I have a very old yellow notebook with a lot of Azuri and Kazujisha notes. Here, I've transfered them to the internets for reference.
First and second person pronouns
Mi = gutanije
Mizha = dimini deymi (dimini anodeta)
Mizhin = dimini deymi (dimini doradeta)
Mizhira = Mi, dema'tsu
Mira = dimini deymi (dimini anodeta, dora)
Su = gutanije
Suzha = dimini deymi (dimini anodeta)
Suzhin = dimini deymi (dimini doradeta)
Suzhira = Ma, dema'tsu
Sura = dimini deymi (dimini anodeta, dora)
Suja = gutanije ai'doraztynje
Conjugations of shi- "to love"
Shikatsu
Shikasoma
Shika
Random
Vraikui na ishouna tehevikasnje
Vraikuni na ishougu tehevikas nou je
Avatasya
Kue mav, ka sinea, tehkas kalat kei
Jevakastat iavakun
Kazujisha päävelatkiutat kazujishun -
jaanistaregionaalikas
Grammar!! All in Swedish...
Kazujishan Anvekstal
Gram'atik,ats Dokumentat'sia
ae Ajoukaslan, Miek,sv ja Vôei, Mãeirãegi
Verb, voilegan tessetuian-ga
Verb med kazujianskt ursprung slutar i sin absoluta grundform
(pãelgem jaaviklãehalmikesa) på -nii
asugats'nii - simma
kod'nii - dricka (kodomonii)
lainii - se
Kazujianska verb (med undantag för dak,s och vak,s) böjs ej.
Vak,s och dak,s har massvis med hjälpverb. De vanligaste är:
dak,s: är
dak,s nepa: var
dak,s vieklat: kommer att vara
dak,s velgim-ta: har varit
dak,s lãemik: skulle ha varit
vak,s lãemik tadsiek,niimá "jag skulle ha varit en löpare"
vak,s lãemik tadsiek,nii "jag skulle ha sprungit"
vak,s lãemik tadsiek,nii valhe'mjui "jag skulle ha sprungit fort"
Adjektiv, lavsiek tessa sehekasen la'ekud-ja
Det finns fyra olika sorters adjektiv i kazujianska: -u, -ht, -konsonant, -vokal.
-u: asu, snäll
asu, nae asu, kanik asut
ibland kan vokaländring ske i -u: klaiku, ensam
Klaiku, nau klaiku, kanik klakút
-ht: vaht, nöjd
vaht, vôiks vahti, lavkiek vahtisil
Back to The Index