Ten and out in Celje.
En katastrofal första halvlek, en snygg upphämtning i andra.Men till ingen nytta.
Det svenska handbollslandslaget är knockat. Utslaget. Uträknat.
OS-drömmen för den gamla generationen av Bengan Boys är minimal.
Eller...äh, varför lura sig själv?
Det blir inget OS för Bengan Boys.
Och den enkla men lika smärtsamma sanningen är:
Vi räcker inte längre till mot de bästa nationerna.
Vi har inte längre de där spelarna som avgör matcher.
Vi har inga som Kroatiens Mirza Dzomba eller Ivano Balic.
Vi har en Stefan Lövgren som stundtals var så bra som han kan vara. Som med sex stygn i pannan och bandage runt skallen ändå lyfte sig själv och laget i andra halvlek. Som drev på ungdomarna.
Vi har Staffan Olsson och Magnus Wislander som precis som Lövgren har sina stunder.
Men Olsson och Wislander har definitivt gjort sitt på den här nivån nu.
En epok i det svenska handbollslagets glansfyllda historia tar slut under den här EM-turneringen i Slovenien. Problemet är att den generation som ska ta över inte är mogen ännu.
Det är en sak att bli juniorvärldsmästare.
Men en helt annan sak att spela på topp i match efter match mot Europas bästa landslag.
Kroatiens målvakt Vlado Sola var bländande i första halvlek. Han vann halvleken åt Kroatien tillsammans med den mäktige Mirza Dzomba. Dzombas häng i luften var som att se en Michael Jordan i sin glans dagar. Vackrare än så är aldrig handboll. Sen fick Kroatiens coach Lino Cervar hjärnsläpp i andra halvlek.
Han serverade Sverige en present på silverfat i form av att han placerade Vlado Sola på bänken och lät Valter Matosevic ta plats i målet.
Och långsamt, långsamt segade sig Sverige ifatt och när Staffan Olsson smällde in 25-24 trodde vi ett ögonblick på ett mirakel i Celje.
Istället 25-25 och i nästa svenska anfall en dundermiss.
Jonas Larholm som kantspelare tog några steg in i planen, Stefan Lövgren spelade ut bollen där Larholm skulle ha funnits, kroaterna fick bollen, gick upp och gjorde 26-25 och Lövgren skrek och sparkade på vattenflaskor när han kom tillbaka till bänken.
Det är möjligt att en Mathias Franzén eller en Jonas Källman hade funnits där Larholm skulle ha funnits, men syndabock...nej, det var inte där Sverige förlorade matchen.
Sverige förlorade matchen för att vi inte riktigt lyckats med generationsväxlingen.