| Arbetsmarknaden Arbetstidsf�rkortning leder inte till en minskad arbetsl�shet om man inte kombinerar denna reform med l�nes�nkningar (dvs. s�nkt m�nadsl�n). G�r man det kan reformen uppn� sitt syfte, men hur g�r det f�r de sm�f�retag som lever p� marginalen? Ska de anst�lla en person till trots att f�retaget enbart beh�ver en person som jobbar �tta timmar per dag? Om d� denna person som redan finns p� f�retaget m�ste g� ned till sex timmar per dag, m�ste denna person jobba �vertid tv� timmar per dag. Detta var v�l inte tanken, och detta �r v�l heller inte lovligt? Allts� m�ste sm�f�retagaren anst�lla en till, trots att denna person inte f�r full syssels�ttning. Eller ska f�retagaren sj�lv f�rl�nga sin arbetsdag? Storf�retagen �verlever alltid, de flyttar v�l om det blir olidligt, men vad ska sm�f�retagen g�ra? Det �r v�l sm�f�retagen vi ska v�rna om, och d� borde vi ta detta p� allvar. Det betyder att vi m�ste s�nka arbetsgivaravgiften, ta bort turordningen och underl�tta sm�f�retagens tillvaro. Vad h�nder i en l�gkonjunktur och i en h�gkonjunktur om vi inf�r en f�rkortad arbetstid f�r att p� s� s�tt f� ned arbetsl�sheten? Om Sverige inf�r arbetstidsf�rkortning i en l�gkonjunktur f�r att skapa jobb, d� kommer kanske arbetsl�sheten att sjunka men detta m�ste skapa �verhettning i en h�gkonjunktur. L�t oss dock anta att arbetstidsf�rkortningen �verlever h�gkonjunkturen. Vad h�nder d� i n�sta l�gkonjunktur? Blir det inte arbetsl�shet igen d�? Ska vi d� inf�ra fyra timmars arbetsdag? Vad som beh�vs, s�rskilt om vi g�r med i EMU, �r flexibla arbetstider och flexibla l�ner som kan variera inom ett visst intervall. Dock f�r aldrig minimil�ner tas bort. Minimil�ner garanterar alla en viss niv�, s� att inte arbetsgivarna suger ut arbetarna. Jag vill inte inf�ra 1800-talets standard, d�r arbetsl�shet existerade trots att det inte fanns n�gra minimil�ner. Dock fick de ensamma arbetarna som �nnu inte hunnit organisera sig, arbeta f�r slavl�ner. Dessa �kade inte i samma takt som efterfr�gan. Om arbetsgivaren ser att man inte beh�ver h�ja l�nen f�r arbetare, s� kommer de s� klart inte att g�ra det. Utbud och efterfr�gan �r en lag som ger arbetsgivarna de b�sta oddsen eftersom det finns fler arbetare �n arbetsgivare. Det �r d�rf�r arbetarna m�ste organisera sig f�r att balansera utbudet med efterfr�gan. Man kan dock anta att m�nga f�retag h�ller uppe l�neniv�n f�r de som har strategiska roller i f�retagen. Stimuleringar kan vara ett s�tt att �ka produktiviteten, men fr�gan �r om denna �kade produktivitet kan m�ta sig med de minskade l�nekostnader som en helt avreglerad arbetsmarknad leder till. L�ner som kan variera alltf�r mycket minskar tryggheten f�r de enskilda individerna eftersom de oftast har fasta kostnader i form av hyra och r�ntor. Vem kan veta om l�gkonjunkturen �r p� v�g? Det kr�vs v�ldigt mycket planering och oro f�r att klara sig i en s�dan tillvaro. Fr�gan vi b�r st�lla oss, �r om vi vill ha det s�. Arbeten ska inte skapas utav politiker utan av n�ringslivet. Det �r d�r utbud och efterfr�gan kan matchas p� ett effektivt s�tt. Men detta betyder inte att politikerna inte ska skapa bra f�ruts�ttningar f�r fler jobb. Har de som f�respr�kar en stark fackf�rening t�nkt p� att f�r h�ga l�ner och f�r gener�sa f�rm�ner leder till att marknadsutvecklingen h�mmas? Arbetarna suger ut sm�f�retagen! Arbetstillf�llen g�r till spillo. Vem tar vara p� de arbetsl�sas intressen? Inte fackf�reningarna i allafall! De som d�remot vill krossa fackf�reningarna och avreglera arbetsmarknaden helt och h�llet, har de t�nkt p� att om l�nerna sjunker mycket under en l�gkonjunktur minskar efterfr�gan p� f�retagens produkter eftersom arbetarnas inkomster minskar? Detta kan ju f�rl�nga och till och med f�rv�rra l�gkonjunkturen. L�gre l�ner och mindre trygghet leder oundvikligen till minskad konsumtion och d�rmed h�gre arbetsl�shet, och �nnu l�gre l�ner. Detta ser jag som ett mycket riskabelt ekorrhjul. Sedan finns det de som tror att arbetsl�sheten kan k�pas bort genom h�gre inflation. Detta g�r tyv�rr inte eftersom konkurrenskraften hos de svenska f�retagen sjunker, och d�rmed minskar syssels�ttningen. Den som d�remot tror att arbetsl�sheten f�rsvinner helt bara man avreglerar hela marknaden gl�mmer att arbetsl�sheten alltid kommer att finnas. Hur skulle arbetsmarknaden fungera ifall arbetsl�sheten var 0 %. Det skulle betyda att mobiliteten p� arbetsmarknaden antingen �r v�ldigt h�g eller ocks� obefintlig. Sj�lv tror jag p� en v�l avv�gd arbetsmarknadspolitik som inte enbart styrs utav ideologiska principer utan av pragmatism |