| Demokrati Och Frihet M�nga begrepp blir, efter en l�ngre tid av slentrian, sj�lvklarheter som riskerar att tappa sina inneb�rder. Ta demokrati och frihet som ett exempel. Dessa ord anv�nds i tid och otid f�r att argumentera f�r n�gonting, och detta g�r man utan att ens f�rs�ka definiera orden. De har blivit sj�lvklarheter som inte ifr�gas�tts. Detta trots att dessa begrepp definieras olika av olika partier och m�nniskor. R�ttvisa st�r alla f�r, men vad menas med r�ttvisa och hur vill man n� dit? Det �r det som �r fr�gan. Det r�cker inte med att bara p�st� att ett parti �r f�r r�ttvisa. Man m�ste �ven kunna definiera begreppet r�ttvisa. M�nga debatter skulle bli mycket mer intressanta om deltagarna kunde st� emot frestelsen att f�rs�ka vinna enkla po�ng via urvattnade men positiva begrepp. Om politikerna �gnade mer tid �t att definiera sina begrepp ist�llet f�r att kasta sand p� varandra skulle v�r demokrati utvecklas till n�gonting v�rt namnet. Jag definierar demokrati som ett system d�r majoriteten av befolkningen styr. Ett demokratiskt system kan d�rmed upph�ra genom att majoriteten r�star f�r det. Individuella r�ttigheter s�som frihet mm. kan ocks� upph�ra ifall majoriteten anser det. En demokrati som v�grar att bli diktatur efter ett beslut i demokratisk ordning �r inte en demokrati. D�rf�r �r det viktigt att varje parti redovisar sin syn p� den optimala demokratin. F�r sj�lva ordet demokrati talar bara om att det �r folket som styr. Demokrati kan indelas i tv� huvudsakliga delar, politisk demokrati och ekonomisk demokrati. Politisk demokrati �r det som st�r h�gst upp i hierarkin eftersom det �r den politiska demokratin som best�mmer ifall vi ska ha en ekonomisk demokrati eller inte. En politisk demokrati handlar om att kunna v�lja politiska alternativ. Den ekonomiska demokratin handlar om att kunna v�lja olika ekonomiska alternativ, dvs. vilka produkter som varje individ vill k�pa. Den ekonomiska demokratin ska ge m�nniskor m�jlighet att g�ra egna val och skapa sitt eget liv via den ekonomiska marknaden. Jag f�rkastar definitioner av demokrati som g�r ut p� att folket inte kan best�mma allt s�som nyliberaler har. De anser att folket inte ska kunna r�sta bort vissa naturliga r�ttigheter. Snacka om diktatur! De anser att staten f�rslavar m�nniskan, detta kan jag delvis h�lla med om ifall vi avgr�nsar oss till det socialistiska samh�llet. Men g�r inte nyliberalernas definition av demokrati ut p� samma sak? I nyliberalernas utopi (vilket man inte f�r kalla det, eftersom deras m�l �r s� objektiva) lever ju alla under naturlagarnas diktatur. Jag vill inte ha n�gon diktatur alls, men ifall vi i demokratisk ordning r�star f�r att inf�ra naturlagarnas diktatur, d� ska vi inf�ra det systemet. Jag skulle dock beklaga den utvecklingen eftersom jag tror p� m�nniskans m�jligheter att p�verka sin egen situation. Det finns inga naturlagar som stoppar oss att leva som vi vill. Min optimala demokrati utg�r fr�n parlamentarismen, dvs. folket v�ljer representanter till en beslutande f�rsamling som ger ett organ (regeringen) mandat att verkst�lla besluten. En viss begr�nsning vill jag dock inf�ra eftersom demokrati inte ska vara synonymt med idiotstyre. Den begr�nsningen g�r ut p� att h�ja kunskapsniv�n hos gemene man och inf�ra ett r�stk�rkort som blir avg�rande f�r om n�gon �r mogen f�r att r�sta. Jag tycker �ven att demokratin b�r inneh�lla ett skydd f�r minoriteterna och ett skydd f�r individerna. Demokratin b�r bygga p� individualism och decentralism. Det betyder att besluten ska tas s� n�ra den enskilda m�nniskan som m�jligt. De beslut som inte kan tas p� individniv� eller lokalniv� ska tas p� regionalniv� eller riksniv�. Beslutsordningen b�r byta inriktning mot idag. Men denna optimala demokrati kan inte inf�ras ifall det inte finns en majoritet som �r f�r detta. |