| Attac Varf�r �r organisationen Attac s� popul�r? Jo, det �r n�gra politiker som har satt upp fingret i luften f�r att k�nna vart vinden bl�ser �t f�r h�ll. Detta leder till att en trend skapas som sedan profithungriga tidningar f�rst�rker via sina slagkraftiga rubriker. Fler m�nniskor b�rjar identifiera sig med organisationen och media tycker d� att det h�r med Attac blir �nnu mera intressant eftersom alltfler m�nniskor efterfr�gar vinklade artiklar om just Attac. Och efter det m�ste alltfler politiker hoppa p� t�get f�r att undvika ett politiskt sj�lvmord. Och s� �r ytlighetens process ig�ng igen! Ytlighetens lag har �terigen vunnit laga kraft i v�rt ytliga samh�lle! Hur kan man annars r�ttf�rdiga en organisation som har ett skamfl�ckat f�rflutet och en v�ldsam terrorist del? Varf�r kan man inte i dagens Sverige utge sig f�r att vara en kommunist utan att beg� politiskt sj�lvmord? Jo, d�rf�r att folk f�rknippar marxismen/kommunismen med en inriktning av kommunismen, dvs marxistleninismen osv. Men k�rnan i kommunismen beh�ver inte inneb�ra v�ldsamheter och f�rtryck. Marx �r grundaren till kommunismen. Inte Lenin! Inte anarkisterna! Inte syndikalisterna! Inte Mao! Socialismen h�rr�r fr�n kommunismen, men socialismen �r i allafall rumsren. Vari ligger logiken? Finns den �verhuvudtaget? Kritisera kommunismen utifr�n kommunismens grund och inte utifr�n marxistleninismen. Skilj p� de politiska ismerna och kritisera dessa i tur och ordning. Kommunism �r inte fascism eller nazism. I nazismens ideologi st�r klart och tydligt att olika grupper m�ste elimineras och att m�nniskan �r indelad i olika raser, vilken den ariska rasen �r den �verl�gsna. S� vad �r d� Attac? Attac �r en organisation och inte direkt en ideologi. Ideologin p�minner dock om kommunismens. S� Attac �r smarta! Ist�llet f�r att beg� politiskt sj�lvmord smyger man med v�nstervridna id�er i en modernare f�rpackning. En organisation m�ste ta ansvar f�r sina of�rr�tter precis som en ideologi s�som marxismleninismen och nazismen m�ste g�ra. Vad st�r Attac f�r? Jo,� avskrivning av U-l�ndernas skulder. Det g�r jag med! I-l�nderna m�ste ta sitt ansvar! Men efter det skiljer vi oss �t. Attac vill inf�ra en tobinskatt f�r att minska handelsvolymen och d�rmed de extrema kursr�relserna p� valutamarknaden. Detta vill inte jag eftersom detta motverkar sina syften. Det �r inte frihandel som �r boven i dramat utan det �r protektionismen. Mer protektionism och mindre handel straffar fr�mst U-l�nder. Dessutom kommer en l�gre handelsvolym av valutor med st�rsta sannolikhet att leda till en h�gre volatilitet (r�rlighet i kurserna). L�s mer om det h�r! Det tredje som Attac st�r f�r �r att globaliseringen och dagens frihandel (Attac p�st�r sj�lva att de inte �r emot globaliseringen, men enligt min tolkning �r de det) m�ste stoppas. Detta tycker jag �r fel v�g att g�. Gr�nser mellan l�nder cementerar bara de or�ttvisor som redan finns. Det �r f�retagen som ska konkurrera med varandra och inte staterna. S� till viss del kan jag h�lla med Attac om att skatteparadis och l�neparadis ska bort. Men frihandel och spekulation utg�r inget hot, det utg�r ist�llet m�jligheter. S� �ver till partiernas trendiga man�vrar. Beror G�ran Perssons st�d f�r Attac p� att Persson �r f�r EU och kanske ocks� EMU? Konstigt! Hur g�r denna ekvation ihop? Kommunismen str�var efter bra arbetsf�rh�llanden p� arbetsmarknaden. Det g�r �ven jag och G�ran Persson. Betyder det att jag och G�ran Persson �r kommunister? |