| Prostitution Vad �r prostitution? Jo, f�rs�ljning av sexuella tj�nster. Kvinnor (m�n) med behov av pengar s�ljer en tj�nst till m�n (kvinnor) som har behov av att tillfredsst�lla sina sexuella behov. Dvs. utbud och efterfr�gan. Prostitution handlar inte om, som m�nga verkar tro, att s�lja sin kropp. M�jligen handlar det om att hyra ut sin kropp under en viss avtalad tid. J�mf�r detta med ett hotell d�r operat�ren hyr ut rum. Hotellg�sten kommer aldrig att �ga rummet utan kommer enbart att ha besittning av rummet under en begr�nsad tid. Med andra ord k�per hotellg�sten en tj�nst och det fysiska rummet �r bara en f�ruts�ttning f�r hotelloperat�ren att kunna erbjuda tj�nsten �vernattning och konferensm�jligheter. Hotellg�sten �r inte ute efter ett rum utan en l�sning p� ett �vernattnings- eller konferensproblem. Samma sak g�ller vid prostitution. Den prostituerade s�ljer en sexuell tj�nst med hj�lp av sin kropp. K�paren av en sexuell tj�nst, popul�rt kallad torsken, �r inte ute efter en kvinnokropp utan en l�sning p� ett sexuellt problem, dvs. sexuell tillfredsst�llelse. Hur ser d� beroendef�rh�llandet ut mellan k�pare och s�ljare? Vem utnyttjar vem? I dagens trendiga feministsamh�lle �r det k�paren som utnyttjar s�ljaren. Men hur kan k�paren g�ra det? �r det inte patetiskt att anlita en sexuell operat�r? K�paren har ett behov som han vill f� tillfredsst�llt och han kan inte f� det tillfredsst�llt p� n�got annat s�tt �n genom att k�pa sex. Den sexuella operat�ren utnyttjar detta f�r att tj�na pengar f�r att kunna f�rs�rja sig sj�lv. S� b�da har ju behov som m�ste tillfredsst�llas och detta g�rs ocks� p� en marknad d�r utbyte av v�rden sker. Vid v�ldt�kter och utpressning mm. �r det en part som utnyttjar en annan part. Men vid prostitution betalar den ena parten den andra parten ett avtalat pris som oftast f�ljer marknadspriset. Hur v�rderas d� en sexuell tj�nst? Via utbud och efterfr�gan s� klart. Om m�nga m�n blir munkar sjunker efterfr�gan p� sexuella tj�nster och d� sjunker ocks� priset medan priset p� sexuella tj�nster stiger ifall alltfler m�n blir desperata efter sex. Om antalet prostituerade �kar sjunker priset eftersom konkurrensen tilltar, medan priset stiger d� antalet prostituerade minskar. Se, v�rdet p� tj�nsten g�r ej att f�r alltid fastsl�, det �r marknadskrafterna som styr. Vissa anv�nder resonemang som g�r ut p� prostitution inte skulle finnas ifall det inte fanns n�gra k�pare. Absolut korrekt! Vilka snillen! Men v�nd g�rna p� steken! Om det inte fanns n�gra kvinnor som prostituerade sig s� skulle inte prostitution finnas. S� vad �r po�ngen? Hur som helst, prostitution finns och det �r upp till var och en att g�ra vad denne vill med sitt liv. Dock b�r �ven den sexuella marknaden ber�ras av de arbetsmarknadslagar som r�der i Sverige s� att bordell�gare och andra inte ska kunna utnyttja sina arbetare, dvs prostituerade, p� ett felaktigt s�tt. L�nen f�r sexuella tj�nster b�r ha en miniminiv� f�r att de prostituerade ska kunna leva p� sitt jobb. De prostituerade som hellre �nskar att jobba privat ska ha samma r�ttigheter och skyldigheter som andra f�retagare har. En str�ng konkurrens b�r r�da s� inte de prostituerade tar ut monopolvinster och f�rst�r f�r andra prostituerades m�jligheter att etablera sig p� marknaden. De prostituerade b�r �ven ha en facklig organisation som tar tillvara deras intressen. J�mf�r detta med hur arbetsmarknaden ser ut. Hur skulle det se ut om arbetsmarknaden var totalt oreglerad. Jo, arbetsgivarna skulle suga ut arbetarna, precis som hallickar och andra kan g�ra mot prostituerade. Idag �r marknaden egentligen oreglerad eftersom den sexuella marknaden �r en olaglig marknad. Lagen som f�rbjuder k�p av sexuella tj�nster gynnar varken k�parna som l�per st�rre risker eller de prostituerade som enbart har sv�rare att f�rs�rja sig, och som l�per st�rre risk att behandlas illa av sina kunder och sina hallickar. Den lag som vi har idag �r l�ngt ifr�n human. Detta kan liknas vid lagar som g�r ut p� att arbete �r olagligt eller att 100 % av l�nen g�r till skatt. Folk kommer �nd� att arbeta och tj�na pengar, fast svart, och d� saknar arbetarna r�ttigheter och skydd mot felaktig behandling mm. |