jjun d-yuki

Lâder ad yini ha yyi

Ifk ixf i-wjawwu

Ittelleghn igidu

D-lâder

Amm tilima d-uqbu

Amm tattut

Amm lâder LAH sul.

        Tafilalet yan wass 96.

 

. . . Yezri

Yad uzgen n-tudert

Ar gis kull netganna

nbidd dat ifelwan

Qqennin . . . s-ihellalen

D-iàessasen . . . d-isenkas

. . . ar netganna . . .

Ghimen ayt uges da-...

Ar ssan taghlust

Ar ssan . . .

Neg asen iàessasen dghi

D-îdgam d-assekka

D-imal Am lligh

. . . Ar netganna . . .

 

Nteln g imula

Nessumer am lligh

Widd ur gin irumin

Gan "irumaynuten"

Nezra s-titt

. . . nermi tagannit.

Îdher nit

Is nman d-idurar ar imrigen

Ad m nmun d-imrigen ard-

. . . nini nengha tagunnit;

 

Tafilalt Feb 96.

TAREZZIFT I - TMURT

Tarezzift inu

I tmurt

Ad as kkegh aduku

Fkegh as aàekkaz inew

Ad teskuttu

Fkegh as aghwellab inu

Fkegh as . . .

Ard tini :

Yuda hat NELKEM.

                   Tafilalt uan wass 96.

IMMUGRIZEN !

Yegrazî

Lligh ddant

talnin inew

G-yan ummudu n-yîds

Ur zrîgh . .

Yegrazî

Lligh g-sellagh

I-bêttu n-waman

Ur nnigh ugigh

Yegrazî

Lligh g-da ttêzzgen

Aghghu n-tmurt

Ar idammen

Utegh

Ur nghigh

Yegrazî !

 

                    Tafilalt 96.

 

TAGHUYYIT

Ger igiwer d-ibeddi

Taghi inn tektit axsas

Zund iselli g-umda:

Yenna yi yan ixf ad as ghergh i-rebbi

Gergh as yat tghuyyit tamweqrant

Inigh as :

Mad igan darun tfelmagh

Ger wawal nnun d-wuzzalen

Ger imal d-imirixfawen

Mad igan, hêlidawen, amarg

D-usekkil mgal tîtt n-umrig

Yenna yi yan ixf yâden ad as urugh

Urugh as yat tghuyyit tamweqrant

Inigh as :

Awal n-iàenzal iga m'cerd-ul

Gin ixataren idurar f-wul

Ssenkesnagh, dârt lâz, ad nbidd

Sgeln agharas ; is tellam ?

 

Inna yi yan yâden . . .

Gin ixfawen agim

Ar temraran awal g-tanezruft n-ixf inw

Aghulegh nnigh as :

 

Atig n-izmaz ur as yad nghiyy.

Ussan n-tumert mmàraqen.

Nekkwen s-nekkwen as nekkat.

Afus nnun amzâtt.

 

O TAMAZIGHT

i Smun isekkilen im

f a Sghusten

z z Þ Ad gin tirrgin

Han awal îsemîd

 

ARAM AGELLID

Ibedda ulghwem

G-tnezruft

Amm Ulu g-tqbilt

Ar iseffêd igenwan

Ar issergha itran

Iqqend-as i-tafukt ad tessidd

Inzêr i-îjwawâden

isxater ul f-tefnitt

 

Immerhêl ulghwem yusin

Ixamen d-ilalen d-nekwen

Amm Ge yussin kull awd akal

 

Ar itteddu am uzmez

Amm tamusnit n-irêhhaln

Amm taghzi n-leàmer

 

Neqqim as i-uduku d-wawal

Ig ifesti nnes azerf

Irnu agh bla tanughi.

Ighrem n-Ssuq 7 Mars 96.

Tacumirt

x

ussan

___________________

= Azmez n-tacumirt

= Tamacahut n -

Tinbâdin

= Tacumirt

n-tenbâdin

 

                

Ar kem ttêffurgh a tawengimt

Ar leqqsegh dâdt lader im

mdigh kull tîzeghrin

Ar tgannagh ad terrusd

Wala trid . .

terna-i tuggut im

tengha yi

 

Ar kem ttefurgh

Nek anegmar aqbur

Ittalin iguta s-temnâtt n-tafukt

Ar ccencafegh

Ar ssenwagh iferzîzên n-tudert

G-tîtt d-unrar n tuggit

hanHh Ar ffessergh

Ar slukkuzegh afsar

G-ifrawen n-tmettint

Ad ur agh tawi

S-tama n-tuttut

. . . ardigh nmeddi . . .

Teg agh tzêqqûrt tawuri

Ar neddefur tawengimt

S-tarut

Nettu mad itt yaran .

Ayad as uligh s- tîtt n-tafukt

Kksegh tiraf i-UNARUZ;

Hat NERMI

  AZMEZ N-TUBBAY

Nesman izmulen d-ubrid

Ad nemyakaz

Nàent asen iqburen

Nàent asen izmulen d-

Kaygat isaffen d-iàêttiben

G tiddi negh d kull tisurifin

D idukan d kull

Tighermin irmin

Midden ittnuddumen g

Tufra d tillas d tawda

 

Nesman izmulen d ubrid

Nàent asen

Zzawit tafergant

G teqqen tilelli s ukarif

Amaksal

G tagust n iggezn ul nnegh

Azmul

Nesman izmulen d ubrid

Nmun d ijawan abda

G tubbay n uzmez uqjir

S TARDA N IZMULEN

Ajawwu igagh d inezrraf :

issard agh

Ufigh gis asafar

D tarda n izmulen izaykuten

Ittebin âbettan

S tubbay n tenbâdin

D ibniqen iccencafen tifawt

G uneqqar n tafukt

Nesman izmulen d ubrid

nkerz âdar

nkerz wayyêd d ifassen

G uzmez s twullut d idammen

Nefk as tixitert i uduku

Nefser ijeddigen i wfud

Ad immuddu immerhêl

G ilxixen d wakud

Ufigh gissen isufar..

N emdi gissen tizweghrin

I wakud n izmulen

G tinezraf g isuggur uzmez

Tifiras n wudem nsen

Anezruf

Ufigh gisen isufar

Ad nemyakaz d tumert n yili

Neffer t imêtti g

Taqlilt n tîtt

Ad isinegh mas ttiziregh

Tamettint n tugda

Tamettint n tufra

Tamettint n txendallast

Ur zdâregh ad inigh

Ufigh gisen isufar.

Ur zârgh ad inigh

Ufigh gisen isufar .

                

 

Hosted by www.Geocities.ws

1