![]() |
![]() |
| Magnus tog upp v�ran flaska med Dextropur (druvsocker) som vi hade blandat till hemma. Och den beh�vdes ju verkligen fram�ver! Magnus s�g till att jag drack ordentligt och masserade n�r jag k�nde att det beh�vdes. S� sm�ningom �ndrade "sm�rtan" karakt�r och det gjorde allt ondare. Precis �ver "muffen" v�rkte det. Inte i ryggen eller n�gon annanstans. "Ta bort det", kved jag och barnmorskan undrade vilket. "Det onda", suckade jag. Och Magnus fnissade lite. Magnus gav mig hela tiden fr�scha, v�ta (kalla � gud s� gott!) handdukar att badda pannan eller kroppen med. Min prins, min �lskade �ngel ... Ibland l�g jag ned p� rygg i s�ngen och ibland stog jag upp i g�stolen. Det bara blev s�. Jag orkade inte kr�ngla omkring med att byta st�llningar och h�lla p�. Hade ju fullt upp med att h�lla koll p� slangen som satt i v�nsterhanden ju! Magnus sa att n�r jag stog upp i g�stolen s� tog jag i s� den n�stan b�gnade! Barnmorskan fr�gade om jag ville ha en glassdrink med druvsocker i och det ville jag ju. Vaniljglass med f�rska hallon ihopmixade! Mums! Efter en stund �ndrade v�rkarna karakt�r och det k�ndes som om jag beh�vde bajsa! "Bra, d� blir det snart barn!", sa barnmorskan. Vilket innebar att det var dags att ta i. S� i n�stan en timme "tog vi i"! Klockan 23.39 l�rdagen den 20 januari 2001 kom v�ran lilla Yazmine ut. Magnus klippte navelstr�ngen medans jag tjatade "vad blev det"? Och n�r dom lade upp HENNE p� min mage gr�t Magnus s� att t�rarna sprutade p� honom. "En tjej,sa jag,det blev ju en tjej"!! Snopet v�rre.Det var inte alls n�gon Jonathan. Mitt i all lustgasdimman fr�gade jag barnmorskorna "vart snoppen tog v�gen".... *fnissar* �n i dag kan jag h�vda att det var en kille i magen fram tills f�rlossningen,d� det blev en liten Yazmine. S� inst�lld var jag p� en kille! Efter ca 1 timme ihop,d� hon f�tt suga p� br�stet lite,kom en barnmorska in f�r att m�ta & v�ga henne. 4420 gr v�gde hon och var 56 cm l�ng. EN stor "liten" tjej med andra ord. Medans v�ran lilla dotter v�gdes och m�ttes passade jag p� att ringa mina f�r�ldrar. Magnus kunde inte ringa n�gon p� en bra stund d� han bara gr�t hela tiden... Det var min pappa som svarade. "Har du f�tt bebis nu gumman"? Och jod� det hade jag ju. Man kunde h�ra att pappa n�stan gr�t han med. (�r m�n verkligen s� bl�diga?) |