|
Under 1600- och 1700-talet längs Nordamerikanska östkust bildades det flera engelska konolier som lydde under
den engelska parlamentet och den engelska kungen. Varje koloni styrdes av en vald guvernör av kungen.
Det fördes flera krig vid mitten av 1700-talet mellan England och Frankrike om makten i Nordamerika. Indianerna hjälpte fransmännen och de engelska trupperna räddade kolonierna från undergång. År 1763 vann engelsmännen kriget och fransmännen fick lämna ifrån sig Amerika. I London ville den engelska regeringen att kolonierna skulle betala vad kriget kostat och man införde nya skatter för kolonierna. Kolonisterna var missnöjda med det och tyckte att skatterna var olagliga, för att de fick inte vara med och bestämma när man införde skatter. Kolonisterna tyckte att kungen och parlamentet inte hade någon rätt att införa skatter i Amerika. De ansåg att bara en församling som hade representanter för kolonisterna kunde bestämma. Kolonierna gör uppror De nya skatterna bildade protester som blev så starka att parlamentet snart avskaffade dem och för att inte ge upp så lätt behöll man en tull på te. Kolonisterna ville inte erkänna parlamentets beskattningsrätt och började organisera en bojkottkampanj som löd att ingen amerikan skulle längre köpa eller dricka te. Tre engelska skepp anlände till Bostons hamn i november 1773 och de var lastade med te. Amerikanerna ville inte att lasten skulle lossas och natten den 16 december år 1773 klädde en grupp amerikaner ut sig till indianer. "Indianerna" tog sig ombord på båtarna, högg sönder kistorna där lasten försvarades och kastade telådorna överbord. Händelsen kallas för "The Boston Tea Party" och har gått till historien. Den engelska regeringen fick nog och tyckte att kolonisterna skulle straffas och stängde därför hamnen i Boston tills amerikanerna betalt ersättning för det förstörda teet. Kolonisterna vägrade och började istället utrusta egna trupper. I april 1775 vid staden Lexington i Massachusetts stötte en grupp amerikaner samman med en avdeling engelska soldater. Upproret var ett faktum. Självständigheten Innan upproret bröt ut på hösten 1774 hade representanter från de olika kolonier samlats i Philadelphia till en kongress och uppgiften var att söka ena kolonierna i motstånd mot England. Man nöjde sig med att protestera mot engelsmännes bestarffing av Boston och stämningen blev mer fientlig mot England när striderna bröt ut. De församlade representanterna krävde att kolonierna skulle bryta sig loss från moderlandet England. Kongressen enades till slut och den 4 juli 1776 förklarade kolonisterna sig fria från det engelska styret. Den nya, självständiga staten Amerikas Förenta Stater blev namnet, "United States of America" och sedan dess är USA:s nationaldag den 4 juli. George Washington, en plantageägare från Virginia utsågs han till befälhavare för kolonistermas armé. Hans uppgift var svår. De amerikanska soldaterna var dåligt utrustade och dåligt övade och kolonisterna var inte vana vid den militära disciplinen. Washington klagade över Georges soldater som kom och gick som de ville och åt upp provianten och förbrukade förråden och gav sig iväg när de som bäst behövdes. En såndan armé kunde Washington inte besegra engelsmännen och situationen förändrades år 1778 när Frankrike grep in. Under 1700-talet hade Frankrike fört flera krig med England och den franska regeringen såg nu ett tillfälle att ta revansch för de många nederlagen och Franskrike slöt förbund med de upproriska amerikanerna. Över Atlanten fördes en fransk flotta och en fransk armé och fransmännen och amerikanerna blev tillsammans överlägsna. År 1783 kapitulerade de engelska trupperna och freden slöts i Paris samma år. I freden fick England erkänna att usa var en självständig stat. USA:s sjävlständighetsförklaring år 1776 "Vi håller dessa sanningar för självklara; att alla människor är skapade lika, att deras Skapare skänkt dem vissa oförytterliga rättigheter, att bland dessa är liv, frihet, strävan efter lycka, att regeringar inrättas bland människorna för att säkra dessa rättigheter och att de grundar sin myndighet på de strydas samtycke, och att närhelst en regering verkar skadlig för dessa mål, har folket rätt att ändra eller avskaffa den." En av de mest kända skrifterna i världshistorien är USA:s självständighetsförklaring. Människan har vissa naturliga rättigheter: rätt till säkerhet, frihet och egendom och det var en viktig punkt i förklaringen. Makten är kanske ännu viktigare när man fastslår att den utgår från folket i ett samhälle. Världens äldsta författning är USA:s författning som antogs år 1787 och i den bestämdes det att USA skulle vara en union av bestående delstater. Delstaterna fick sköta sina egna frågor, men unionen skulle ledas av en vald president från de olika delstaterna av kongressen som bestod av valda representanter och den förste presidenten blev George Washington. Alla makthavare skulle väljas, både presidenten och de som satt i kongressen. För att rösta krävdes en viss inkomst men gränsen var ganska låg. Nästan alla män i USA - utom negerslavarna hade rösträtt i slutet av 1700-talet. Det första landet som styrdes av nutidens demokratiska principer Var USA. Därför säger man att det som hände under 1770-talet i Nordamerika var den första demokratiska revolutionen. |