Info 






Ernesto Che Guevara 1928-1967

  Ernesto f�ddes den 14 maj 1928 i Rosario, Argentina d�r han v�xte upp i en medelklassfamilj. I hans f�delseattest st�r det visserligen att han �r f�dd den 14 juni, men det �r allts� felaktigt. Anledningen till detta �r att hans f�r�ldrar ville undvika skandal. De hade f�tt honom f�r tidigt f�r att det skulle g� ihop sig med gifterm�let. Vid tv� �rs �lder utvecklade han astma som han led av genom hela livet. F�r att underl�tta astman flyttade hans familj till Alta Gracia. Cordoba. Hans h�lsa f�rb�ttrades inte av detta. Han fick hemundervisning av modern, Celia de la Serna. P� grund av astman stannade han inne och l�ste mycket, bland annat Marx, Engels och Freud vilka fanns i faderns bibliotek. 1941 b�rjade han i den regulj�ra skolan, the Colegio Nacional Dean Funes. D�r intresserade han sig tidigt f�r sport och litteratur, men astman begr�nsade hans fysiska aktiviteter. Hemma intresserade han sig f�r flyktingarna fr�n det spanska inb�rdeskriget och den politiska instabilitet som slutligen resulterade i Juan Peron's diktatorskap. Gift med Eva Peron, �ven k�nd som Evita. En av historiens st�rsta svindlerskor   Allt detta gjorde unge Ernesto avogt inst�lld mot milit�ra politiker och arm�n, det kapitalistiska oligopolet och fr�mst, USA-dollarimerialismen. Trots att hans f�r�ldrar, s�rskilt modern, var anti-Peron aktivister s� tog Ernesto ingen del i de revolution�ra studentorganisationerna och visade heller inget intresse f�r politik p� universitetet i Buenos Aires 1947 d�r han studerade medicin, fr�mst f�r att f�rst� den egna sjukdomen, men utvecklade sedan ett intresse f�r lepra.
1949 gjorde han den f�rsta av sina l�nga resor; en cykeltur i norra Argentina d�r han f�r f�rsta g�ngen kom i kontakt med de fattiga och utrotningshotade indianstammarna. 1951 genomf�rde han en l�ngre resa tillsammans med en v�n. De tj�nade sitt uppeh�lle genom blandade jobb medan de reste genom s�dra Argentina, Chile D�r han tr�ffade Salvador Allande., Peru D�r han jobbade p� leprakliniken i San Pablo, Colombia D�r han blev arresterad under La Violencia, men frisl�ppt efter en kort tid., Venezuela och Miami. V�l hemma igen, lagom till den slutgiltiga examen, var han s�ker p� en sak: han ville inte bli en medelklassl�kare. Han klarade examen och reste till La Paz i Bolivien d�r han f�rd�mde den p�g�ende nationella revolutionen som opportunistisk. D�rifr�n reste han till Guatemala. Han tj�nade sitt levebr�d genom att skriva arkeologiska artiklar om Maya- och Inkafolkets ruiner. Han n�dde Guatemala under socialisten Arbenz' regim. Trots att Ernesto nu var marxist och hade l�st Lenin s� v�grade han att g� med i det kommunistiska partiet, vilket spoilerade han chanser till ett statligt jobb som l�kare. Utfattig levde han tillsammans med en marxist vid namn Hilda Gadea som fortsatte hans politiska skolning och introducerade honom till Nico Lopez, en av Fidel Castro's m�n. I Guatemala s�g han CIA:s kontrarevolution�ra arbete och st�rktes i sin uppfattning att en revolution endast kunde genomf�ras med bev�pnade styrkor.
N�r CIA tvingade Arbenz p� kn�, flyttade Ernesto till Mexico City d�r han fick jobb p� centralsjukhuset. I Mexico City presenterades han f�r Fidel Castro och brodern Raul Castro som emigrerat fr�n Kuba efter ett misslyckat kuppf�rs�k. Ernesto s�g i Fidel den ledare han s� l�nge s�kt. Han sl�t upp med andra revolution�rer under Fidel's ledarskap och fick en h�rd kommandokurs i guerillakrig av Alberto Bayo, spansk republikan tillika kapten. Alberto l�rde inte bara ut sina egna erfarenheter som soldat, utan l�rde �ven ut Mao Tse-tung's guerillateknik. Ernesto fick nu sitt smeknamn, Che, vilket betyder ungef�r "kompis" eller "v�n" p� argentinska. Che blev snabbt favoriteleven och gjordes till ledare f�r klassen. Krigslekarna p� g�rden drog till sig polisens uppm�rksamhet och alla guerilleros, inklusive Che, blev satta i f�ngelse i en m�nad.
1956 invaderade de Kuba och Che f�ljde med, f�rst som doktor och sedan som commendante �ver den revolution�ra arm�n. Han var den mest aggresiva, smarta och framg�ngsrika bland guerillaofficerarna. Han var �ven en obarmh�rtigt diciplinfast guerillero som tvekl�st sk�t kontrarevolution�rer, vilket senare gav honom ett d�ligt rykte som grym och kallblodig vid massavr�ttningarna av Batistas anh�ngare. Efter framg�ngen med revolutionen blev Che Fidels n�rmsta man i den nya regeringen, och det var �ven han som styrde Fidel mot ett allt mer socialistiskt styre som efterhand skulle uppg� i en ren kommunistisk stat, dock inte samma ortodoxa kommunism som ut�vades av deras kollegor, utan en oberoende demokratisk kommunism. Che organiserade och ledde Instituto Nacional de la Reforma Agraria  vilket var den institution som hade hand om jordbruket, han sk�tte industridepartementet och blev riksbankschef d�r hans n�got f�rhastade ekonomiska kalkyler ruinerade Kuba tempor�rt. 1959 gifte han sig med Aledia March och tillsammans med henne reste han till Egypten, Indien, Japan, Indonesien, Pakistan och Jugoslavien. Tillbaka p� Kuba skrev han under ett handelsavtal med USSR vilket frigjorde Kubas sockerindustri fr�n beroendet av USA:s marknad.
Che's politiska uppfattning r�rde nu p� ifr�n Moskva, mot Mao och vidare mot den ultimata staten: den anarkistiska. Hans slutgiltiga brytande med Sovietkommunismen kom 1965 d� han anklagade USSR f�r att st�dja imperialismen d� de inte endast handlade med kommunistiska/socialistiska stater eller gav fattiga socialiststater hj�lp utan att kr�va n�gonting tillbaka. Som representant f�r Kuba vid ett FN-m�te attackerade han �ven nordamerika f�r sina giriga imperialistiska aktiviteter i latinamerika.
Ches  brytning med b�de de kapitalistiska och kommunistiska staterna tvingade Fidel att avs�tta honom, inte officiellt, men i praktiken. F�r n�gra m�nader visste ingen var han var och m�nga trodde att han var d�d. Sanningen var den att han reste runt i Afrika, bland annat Kongo d�r han studerade m�jligheterna att g�ra Kinshasaupproret till en socialistisk revolution genom att anv�nde taktiken fr�n Kuba. Han reste tillbaka till Kuba f�r att tr�na m�n f�r det projektet och for sedan tillbaka till Kongo tillsammans med 120 kubaner. Hans m�n var duktiga soldater, men det var inte Kinshasarebellerna. H�sten -65 var Che tvungen att be om hj�lp ifr�n Castro.
Det sista revolution�ra �ventyret som Che upplevde var i Bolivia. Han missbed�mde Bolivias revolution�ra potential grovt vilket fick katastrofala f�ljder. 1967 tillf�ngatogs han av den bolivianska arm�n och sk�ts till d�ds.
Det �r omtvistat huruvida CIA hade n�gonting att g�ra med f�rr�deriet av Che, men det �r r�tt s� uppenbart att USA inte hade s�rskilt mycket �vers f�r en man som uppmanade folk att ta avst�nd fr�n det kapitalistiska samh�llet och g� �ver till ett socialistiskt dito. Om Che hade f�tt h�llas hade han kanske frigjort hela latinamerika ifr�n USA:s imperialistiska j�rngrepp, vilket hade f�tt f�r�dande konsekvenser f�r hela det kapitalistiska styret som �r grundstenen i F�renta Staterna.