Tinezraf
Amud n isefra
Amud n timedyazine 'Tinezraf" Yettyara ger Tafilalet d Merrakech d Rbat, Maroc. Amud ad ira ad isneaet yat tesga yaden g mayd ettiziregh g tnezruft d kull mayd ghiyegh add awigh gher tirra seg yat tdelsant tutlayt.
![]()
Tafilalet
Tifiras n tfilalet cwant
Gant ixfawen d isennanen
D ku tikkelt âhh!
Teccar gis tallest
D igherman
Taghart d waman
Ar ttini: Han udem inew
Dat umezruy anigi
Ur gigh tameggant
Nettat maca nettat s tidt
tanjayin nes agadir n-
tabniqt
Ku yan iga tasinit nes
D ssouvenir n tillas
D tin laz
Tasinit n umarg n usmun
Asmun iàerqen . .
Ghzanett akkw
Kerzen gis afar n wudmawen
Timira
Tafilalet immezwayett umerdul
D laz
Tga tameggant n tmezgid
![]()
TAMEDYAZT IRZAGENI
Tga tiqqest zwar
teg talalayt iceqqan i-tektit
teg tamghart ggîd
Iqqasen issekkilen
Seggat ad-tzed innaten
TAMEDYAZT
Tga dax takatt
Inexxern aqbu aqbur
S-wafa n-tufratin
Qjêrnin
Ar ttagh Lhîl
I-tqennuct n-wawal ad-tnew
ur as igi Lhâl add tekti
Idd is AFA d-wafa
D-fad ad issallan
Tamagit g-umarg
Ad-d ig
TAMEDYAZT . .
![]()
TAZEGHLIWT
Tamghart issaghen afa
D-tanughi d-rebbi
D-igenwan ssudant tillas
Ar tganna timeqqitt
Amm taghart
Amm ugdal
Amm "habba"
Tga taghart uzzal
D- tamettint
Tifnit af-idd-is
S-waman as illa umlil
G-tillas nes
Tifnit
Teqqen tebrat g-uyeddid
Tabrat n-tmarayt
Tanughi tamsullest
Amm: "ini as;;."
Timeqqit lah
Amm urgaz lah
Timeqqa n-unaruz
N-igenni d-Ukranus
Ad ttganna Tzeghliwt
D-Tanit d-Utt-namir
Taghed tin idamen
Taghed tin waman
Taghed tmettint tafaska
Yasid rebbi uzzaln
Ar . . . alussu n-idamen
Ar . . . iga ifêrd aman.
![]()
Zund tamedyazt;
Irmin amedyaz . . .
Taghul ar-t ttini ar-t tturu
G-ifrawen n-ulili . . .
Tghert
Dat timedyazin
N-cikspir
D-Flobert
D-Soyinka
Ar asen ttini : Kull
Mad irzâgen
Illa g-umadan "add".
Tessergh timsight
TESGHUST . . .
Yawit ujawwu s idurar
Yawit ----------- s-isaffen
Yawit ----------- s-tinezraf
D-talnin n-tmurt ; ;
. . .
![]()
TAMEGHRA
Iddukkel uduku d-lâder
Amm ulghwem d-igherman.
Iddukkel uswingem d-yîts,
Gin tameghra n-usekkil.
Smattind arêzzum n-udem
S-âhanu n-tillas issudan
D-win walim n-tirra
Idedd uswingem ad isbirk
Ar tseghrut twengimt
S-tirra g tefrawt n-tiddi
Ar ighemmu uzemz ighfawen
Ar igennu tiguriwin ad ur nettu
Ar ikkat alim n-tattut
S-izenzaren.
Tla tektit urgh n-teslatin
Tezwar i umedyaz s-tallunt
Amm imêttawen,
Ami yerzem ulghwen akarif
N-umuddu
Ami uerzem urêhhal
Amarg n-tgûdi d-ugatu n-itran
Amm ifesti d-tgûdi d-ugatu n-itran
Amuddu d-umasal n-isenti
Iga igidu tammast n-yili
Ar ttiriren tadbakin g-
iferrughen n-usenzagh
Zund tirra n-umarreq (ushurdez)
G-ugêdrur n-umarg
War anuddem.
Ar ittirir usara
Ger tifert d-ufus
Ar ittagh uhaydus ahwac !
Ar itturu umezruy warru !
Amzun da-yeskefruruy ujawwu
Tahlast n-tmettint; ; d tatlayt
Ar ttiriren isekkilen :
"Tghim tayri n-uzzuzef yarun
d-tayri n-tmazgha seg lligh
digi 'ac-kud' tella lligh".
![]()
TIRRA
Taghed yat tmeqqitt
N-tghlust aduku new
Terwi tamelli nes âtas
Asighed âdar . .
Asighed aduku . .
Hat yaru gis "URU"
Sêfdêght . . .
Tsul "URU" gis tedhêr . .
Ssirdegh . . .
Kksext. . rulegh . .
Teg tagezzayt g-ûdar inew
"URU"
Ssirdegh dagh âdar . .
. . .
Teg kull tiddi new "URU
URU URURURURUR. . . ."
YUQ ! !
reàbegh;
![]()
ASEKKIL
D-INZÂDEN
Ssumghat ixsasen
Han aghran îhdâr
Ad nebbi inzaden add
Nessew digh axsas
Nsemghurd isekkilen n-titt
Hat NERMI TIKERKAS.
![]()
ASDUY
AMILAW
Iga igenni fad
Ami thêqqar targa iswi
d-tiraf
Tbedda tmeqqit ddaw tayett n-tafukt
Tuggin tagwi
Zwar . . teg TIRRGIT
Taghed imi n-tudert
N-Tanit
Taghenn tirrgitt awsi
Tezlef îhbuben n-warrac
tezlef turayt d-tayri
Tesker agharas n-wafa s âcdâd
Tekk ikerzi
Tekk âhruy
Teqqed magan âdghar g-tuffra
D-tillas
D tala d ughuyyi n-tlalayt
Taghed TMEZYANT akal
Han afa
Han imêttawen
Han digh tudert !
Taqqed-as tirrgit imi.
![]()
Tarragt i-tmektit n-mano Dayak;
LFERH
Tergha tifawt g-ixamen
N-îsemdâl cigan
Gan, nnigh, tameghra.
Ssuddan îsemal
Ig Ihâl ggîd
Ur yadneàni !
Issudda igherm isn
Insa wingh;
Ur zdâregh ad akwzegh
Af ad akwzegh,
Immut digi uceqqel.
Tarud DDIHIT teddad
Iddnnqer irzem ased
Amm tamghat iderfen ?
Nnigh as : max
Tessuddam adghar ?
Trar id awal tenni:
Ayt dari gerzen
S-Mano diddan ferhen
Nnigh as : Ifel agh
Lâder.. G-umussu. . . max ad iddu ?
Tenna i : îsemdal
Adghar n-kull
Willi yemmaghen a-tilim
Kwen 'imeksâd ka-ad-tgam
Tuf awen tingelt,
Tallest teffer leàyub nnun
Maca;. . Tillas n-abda ur-llint
Talnin n-wass ad rezment
Nut afdâh i-ineghmisen
Neggawer as i-lêsab didun,
![]()
IST-IMAL
Tezwaremt a tirbatin s-ighir
Tekked Tagarit igenna d-wakal
Amm wussan
Amm tafukt n-yîd
Amm wafa d-Lcîd
Tuzzlemt a timlalin n-tmurt
Tir idukan
Mad ighiyen ad ikk
Garawen d-wakal d-
Izran
Iselliwen
Ignagayen
Idurar
Tferhêmt s-tilelli nnu. . . nt
Ar ttaghemt ahaydus
Ar ttaghemt taqerfit
Ar ttqisemt ineghmisen imezzi. . . .yen
Amm yat 'tafatt' imezzi. . . . . yen
Ar ttxitiremt a tirbatin
Ar ttemghurmt
Ar ttqisemt. . .
Teg tafatt AFA n-titt
Ar inedder
Ar ikkat s-icewwâden
Ar yessexlaà ineghmisen
Tezwuremt a tirbatin s-ixiter
Tesserghamt afa s-ummater d-
Tighratin d-
Isselliwen
Izran d-ignagayen
Tazwaremt a tirbatin s- ixiter
Ar ttqisemt. . .
Ar ttqisemt tamagit n-wafa d-wulawen
3"Han imal ikwnawen. . .
"Han imal ihlawen. . .
![]()
ASEQSI ATLAY
Abra bu yat tîtt
Mamenk tgam
I-tigni nes
A rebbi
![]()
TAWARGIT
Wargegh . . .
G-yan wass iflayen
Ils inu ighezzif
Amm ugatu ighezzifen
Sikkext nniw wawal
Amm tislit n-unzâr
Teny i yat tumert fejjijen
Tadsâ nu sellan as itran
Ar sawalegh. . .
Akwighed
Rix ad afegh midden
Ad raregh ineghmisen
Han idukan mezzin
Ar dagh ttemziyen
Ur zdaregh ad lsegh
Wala mmuddigh
Suggregh . . .
Han ils immûnd
Ig tamekrist immuten
G-tagust g-tîtt n-tafukt
àaydegh s-unuddem
F ad-add akwigh s-nnit
Righ ad nezghegh ils iw
Amm ugatu icebbern
Abûd n-wanu
UR UKIZEGH . . .
Ar neqq nezzeq
Han tagust. . . zrîgh
Han tafukt taghed akal
Am titt. . .
Ar tesghus tihellal
Tesghus îduxuben
D-tattut d-tammettint d-tattut
Ighim yils iw
Ig asafu d-îdeggigen
Ar ttali tafukt s-
Tamz adghar n-twuri
Nnigh as: Ayyuz
Ighrem n-Ssuq 7 Mars 96.
![]()
ADGHAR N-TUGDA
Zdighed âeggigen n-idamen
S-tuffra n-tugda
Sersegh as arezzif
Sersegh as imêttawen d-
isgar
D-imniren
Fsergh as làar s-
Ttesbih n-sidi Naji d-win Rebbi
Ad-inn tûzum abda
Tettu-yi nekk
Ad as adjegh adghar digi
Fkext i-tayri
N-tmurt d-yenna
Tafilalt yen: 9
![]()
AZAWAD....
Rnigh as i uzâwad awal.
Sgiwreght fkegh as
Tabûtt d tamêttayt n-wawal.
Sêfdeghd iswingimen
Issutem uqerru new
Seg ighemmisen
D ixwdaden;
Ur gigh anigi n titt.
Ur gigh;
Tizri n tamettint:
L'ethnocide tuqjirt.
Nnigh as
Lxir ghas...
Ahmadi yakuc..
Rnugh asd awal.
Rnugh ifesti s-waqqur
D tarurt.
Nnigh as:
Sseghliyat teccem awal
Tàawdem digh ca
Mràhba ! Berrkat !
Zund zund
Darun, ig lah darun,
Ax tellam
Lligh g ira uzawad
Ad icc fkigh as
Tifrt g ughammis inew
D snatt g tesghunt
Sedjiwnegh as ifrawen !
Sawelegh ghifs.
IREMI INNUDDEM
Irmi anuddem
Zright
G tawargitt nes
D imuhagh g tilelli nsen
Ileghwman gguten
Tighwratin d uzetta n irafalen
Han afa
"Rnuyadd îsgharen"
Sskwemdên imuhagh iwaliwen
D mad nnigh i uzawad
D wada nnan imeksâd
Sghusen tifratin
Ar ttemniden afa yiwegh
I thellal
Yali Waggu nsen igenwan
Ihîndusen.
Iduyed uzâwad zixt
Immatrid
Isawlid ubâriq
S wudem inew
Immexteg digi kra-mm tidt
Kkend idamen aqmu new
Kkend isekkilen idammen
Zrixten Zrixten
Isekkilen
Isekkilen
Idammen
"Les touaregues n'ont pas besoin de paroles"
Tafilalt yan wass.
![]()
Itkar wul s-iàêttiben
Ar talla tîtt
S-imêttawen d-issekkilen,
Irekkîz ussugger
Izzar yils g-imi
N-titt am tudert,
Amm tmeggant iswan agim
N- "waman n-wadil"
Ar ittkefruruy wawal
G-taqennuct n-uyyar
Îzzay wawal allig
Kkarent teghrarin n-ils.
D-imi n-wul ira
Ad îttiqqs;
Add ikk wawal n-ureggal
D-usafar n-waqqur;
Iàêttiben d-wulawen;
Ad Nsawel
Ard tifîd tmeqqit
N - WAWAL . . .
![]()
BBI AT-ILS
Bbi at ils i-inigi
Ad ur yini
Tella tihli g-tmurt
Tili dagh tixxit
Bbi at ils umusnaw
Terzîm tisit
Teffim dagh iselmagh
G-terga n-teqbilt
Ad ur ilin
Bbi at ils
Bbi at ils
Tawimd imsawalen, d wawal
Win laz sfestatt
Hat nessen
Amarzâg ur tghim as tsellam
Bbi at ils i-umedyaz
Mec tghim
![]()
A MASIN
A Masin . .
Tessent Masinissa?
Tessent Yugerten ?
Tessent Yuba ?
Tessent Afulay ?
Tessent Fadma n-Ssumur ?
Tessent Dda Lmulud ?
Tessent . . ?
. . .
iwa dfur la liste
Ar dghi
Hat abda terzem
. . .
. . .
![]()
Lâder ad igan
" Kkigh. uklegh da"
Am lâder igan
Adghar iseànaten
Amm ûdad
Amm usekkil
tirra n-umghar
Amettin
Iga usàent amsîfâd
N-wussan qjêrnin
G-tugel tmettint alni
D-tudert
G-igenwan n-tektit
Amm tikkelt
Amm tayêd
Amm uzmez
Seg dinn
Ur jjun d-yuki
Lâder ad yini ha yyi
Ifk ixf i-wjawwu
Ittelleghn igidu
D-lâder
Amm tilima d-uqbu
Amm tattut
Amm lâder LAH sul.
Tafilalet yan wass 96.
![]()
. . . Yezri
Yad uzgen n-tudert
Ar gis kull netganna
nbidd dat ifelwan
Qqennin . . . s-ihellalen
D-iàessasen . . . d-isenkas
. . . ar netganna . . .
Ghimen ayt uges da-...
Ar ssan taghlust
Ar ssan . . .
Neg asen iàessasen dghi
D-îdgam d-assekka
D-imal Am lligh
. . . Ar netganna . . .
Nteln g imula
Nessumer am lligh
Widd ur gin irumin
Gan "irumaynuten"
Nezra s-titt
. . . nermi tagannit.
Îdher nit
Is nman d-idurar ar imrigen
Ad m nmun d-imrigen ard-
. . . nini nengha tagunnit;
Tafilalt Feb 96.
![]()
TAREZZIFT I - TMURT
Tarezzift inu
I tmurt
Ad as kkegh aduku
Fkegh as aàekkaz inew
Ad teskuttu
Fkegh as aghwellab inu
Fkegh as . . .
Ard tini :
Yuda hat NELKEM.
Tafilalt uan wass 96.
![]()
IMMUGRIZEN !
Yegrazî
Lligh ddant
talnin inew
G-yan ummudu n-yîds
Ur zrîgh . .
Yegrazî
Lligh g-sellagh
I-bêttu n-waman
Ur nnigh ugigh
Yegrazî
Lligh g-da ttêzzgen
Aghghu n-tmurt
Ar idammen
Utegh
Ur nghigh
Yegrazî !
Tafilalt 96.
![]()
TAGHUYYIT
Ger igiwer d-ibeddi
Taghi inn tektit axsas
Zund iselli g-umda:
Yenna yi yan ixf ad as ghergh i-rebbi
Gergh as yat tghuyyit tamweqrant
Inigh as :
Mad igan darun tfelmagh
Ger wawal nnun d-wuzzalen
Ger imal d-imirixfawen
Mad igan, hêlidawen, amarg
D-usekkil mgal tîtt n-umrig
Yenna yi yan ixf yâden ad as urugh
Urugh as yat tghuyyit tamweqrant
Inigh as :
Awal n-iàenzal iga m'cerd-ul
Gin ixataren idurar f-wul
Ssenkesnagh, dârt lâz, ad nbidd
Sgeln agharas ; is tellam ?
Inna yi yan yâden . . .
Gin ixfawen agim
Ar temraran awal g-tanezruft n-ixf inw
Aghulegh nnigh as :
Atig n-izmaz ur as yad nghiyy.
Ussan n-tumert mmàraqen.
Nekkwen s-nekkwen as nekkat.
Afus nnun amzâtt.
O TAMAZIGHT
i Smun isekkilen im
f a Sghusten
z
z Þ Ad gin tirrginHan awal îsemîd
![]()
ARAM AGELLID
Ibedda ulghwem
G-tnezruft
Amm Ulu g-tqbilt
Ar iseffêd igenwan
Ar issergha itran
Iqqend-as i-tafukt ad tessidd
Inzêr i-îjwawâden
isxater ul f-tefnitt
Immerhêl ulghwem yusin
Ixamen d-ilalen d-nekwen
Amm Ge yussin kull awd akal
Ar itteddu am uzmez
Amm tamusnit n-irêhhaln
Amm taghzi n-leàmer
Neqqim as i-uduku d-wawal
Ig ifesti nnes azerf
Irnu agh bla tanughi.
Ighrem n-Ssuq 7 Mars 96.
![]()
![]()
Tacumirt
x
ussan
___________________
= Azmez n-tacumirt
= Tamacahut n -
Tinbâdin
= Tacumirt
n-tenbâdin
![]()
![]()
Ar kem ttêffurgh a tawengimt
Ar leqqsegh dâdt lader im
mdigh kull tîzeghrin
Ar tgannagh ad terrusd
Wala trid . .
terna-i tuggut im
tengha yi
Ar kem ttefurgh
Nek anegmar aqbur
Ittalin iguta s-temnâtt n-tafukt
Ar ccencafegh
Ar ssenwagh iferzîzên n-tudert
G-tîtt d-unrar n tuggit
hanHh Ar ffessergh
Ar slukkuzegh afsar
G-ifrawen n-tmettint
Ad ur agh tawi
S-tama n-tuttut
. . . ardigh nmeddi . . .
Teg agh tzêqqûrt tawuri
Ar neddefur tawengimt
S-tarut
Nettu mad itt yaran .
Ayad as uligh s- tîtt n-tafukt
Kksegh tiraf i-UNARUZ;
Hat NERMI
![]()
AZMEZ N-TUBBAY
Nesman izmulen d-ubrid
Ad nemyakaz
Nàent asen iqburen
Nàent asen izmulen d-
Kaygat isaffen d-iàêttiben
G tiddi negh d kull tisurifin
D idukan d kull
Tighermin irmin
Midden ittnuddumen g
Tufra d tillas d tawda
Nesman izmulen d ubrid
Nàent asen
Zzawit tafergant
G teqqen tilelli s ukarif
Amaksal
G tagust n iggezn ul nnegh
Azmul
Nesman izmulen d ubrid
Nmun d ijawan abda
G tubbay n uzmez uqjir
S TARDA N IZMULEN
Ajawwu igagh d inezrraf :
issard agh
Ufigh gis asafar
D tarda n izmulen izaykuten
Ittebin âbettan
S tubbay n tenbâdin
D ibniqen iccencafen tifawt
G uneqqar n tafukt
Nesman izmulen d ubrid
nkerz âdar
nkerz wayyêd d ifassen
G uzmez s twullut d idammen
Nefk as tixitert i uduku
Nefser ijeddigen i wfud
Ad immuddu immerhêl
G ilxixen d wakud
Ufigh gissen isufar..
N emdi gissen tizweghrin
I wakud n izmulen
G tinezraf g isuggur uzmez
Tifiras n wudem nsen
Anezruf
Ufigh gisen isufar
Ad nemyakaz d tumert n yili
Neffer t imêtti g
Taqlilt n tîtt
Ad isinegh mas ttiziregh
Tamettint n tugda
Tamettint n tufra
Tamettint n txendallast
Ur zdâregh ad inigh
Ufigh gisen isufar.
Ur zârgh ad inigh
Ufigh gisen isufar .
![]()