Tack f�r Din sida! Jag t�nker ber�tta vad som h�nde mig f�r m�nga �r sedan, men som jag fortfarande idag lider fruktansv�rt av.
Jag var d� 33 �r gammal, gift sedan 6 �r tillbaka. Tv� gulliga tvillingflickor p� 9 �r. Jag gick d� i skolan och skaffade mig en utbildning som jag idag fortfarande har nytta av. Trodde i min enfald att jag skulle f� lite st�d under �ret jag studerade, p� annan ort med l�nga restider varje dag. Mycket pluggande, hem och familj att ta hand om. Min man har alltid varit mycket i farten med sport och annat. Gillat och gillar fortfarande fester. Har jobbat mycket inom krogbranschen och �ven annat nattjobb. Han jobbade d� mycket extra p� en krog i den stad vi bor. Bra med lite extra inkomster. Han b�rjade vara borta hela n�tterna och kom tidigt p� morgnarna n�r han borde varit hemma vid 03-tiden. Jag b�rjade tycka det var jobbigt att han inte kom hem efter att ha slutat jobba. Tog upp fr�gan och fick till svar att det var "sv�rt att sova".Nu k�pte jag inte det utan kr�vde att han skulle komma hem i vilket fall. Redan natten efter upprepas samma sak, men d� var jag vaken tills han kommer hem. Jod�, hem kom han nyduschad.........vilket var mycket konstigt tyckte jag. Det gick pl�tsligt upp f�r mig att han hade n�gon annan, vilket han f�rst f�rnekade men jag gav mig icke. Till sist erk�nde han, hon var 23 �r. Jag trodde inte det var sant!!
Pl�tsligt k�nde jag mig gammal och sl�ngd p� soptippen, det var fruktansv�rt!!
Vi l�ste (n�got s� n�r) v�ra problem och lever fortfarande ihop. Idag �r v�ra flickor 21 �r gamla och har flyttat till Norge s� nu �r vi sj�lva. Idag tror jag att han inte �r direkt otrogen men jag misst�nker att han �r "otrogen" p� n�tet, vilket �r skitjobbigt. Han sitter och mailar halva n�tterna och jag f�rs�ker sova. R�kar jag komma i n�rheten av datorn byter han genast sida och jag k�nner mig urf�nig. Tror han att jag �r fullst�ndigt bombad eller.....??? Trots allt �lskar jag min man och vi har faktiskt en riktigt bra relation men jag kan inte sl�ppa hans otrohet. Jag har byggt upp en f�rsvarsmur som han inte kan komma igenom, jag kommer aldrig att kunna k�nna samma tillit till honom igen, vilket �r v�ldigt jobbigt ibland. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska ta upp det h�r med Internet/mail? B�r jag ta upp det �verhuvudtaget, jag har lite sv�rt att bara bortse fr�n mina misstankar. Samtidigt �r jag r�dd att tjata f�r mycket om hans otrohet och jag tror inte att han fysiskt �r otrogen, men......!
Egentligen r�der jag ingen att stanna i ett �ktenskap d�r otrohet har f�rekommit f�r det blir aldrig sig likt och det beror nog p� att man skyddar sig mot att bli s�rad igen.