dodsstraff

D�dsstraff

-Vem har r�tt att d�da? Det �r fel att d�da f�r att visa att det �r fel att d�da, skriker humanistd�rarna f�r full hals.

Jag skulle d� ocks� fr�ga mig f�ljande: vem har r�tt att s�tta folk i f�ngelse, att ber�va en annan m�nniska sin r�tt till frihet? Det �r samma sak. Kan det vara r�tt att ber�va m�nniskor sin frihet, f�r att bevisa att det �r fel att kidnappa och sp�rra in folk mot deras egen vilja? �r det r�tt att tvinga en m�nniska till att jobba och sno deras l�n, bara f�r att tala om att det �r fel att stj�la, och ta andras �godelar?

Om man f�r det resonemanget kommer man inte l�ngt eftersom man inte kan straffa n�gon �verhuvudtaget utan att dubbelmoralen �r d�r. Jag har sv�rt att t�nka mig att n�gon tycker att f�ngelsestraffet borde avskaffas. Det m�ste finnas regler och lagar, det m�ste finnas n�gon som ser till att reglerna f�ljs. Det m�ste finnas n�got som avskr�cker, och det �r det straffen �r till f�r. N�r man bryter mot lagen m�ste man betala ett pris. Det �r det d�dsstraffet handlar om, och inte om det �r en dubbelmoral att inf�ra d�dsstraff.

Dessutom �r det en stor skillnad mellan vad som �r prim�rt och vad som �r sekund�rt. M�rdaren (den d�dsd�mde) har gjort sig skyldig till ett grovt brott, han �r skyldig. Men offret som bara r�kade vara d�r p� fel plats och vid fel tidpunkt �r oskyldig. Jag anser att det �r en stor skillnad mellan offer och brottsling. M�rdaren d�dar en oskyldig man, staten d�dar en skyldig.

En ytterligare aspekt �r att hotet fr�n privata h�mndaktioner som grundar sig p� att offrens anh�riga k�nner sig svikna av r�ttsv�sendet minskar. Ett r�ttsv�sende d�r en m�nniskas liv kanske bara �r v�rt tv� �r i f�ngelse eller psykiatrisk v�rd erbjuder ingen st�rre uppr�ttelse och inger ingen trygghet f�r offren. Det �r en ren skymf mot offren och deras anh�riga att det �r brottslingen ist�llet f�r offret som st�lls i centrum f�r sympatin. Ska det kallas r�ttvisa? Vad m�nga av offren och offrens anh�riga vill se �r ett h�rt straff, och d�dsstraff anser jag �r det h�rdaste. Detta grundar jag fr�mst p� min egen uppfattning. Om jag fick v�lja mellan livstid och d�dsstraff skulle jag utan tvekan v�lja livstid eftersom en f�ngelsevistelse i Sverige �r som en hotellvistelse. Jag �r av den tron att de flesta �r r�dda f�r d�den. Av vilken annan anledning �verklagar man eller ber om n�d, d� alternativet just �r livstidsf�ngelse? Hur det �n ligger till med den saken blir vi ju av med de kr�ken en g�ng f�r alla. Det kanske l�ter grymt, men de kan ju knappast rymma eller g�ra om de brott som de tidigare har beg�tt. Men en sak b�r till�ggas och det �r att d�dsstraff b�r bara till�mpas vid extrema fall som mord som beg�tts med ber�tt mod, seriemord, v�ldt�kter, pedofili och liknande grova brott.

Ett annat vanligt argument mot d�dsstraff �r att det finns risk f�r att oskyldiga blir d�mda till d�den. Finns verkligen den risken och �r den v�sentlig? (L�s en artikel fr�n Wall Street Journal ang�ende p�st�endet att m�nga oskyldiga avr�ttas i USA). Det b�r finnas s�kra bevis f�r att n�gon ska straffas med lagens str�ngaste straff. Vissa �r r�dda f�r att detta ska leda till att vissa brottslingar slipper straff d� det st�lls h�gre krav p� bevisningen. Men varf�r kan man inte ha olika beviskrav f�r olika bestraffningar? F�r handen p� hj�rtat: Vem kan s�ga att Flinck �r oskyldig. Om nu det svenska r�ttssamh�llet, mot f�rmodan, skulle avr�tta en oskyldig m�nniska m�ste man bet�nka att lite svinn �r s�dant man f�r r�kna med f�r att uppn� ett b�ttre samh�lle. Hellre en avr�ttning av en oskyldig m�nniska �n inga avr�ttningar alls, eftersom det d� blir ett st�rre hot mot allm�nheten d� flera m�rdare �r vid liv. Det �r v�l ingen som f�respr�kar att bilen och f�rjetrafiken ska f�rbjudas bara f�r att det sker mycket bilolyckor och f�r att Estonia inte h�ll m�ttet. D�remot vore det dumt att inte vidta �tg�rder f�r att minska riskerna med d�dsstraff, biltrafik samt f�rjetrafik! D�dsstraffet ska med andra ord inte beh�va ta ansvar f�r att r�ttssystemet inte �r tillr�ckligt bra. R�ttssystemets utformning �r en annan diskussion som dock b�r f�reg� ett beslut om inf�rande av d�dsstraff.

Jag har tidigare i artikeln tagit upp att d�dsstraff �r avskr�ckande. Man kanske h�nvisar till studier som visar att brottsligheten har �kat efter att d�dsstraffet har inf�rts eller minskat d� d�dsstraffet har avskaffats. Detta �r n�got missvisande dels f�r att dessa d�dsstraffsmotst�ndare (s�rskilt Amnesty) aldrig pekar p� de studier som visar motsatsen och dels f�r att dylika studier �r beh�ftade med vissa os�kerheter s�som att andra faktorer �n inf�randet av d�dsstraffet p�verkar utg�ngen. Om brotten �kar under en tidsperiod fr�n 10 till 15 p� grund av fattigdom mm. kan man visa att antalet brott har �kat med fem stycken d� d�dsstraffet avskaffades. Vad hade h�nt om d�dsstraffet hade varit kvar? D� hade kanske m�nga avskr�ckts av det str�nga straffet och d�rf�r avh�llit sig fr�n att beg� ett brott trots fattigdomen. En annan aspekt �r att den som har m�rdat en person kan d�da ytterligare en person ifall han f�r leva vidare. David Anderson (l�nk finns l�ngst ned p� sidan) har visat att antalet mord hade kunnat minska ifall man haft d�dsstraff i Sverige eftersom m�nga mord beg�s av �terfallsf�rbrytare.

N�r vi �r inne p� diskussionen om prevention och avskr�ckning kommer m�nga med exemplet USA som har d�dsstraff, men d�r brotten ej minskar. Men USA �r inte n�got bra exempel att j�mf�ra med. USA:s f�rh�llanden �r inte j�mf�rbara med Sveriges. Detta p�st�ende grundar jag p� dessa punkter:

USA har olika straffsatser mellan olika delstater. Straffsatserna beror allts� mycket p� var man befinner sig vid tidpunkten f�r brottet. I en delstat kan man f� livstid, i en annan kanske man f�r d�dsstraff f�r samma brott. Det finns ingen enhetlig straffsats f�r hela USA. Det har vi i Sverige, h�r spelar det ingen st�rre roll om du beg�r brottet i Sk�ne eller i Lappland.

Mycket vapen �r i omlopp i USA. Det �r mycket l�ttare att f� tag p� vapen i USA, �n vad det �r i Sverige. Dessutom �r det lagligt p� m�nga st�llen i USA om man har licens. I Sverige f�r man inte ens b�ra kniv p� allm�n plats.

M�nga �r fattiga och bor p� gatan i USA. Ingen har v�l undg�tt att h�ra talas om Harlem? M�nga beg�r brott bara f�r att inte sv�lta ihj�l. Detta har inget med d�dsstraff att g�ra, eftersom man inte b�r straffas med d�den f�r snatteri och st�ld.

Det finns m�nga gatug�ng i USA som sl�ss mot andra g�ng och skjuter folk som inte f�ljer deras absurda lagar. Detta kan man v�l knappast p�st� �r s� vanligt i Sverige.

M�nniskor som beg�tt s� grymma brott som seriemord, v�ldt�kter och f�rgripanden p� barn har ingen r�tt att ens andas v�r luft. Visst b�r man f� en andra chans, men det l�r v�l finnas gr�nser? Jag kan med hundra procents s�kerhet s�ga att m�nniskor som beg�r s�dana brott, ej b�ttrar sig. Vill man ha r�ttigheter f�r man f�lja lagen och sk�ta sina plikter och skyldigheter. Dagens straff i Sverige �r ett h�n mot offren. Visst, man f�r aldrig tillbaka de d�da, men man f�r uppr�ttelse. Deras liv var v�rt n�got i allafall. Det blir dessutom billigare f�r skattebetalarna. F�rest�ll dig moralen att genom skatt betala uppeh�llet f�r den man som v�ldtog ens dotter. Att h�lla folk i f�ngelse �r dyrt, s� om man kan dra ned kostnaderna p� s�dana odjur �r det v�l bara bra? T�nk dock p� att n�r jag talar om kostnader utg�r jag inte fr�n USA:s ineffektiva system. Jag utel�mnar heller inte kostnaderna f�r ytterligare brott av samma person som egentligen borde ha haft d�dsstraff.

Det �r inte m�nga som tvekar om f�rsvarets existens. Vad v�rnplikt g�r ut p� �r ej sv�rt att lista ut. De l�r sig att d�da, och kallar sig f�rsvarare. Varf�r ska vi bara f�rsvara ett lands gr�nser? �r det inte de enskilda individerna man f�rst ska f�rsvara? Genom d�dsstraff skyddar vi oss mot inre hot, f�rsvaret skyddar oss mot yttre. Kan man acceptera det ena, kan man ocks� acceptera det andra. D�da m�nniskor som man aldrig har tr�ffat �r mer acceptabelt �n att d�da skyldiga monster som direkt �r en fara f�r allm�nheten. I en v�rld som v�r, �r f�rsvar och d�dsstraff en n�dv�ndighet. TYV�RR!