Laverdan köpte jag av en kille som hade gått i parallellklass till mig i åttan och nian. Äntligen en italiensk hoj. När jag köpte den någon gång på sensommaren 1979, hade jag redan ryckt in i lumpen. Laverdan hade tank och sadel från den nyare 750 SF. Problemet var att den inte ville varva ur. Den tog stopp vid 5000 varv. Jag använde den som ren bruksmaskin och körde bl.a. mellan Lidingö och Berga Örlogsskolor under 1980. Det enda felet jag hade var att batteriet säckade ihop. Ett nytt var lika dyrt som nödvändigt. Laverdan hamnade sedan på Gotland där jag fick höra av den nya ägaren att varvtalsproblemet berodde på felaktigt justerade kamtider.