�Det kanske ser ut som det, men jag �r inte alls s�ker p� allt.�
   �Men om vi tar pappa som exempel. N�r ins�g du att du var k�r i honom och n�r gjorde du n�got �t det? Samma dag!�
   �Ett undantag. Om inte John hade best�mt sig samma dag som jag skulle det inte alls ha blivit n�got av det.�
   �Men pappa verkade ju vara s� r�dd f�r att inse att han var k�r i dig. Det var ju du som fick �vertala honom! Om inte du hade best�mt dig f�r att s�ga som det var till honom skulle det ju aldrig ha blivit n�got alls, eller i alla fall inte d�!�
   �Kanske inte. Men det var ju John som best�mde att det inte var n�gon bra id� att vi skulle vara tillsammans. Han tyckte ju att vi skulle forts�tta som om inget hade h�nt mellan oss.�
   �Men �nd�.�
   �Du skulle bara veta hur os�ker jag har varit hela h�sten. Jag fr�gade mig dagligen om mina k�nslor f�r honom bara fanns i min fantasi.�
   �Vad var det som fick dig att bli s�ker p� det d�?�
   �N�r jag s�g den d�r filmen med honom blev jag s�ker. S� fort jag fick syn p� honom stannade allt runt omkring mig och jag ville vara hos honom.�
   �Efter det var du s�ker igen!�
   �Ganska. N�r vi tr�ffades igen blev jag helt s�ker. Jag har aldrig �lskat n�gon s� mycket som jag �lskar din pappa.�
   �Men du hade inget problem med att inse att du var gay?�
   �Sj�lvklart hade jag det. Men kanske inte s� mycket som m�nga andra har. Jag har alltid vetat att det �r n�got som �r annorlunda med mig. N�r jag ins�g att jag var k�r i John antog jag att det var det som var annorlunda med mig. Det k�ndes helt naturligt p� n�got konstigt s�tt. Visst tog �ven det ett tag, men tja, jag var ju fortfarande samma person, f�rutom att jag kanske fick lite b�ttre sj�lvf�rtroende. Det var som en l�ttnad f�r mig n�r jag kunde erk�nna f�r mig sj�lv att jag var gay.�
   �Var det d�rf�r du kunde ber�tta f�r Adam att du var tillsammans med en annan man?�
   �Kanske det. F�rst och fr�mst var det nog s� att jag var s� leds p� att l�tsas hela tiden. Dessutom tycker jag att det inte var mer �n r�tt. Vi ska ju f�rest�lla vara k�ra i varandra.�
   �Jag tycker �nd� att det var modigt gjort.�
   �Att ber�tta det f�r mamma och pappa kommer att bli en helt annan sak. Jag vet inte hur jag ska ber�tta det.�
   �S� de vet inte om det �n?� sa hon f�rv�nat men �ndrade sig snabbt. �Nej jag kan f�rst� hur det kan vara��
   �Det �r som s� stort. Vad kommer de att tycka, hur kommer de att reagera? Kommer de att tro att det �r deras fel eller kommer de att tycka att det �r helt okej, att jag �nd� �r deras son? De kommer att f� v�rldens chock! Men jag m�ste kanske prata med dem innan filmen har premi�r.�
   �Det kan vara en bra id�.�

N�r Jesper och Dan kom in igen m�ttes de av John. Dan urs�ktade sig och sm�g iv�g. John b�rjade genast be om urs�kt. �F�rl�t. Jag har varit en idiot, men jag lovar att jag ska b�ttra mig.�
   �Jag var kanske ocks� lite v�l h�rd mot dig, du f�r f�rl�ta mig.�
   De f�renades i en kyss. Samtidigt ins�g de att det inte var r�tta det st�llet att st� att kyssas p�. De enades om att de skulle g� upp p� Johns rum ist�llet, �ven om det var riskabelt �ven d�r.
   Snabbt, men �nd� inte s� det m�rkte uppm�rksamhet, gick de upp p� Johns rum och l�ste efter sig. De drog av sig ytterkl�derna samtidigt som de stod och kysstes. N�r ytterkl�derna var avtagna stod de l�nge och bara fortsatte kyssas. Ingen av dem visste riktigt om de skulle v�ga g� l�ngre. B�da ville forts�tta, men de var os�kra p� hur. Tillslut b�rjade Jesper b�rjade kn�ppa upp Johns skjorta och kyssa honom d�r han s�g naken hud. John kunde inget annat g�ra �n att bara dra sin fingrar genom Jespers tjocka h�r. N�r skjortan var uppkn�ppt arbetade Jesper sig upp�t igen. Han v�gade inte g� l�ngre ner. John stack in sina h�nder under Jespers tr�ja och b�rjade sakta ta av den samtidigt som han smekte honom och kysste hans mage och br�st. Efter tr�jan hade �kt av gick det betydligt snabbare, varken John eller Jesper kunde h�lla sig l�ngre. De slutade t�nka och i n�sta sekund �kte byxorna snabbt av och �nnu en sekund senare l�g John och Jesper i Johns s�ng, omslingrade. Inget, inte ens en brand, kunde skilja dem �t.

Efter�t l�g de bredvid varandra och pratade. John lovade att prata med Sylvie om skilsm�ssa, efter helgerna. Han sa att han inte ville f�rst�ra julst�mningen f�r Dan, men d� protesterade Jesper och sa: �Nu �r du d�r igen. Det �r v�l lika mycket f�r din skull. Jag blir inte s�rad �ver att du vill fira jul som du alltid har gjort.�
   �F�rl�t.�
   �Jag vill att du �r �rligt mot mig.�
   �Jag f�rs�ker, det �r bara det att det k�nns som att jag s�rar dig n�r jag s�ger att jag vill fira jul med Sylvie.�
   �Men det �r v�l egentligen inte Sylvie som du vill fira jul med, utan du vill att allt ska vara som f�rut?�
   �Ja, men om jag s�ger det s� l�ter det fortfarande som att jag s�rar dig och det vill jag inte g�ra. Samtidigt som jag inte vill vara ifr�n dig en enda sekund k�nner jag att jag beh�ver n�got som alltid har varit p� samma s�tt. Jag vill ta en bit i taget. Att erk�nna f�r mig sj�lv att jag �lskade dig var ett stort steg f�r mig och det innebar stora f�r�ndringar. Jag �nskar att jag kunde vara lika sj�lvs�ker som du. Jag �nskade att jag v�gade visa hela v�rlden att jag �lskar v�rldens mest underbare man.�
   �S� sj�lvs�ker �r jag inte!�
   �Du verkar vara det.�
   �Jag �nskar att jag vore det. Jag �nskar ocks� att jag skulle v�ga visa hela v�rlden att jag �r k�r i v�rldens mest fantastiske m�nniska. Men jag v�gar inte ens ber�tta det f�r mina f�r�ldrar.�
   �Sl�kten ja. Det f�r bli ett senare problem. F�rst skilsm�ssa, sedan orsaken till den.�

Vid frukosten n�sta dag viskade Adam till John: �V�rst vad du var glad. Du m�ste ha haft sex!�
   �Tja�, svarade John sv�vande.
    Sedan blev b�da tv� tysta ett tag, �nda tills Adam pl�tsligt lyste upp som om han just hade kommit p� n�got, och sa i normal samtalston: �Det var f�rsta g�ngen, eller hur?
   �Jag har haft det f�rut�, svarade John viskande.
   �Men inte med Jesper. Det var f�rsta g�ngen f�r er�, viskade Adam tillbaka men John svarade inte p� det s� Adam fortsatte. �Varf�r sa du inget? Om du hade sagt n�got s� skulle jag aldrig ha malt p� om hur mycket ett gr�l kan p�verka sexlivet.�
   �Vad skulle jag ha sagt? Att vi inte v�gade, att vi var f�r fega f�r det. Att vi inte visste hur vi skulle g�ra?�
   �Du har r�tt. F�rl�t mig.�
   �Nej, f�rl�t mig. Du �r min b�ste v�n, jag borde ha kunnat prata med dig om det. Men det var lite pinsamt. Jag �r 41 �r och hade inte haft sex med min pojkv�n, som jag f�r �vrigt �lskar mer �n n�gon annan!�
Hosted by www.Geocities.ws

1