Min mamma �r s� stark, det s�ger faktiskt alla
Men n�r alla andra sover om natten har jag sett hennes t�rar falla
Under s�mnl�sa n�tter kommer jag tassande p� t�
Hon vet inte att jag �r d�r f�r att hj�lpa henne f�rst�
Lika �ndl�st som strandens v�gor & hennes sm�rta,
Jag vakar �ver min starka mamma som alltid b�r mig i sitt hj�rta
Hon b�r ett leende, ett leende hon tror d�ljer
Men genom himlens d�rr ser jag t�rarna som f�ljer
Min mamm f�rs�ker att hantera d�den f�r att h�lla mig kvar
Men alla som k�nner henne vet att det �r den enda m�jlighet hon har
N�r jag vakar �ver min starka mamma genom himlens �ppna d�rr,
f�rs�ker jag f�rklara att �nglar skyddar mig nu s� som hon gjorde f�rr
Men jag vet att det inte hj�lper, eller l�ttar b�rdorna hon b�r
Vad hon �n s�ger, hur hon �n m�r
Min starka mamma har ett hj�rta, f�r alltid fullt av s�r......
- Kay DesOrmeaux
org "My surviving mom"
de som ingen ondska ber�rt,
de som �r mjukare �n andra,
K�rleksfullare,
Det �r de vackraste barnen som d�r,
L�ggs i jord ist�llet f�r armar
och ljuset fr�n just deras �gon slocknar.
Det �r de vackraste barnen som d�r,
medan hj�rtan gr�ter,
f�rbittrade,
stela,
livsber�vade,
of�rtj�nta kom de,
v�lsignade gick de.
Det �r de vackraste barnen som d�r...
jag sover inte
Jag �r tusen vindar som bl�ser,
jag �r diamantglittret p� sn�n,
jag �r solsken p� mognat vete,
jag �r det milda h�stregnet mot din hud.
N�r du vaknar i gryningsdunklet
�r jag det l�tta suset av f�glars flykt
och s�ngen om ett annat liv.
Jag �r de milda stj�rnorna
som lyser dig hem i natten.
Var inte s� ledsna,
jag �r hos er,
jag �r i ljuset,
jag �r fri!
Regnet droppar ner fr�n taken
Ligger stilla och funderar
Varf�r finns du inte mera
Regnet str�mmar ner med vinden
M�nga t�rar trillar ner fr�n kinden
Kroppen skakar och jag darrar
Kommer vi av detta att falla?
Regnet vr�ker nu ner fr�n skyn
Gr�tna ansikten �r ingen vacker syn
T�nker �nd� p� dig just som s�..
Du �r mitt �nglabarn som jag inte
l�ngre kommer att n�.
Regnet har nu slutat komma ner
och mitt �nglabarn fr�n himlen
�ter ler.
"Jeanette S.Lindkvist"
jag finns inom dig alltid
Du har min r�st
den finns i dig
den kan du h�ra n�r du vill
Du har mitt ansikte
min kropp
Jag finns i dig
Du kan ta fram mig
n�r du vill
Allt som finns kvar
av mig
�r inom dig
S� vi �r j�mt tillsammans..
av Barbro Lindgren
Det kan vara f�r fem eller sju �r eller tjugotv� eller tre.
Men vill ni tills jag kallar honom tillbaka, ta hand om honom �t mig?
Han f�r med sig behag f�r att gl�dja er, och skulle hans vistelse bli kort s� skall ni ha de vackra minnena av honom som tr�st i er sorg.
Jag kan inte lova att han skall stanna kvar eftersom alla fr�n jorden �terv�nder.
Men det finns l�rdomar d�r nere jag vill att detta barn ska l�ra sig.
Jag har letat �ver vida v�rlden i mitt s�kande efter sanna l�rare,
och det myller som tr�ngs p� livets smala v�g
har jag utvalt er.
Vill ni d� ge honom all er k�rlek och inte tycka att m�dan �r f�rg�ves, inte heller hata mig n�r jag kommer och kallar f�r att ta honom tillbaka igen.
Jag tyckte att jag h�rde dem s�ga "Herre, ske din vilja, f�r all den gl�dje ditt barn skall f�ra med sig skall vi l�pa sorgens risk"
Vi skall skydda honom med �mhet,
vi skall �lska honom medan vi kan
och f�r evigt vara tacksamma f�r den lycka vi k�nt.
Men skulle �nglarna kalla tillbaka honom
mycket tidigare �n vi planerat, s� skall vi
tappert m�ta den bittra sorg som kommer
och f�rs�ka f�rst�...
att fj�rdarna gnistra och jorden �r varm och himmelen utan en prick?
Vad �r det f�r tid, vad �r det f�r �r, vem �r jag, vad b�r jag f�r namn?
Du skrattande knyte, med solblekt h�r, hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever p� jorden jag st�r.
Var har jag varit f�rut?
Jag v�ntade visst miljoner �r
p� denna enda minut...
Livet hos er blir aldrig detsamma,
men l�t mitt minne bli k�rlekens ljus
l�t det alltid lysa i ert hus.
Livet �r kort det har jag visat.
Lev i v�rme & ljus
l�t inget bli nedisat.
Det �r min g�va till er,
l�t aldrig mer
m�rker & sm�rta f� �vertag.
Gl�ds ist�llet �r varje dag!
Jag fick dem bara som l�n ett litet tag.
Jag vet ej vem som lagt dem d�r, ty det var natt.
Vet bara i min sk�l jag b�r en dyrbar skatt.
Dem ska jag ge �t solen snart, som en present,
ty varje p�rlas glitter klar, har solen t�nt.
Bli du ej ledsen,
n�r din skatt ej mer �r kvar?
Nej,
lyckligast �r den som ger - ej den som tar...
