|
Idag den 16 juli 2004, var det exakt ett �r sedan v�r �lskade �ngel kom till v�rlden.. Klockan 10.41 tog han sina f�rsta andetag.. Det var den lyckligaste dagen i v�ra liv! Ty vi hade ju blivit f�r�ldrar.. Mamma och pappa. Men detta var ocks� b�rjan p� ett annorlunda f�r�ldraskap. Vi skulle snart f� uppleva hur det var att vara f�r�ldrar till en �ngel.......
Vi samlade ihop alla som fick �ran att m�ta Melvin medans han fanns i livet, i minneslunden klockan 15.00 och bl�ste s�pbubblor & �t t�rta:
Mamma Linda Pappa Magnus Morbror Christofer Mormor Ann-Mari (&Peter) Morfar G�ran Farmor Ann (&Olle) Min b�sta kompis Nannie Min farmor & farfar Ulla & Karl-Azel
Det har varit ett stillsamt �r. L�ter konstigt, men det har k�nts s� overkligt allting. Vi fick en son.. En son som inte fick stanna hos oss. En liten �ngel som vandrade vidare till �nglarnas land... Jag har l�rt mig oeh�rt mycket under det h�r �ret som har g�tt. Bla har jag l�rt mig (?) att hantera en sorg som inte g�r att beskriva om man inte upplevt den.. Jag (mamma Linda) kommer fr�n tuff uppv�xt inneh�llande svek, seperationer & annat strul som kan dyka upp p� livets v�g.. Men jag ljuger inte n�r jag s�ger att detta �r det absolut V�RSTA jag n�gonsin varit med om.......
N�got som f�rf�ljt mig under detta �ret, �r att jag aldrig fick se Melvins �gon. Vet inte varf�r det blev s�.. Han var v�ldigt svullen i kroppen redan n�r han kom ut & inte blev det b�ttre under dom 2 dygnen som han levde. Varf�r hj�lpte jag honom inte upp med �gonen? Det verkade flera g�nger som om han "ville" titta.. Han k�mpade liksom med �gonlocken.. Har haft en dr�m som bla handlade om att min �lskade Melvin visade sina �gon f�r mig.... Kanske var det hans s�tt att stilla min �ngest...
Under �ret som g�tt har vi varit gravida den st�rsta delen. Och den 7 juni 2004 blev Melvin storebror till lilla Noah. Det uppt�cktes under ett ultraljud att Noah bara har 1 stycken njure & detta har sj�lvklart v�ckt en enorm oro... Som fanns redan innan. I och med att Noah kom till v�rlden s� �r det mycket tankar & k�nslor som kommit upp. Jag har m�tt d�ligt & det har knakat i min och Magnus relation. Jag inser vad jag g�tt miste om med Melvin & blir arg n�r jag inser att jag aldrig kommer att f� uppleva det heller.
F�rhoppningsvis kommer allt med tiden att bli l�ttare att b�ra. F�rhoppningsvis kommer jag att bli klokare �n vad jag �r idag. Och f�rhoppningsvis kommer jag att f� tr�ffa min �lskade Melvin �ter igen..... |
|