När tåget Så Småningom kört över bron och rullar in på Ropstens ändhållplats kl. 11.19 står Scramblerföraren redan där och hånler. Scramblern hade besegrat Lidingötåget. Han hade dessutom kört över gamla bron. På cykelbanan! A-laget stod som vanligt och metade på bron. De såg förvånade ut när Scramblem kom på full gas över gamla bron. Laverman, A-lagets ledare, hade tio år tidigare tappat balansen när han metade och fallit över kanten. På något märkligt vis hade han fått grepp om räcket och upptäcktes av en tågförare som slog larm: Laverman hänger under gamla Lidingöbron! Han räddades mirakulöst av brandkåren. Den här gången höll A-lagarna krampaktigt tag om räcket när Scarmblern dundrade förbi på full gas.

Det alla trodde var omöjligt förr i tiden var nu en realitet. Lidingöbanans stolthet var slagen. Uppdraget var slutfört. Scramblern hade klarat sträckan med den häpnadsväckande snittfarten 31,357 km/tim inkl. tändningsjustering och tankstopp!

Scramblerföraren tog på sig den rödvita hjälmen och styrde mot okänt mål. Hade han nya utmaningar eller skulle han hem och varva ner med en stor stark? En hjälte försvann i fjärran. Jag hugade mig av respekt.

Vi vill dock varna andra att ge sig ut på liknande utmaningar. Den här föraren saknade körkort, så det spelade ju ingen ingen roll för honom. Men pensionärena på gångbanan, som handlöst fick kasta sig åt sidan för den hårt körande Scramblern, kommer säkert att slunga hörapparater och använda sina käppar som tillhyggen om körningen upprepas.

 

MCM NR 3 1993

 

NÄSTA SIDA _____________________________________________ HOMEPAGE

Hosted by www.Geocities.ws

1