| Krossa Propagandamaskinerna Inom Den Svenska Skolan Med den utveckling vi har p� arbetsmarknaden d�r kunskap och kompetens blir alltmer viktigt har utbildningens betydelse �kat. Utbildningen syftar till att h�ja kunskapsniv�n hos gemene man f�r att alla ska f� en �rlig chans p� arbetsmarknaden. En ytterligare anledning till att utbildning �r viktigt �r att kunskap �r en f�ruts�ttning f�r en fungerande demokrati. D�rmed f�r grundskolan, gymnasieskolan och universiteten/h�gskolorna en v�ldigt stor betydelse f�r ett fungerande samh�lle, d�r teknikutvecklingen �r v�r v�n ist�llet f�r v�r fiende. En viktig faktor f�r att uppn� den svenska skolans syfte �r att l�ra eleverna att t�nka sj�lva och att inte mata in samh�lleliga sanningar om att feminismen �r det r�tta, eller att marxismen �r det r�tta. I dagens universitetsv�rld �r det feminismen som �r den norm som ingen f�r ifr�gas�tta. P� 60-talet utgjorde universiteten i Sverige en propagandamaskin f�r marxismen. N�r ska vi skapa en skola som l�r eleverna att t�nka sj�lva? N�r ska vi slippa ensidig propaganda i trendernas tecken? Jag vill ha en neutral skola d�r alla ismer tas upp utan n�gra pekpinnar fr�n storebror staten. En skola d�r inga ismer betraktas som sj�lvklarheter. F�r om en ism (dvs feminismen) ska utg�ra en sj�lvklarhet i en demokrati d� kan vi lika g�rna inf�ra en diktatur. Det �r v�l b�ttre att vi st�r f�r det vi tycker �n att vi har en skendemokrati? P� universiteten tjatar f�rel�sarna om att man som elev m�ste l�ra sig att t�nka kritiskt. De s�ger att det �r bra att ifr�gas�tta det som man h�r fr�n andra. Vad bra, t�nker d� den naiva eleven, d� kan jag ifr�gas�tta f�rel�sarnas modeller och teorier. Men icke sa nicke, det g�r inte. Nej, vid minsta antydan om att f�rel�saren inte har r�tt leder till en rej�l utsk�llning, f�raktfull fnysning eller n�gon liknande reaktion. N�r det v�l kommer till kritan �r det inte s� bra med kritiskt t�nkande. Vill man ha bra betyg ska man vara en nickedocka och inte ifr�gas�tta auktoritetens v�rldsbild. V�rlden �r ett patriarkat, punkt slut. End of discussion! Vilket hyckeri! Detta �r hyckleri p� en v�ldigt h�g niv�. Och de kommer undan med det. Vid en minsta antydan om att l�rare inte l�ter eleverna ifr�gas�tta det som de s�ger f�rnekar de allt utan att blinka. Inte g�r v�l intelligenta l�rare fel? Aldrig! Vet hut! Sedan har l�rarna mage att p�st� att de blir lika mycket betygsatta som vi elever blir. Visst, men till vilken nytta? Det kr�vs v�ldigt mycket f�r att en l�rare ska f� sparken. Men det kr�vs v�ldigt lite f�r att en elev ska bli underk�nd. Ser ni inte att maktbalansen �r oj�mn? Ett betyg betyder mycket mer f�r en elev �n f�r en l�rare. En l�rare sitter tryggt d�r han/hon sitter tack vare �vernitiska fackf�rbund. Det vore en f�rdel ifall l�rare p� alla niv�er kunde erk�nna att de �r subjektiva m�nniskor med subjektiva uppfattningar om verkligheten ist�llet f�r att l�tsas vara n�got som de inte �r, dvs objektiva. N�r l�rare �r medvetna om det (jag menar medvetna p� riktigt och inte n�gon l�pparnas bek�nnelse) d� kan de bli mer neutrala i sina redovisningar. Dagens utbildningssystem bygger inte p� n�got annat �n godtyckliga l�rare som f�ljer godtyckliga kriterier. I ett b�ttre utbildningssystem finns det en mer standardiserad m�lplan d�r l�rare m�ste f�lja vissa best�mda kriterier. Utan detta �r ett betygssystem helt v�rdel�st. Och utan ett betygssystem f�r vi en flum-flum skola d�r inga mor�tter finns f�r eleverna och d�r det inte finns n�gon m�jlighet f�r arbetsgivare att avg�ra vilka som passar till ett visst arbete. Ett bra betygssystem kr�ver fler steg �n tv�. F�r att en fungerande demokrati med en fungerande arbetsmarknad ska bli m�jlig m�ste universitetens isolerade v�rldsuppfattning krossas. L�rare m�ste anpassa sin verksamhet till n�ringslivets villkor. Universitetsv�rlden lever idag i sin egen lilla trygga v�rld d�r fina begrepp syftar till att exkludera merparten av befolkningen. Detta navelsk�deri l�ser fast l�rarna i sina gamla tankebanor. Deras insn�ade teorier och modeller m�ste s�ttas i relation till verkligheten, och de m�ste inse att det finns andra alternativ �n de som universitetsv�rlden f�respr�kar. Inf�r en �kta demokratisk och individuell skolg�ng d�r kunskapen �r subjektiv och inte skenheligt objektiv. Krossa propagandamaskinerna! |