|
Samma dag pratade Adam och John med varandra per telefon. Adam ber�ttade att Jesper var och h�lsade p� inspelningsplatsen. I andra �nden b�rjade John sm�tt nerv�st skaka. S� lugnt han bara kunde fr�gade han hur l�nge Jesper hade t�nkt vara kvar d�r. Adam sa att han inte riktigt visste. �Men Dan blev s� glad n�r hon fick se honom s� han stannar nog ett tag. Du hinner nog tr�ffa honom, om det �r det du �r orolig f�r?� Det gjorde inte John lugnare, snarare tv�rtom. �Men du kanske inte vill tr�ffa honom?� fr�gade Adam f�rv�nat.
Det blev tyst ett tag sedan svarade John: �Det �r inte det att jag inte vill tr�ffa honom.�
�Vad �r det d�?�
�Han p�minner mig om n�gon.�
�Jaha, vem?�
�Du har s�kert anat att jag tr�ffade n�gon f�rra sommaren?�
�Ja jag har m�rkt att du var annorlunda och antog att du hade tr�ffat n�gon.�
�Hur ska jag g�ra? Jag �r k�r i ho...henne, men hon �r n�stan 20 �r yngre!�
�Varf�r skulle det var ett hinder?�
�Men vad skulle massmedia s�ga? Jag tror att det skulle l�gga allt p� mig. Att det var jag som f�rf�rde ho...henne och att... 20 �r �r ganska mycket.�
��r det bara �ldersskillnaden du har h�ngt upp dig p�?�
�Nej. Ja...�
�Och vad menar du med det?�
�Ja, det �r bara �ldersskillnaden jag har h�ngt upp mig p�.�
�Men du �r k�r i henne?�
�Ja.�
�Och hon k�nner likadant f�r dig?�
�Jag hoppas det.�
�Men d� finns det ju bara ett svar. Go for it!�
�Men t�nk om...�
�Inga men. F�lj dina k�nslor, det brukar vara det b�sta!�
N�sta dag n�r Dan, Adam och Jesper satt och pratade, kom en kvinna fram till Adam och sa: �Det blir �nnu mer f�rseningar. Han som skulle spela rollen som Alan Young, Stephen Chase, har �kt in p� torken. Han fick v�lja mellan det och f�ngelse.�
�Hur l�nge tar det att hitta en ny Alan Young d�?�
�Jag vet inte. Men...har du n�gon sk�despelarvana?� fr�gade hon och tittade p� Jesper.
�Tja. Jag spelade lite teater i skolan, men inget mer.�
�Skulle du kunna t�nka dig att spela Alan Young?� fr�gade hon.
�Ja men det kan du v�l. Alan Young �r rollen som Dans pojkv�n�, utbrast Adam.
�Ja du skulle vara perfekt i rollen som Alan Young, min pojkv�n, som min pappa inleder ett f�rh�llande med!� utropade Dan.
Jesper fick en mer ing�ende beskrivning av rollen, sedan sa han att han g�rna gjorde ett f�rs�k att spela honom. Han provspelade mot Dan och sedan sa de p� en g�ng att han skulle f� rollen. De var imponerade �ver hans och Dans samspel.
Det var en hel del att l�sa in f�r Jesper, de andra hade ju tjuvstartat, men det gick �nd� bra f�r honom. Dagarna gick och han b�rjade v�nja sig vid att vara sk�despelare. Det som han tyckte var sv�rast var att kyssa Dan. Det k�ndes otroligt konstigt, f�r dem b�da. Just de scenerna var de tvungna att ta om flera g�nger.
Dan och Jesper, med viss hj�lp av Adam, h�ll just p� med att repetera en av alla dessa scener och hade b�rjat f� in r�tta k�nslan i kyssandet n�r Jonathan sm�g in f�r att se vad som p�gick, och fick se dem. Sj�lvklart antog han det v�rsta. Han sa bara: �Jaha, s� det �r s� nu!�
Sedan gick han, fast gick �r nog synd att s�ga, han snarare sprang ut igen. Samtidigt tappade de koncentrationen och s�g efter honom. Dan och Jesper tittade p� varandra och Dan sa: �Jag g�r efter honom!�
�Nej jag g�r�, sa Adam.
�Jag tror att det �r b�st att jag g�r!� sa Jesper och sprang efter honom.
�Varf�r var det b�st att Jesper gick?� fr�gade Adam.
�Har du inte f�rst�tt det �n?� fr�gade Dan.
�Nej, tydligen inte. Kan du inte ber�tta det f�r mig d�?�
�Nej. Jag har lovat att inget s�ga.�
�Men du kan v�l i alla fall s�ga vad han menade med �Jaha, s� det �r s� nu�.�
�Vad tror du?�
�Nej, jag vet inte.�
�T�nk efter d�!� sa Dan.
Jesper sprang ikapp Jonathan och f�rs�kte f�rklara. �V�nta Jonathan! L�t mig f� f�rklara!�
�Varf�r det? G� du tillbaka till Dan!�
�Det �r inte som du tror.�
�N�h�? Vad var det d�?�
�Vi repeterade bara en scen.�
�Det brukar l�ta s�. Men nu r�kar det vara s� att du inte har en roll i den h�r filmen. Men det g�r inget. Du gillar henne nu. Det �r inget jag kan g�ra �t. Sn�lla l�mna mig ifred.�
�Han som skulle spela Dans pojkv�n har �kt in p� torken och n�r de erbj�d mig att ta �ver hans roll tackade jag ja. Har ingen sagt det till dig? �
�Nej, ingen har sagt n�got till mig. �r det s�kert att du har tagit �ver rollen?�
�Ja. Det �r s�kert�, sa Jesper lite tr�tt. �Kan vi inte g� till din vagn och prata ist�llet f�r att st� h�r och skrika?�
�Jod�.�
V�l inne i vagnen sa John: �F�rl�t. Jag skulle inte bara ha antagit att ni var ett par.�
�Nej. Du k�nner Dan b�ttre �n mig, och jag har d� f�tt f�r mig att hon aldrig skulle kunna g�ra s� mot dig. Hon vet att jag tycker om dig och hon �r helt �vertygad om att du tycker om mig.�
�Nej jag tror inte heller att hon skulle kunna g�ra n�got s�dant. F�rl�t, jag blev bara s� svartsjuk.�
�Jag m�rkte det. Men du beh�ver inte var det. Det �r dig jag �r k�r i och ingen annan.�
��ven efter s� som jag har behandlat dig?�
�Ja. Jag trodde ett tag att jag hade lyckats gl�mma dig, men inte det inte. Jag kan helt enkelt inte komma ifr�n att jag verkligen �lskar dig. Jag har gjort det sedan den d�r dagen p� hotellet. Det kan �ven ha varit redan f�re det.�
�Jag �lskar dig! Jag tror att jag har gjort det sedan f�rsta g�ngen jag s�g dig.�
�Varf�r ringde du mig aldrig? Jag v�ntade. Sedan b�rjade jag tro att du inte brydde dig om mig l�ngre.�
�Jag vet. Jag var p� v�g flera g�nger, men jag v�gade inte. Jag visste inte vad jag skulle s�ga. F�rl�t. Jag g�r vad som helst f�r att gottg�ra dig.�
��h, strunta i det nu. Huvudsaken att vi har rett ut det och att du inte t�nker g�ra om det.�
�Jag lovar.�
�Bra.�
Jesper drog Jonathan intill sig och kysste honom, sedan h�ll han bara om honom. Jonathan lade sina armar runt Jesper och kramade tillbaka. Han kysste honom p� halsen sedan viskade han i Jespers �ra: �Jag har verkligen l�ngtat efter det h�r. S� dum jag har varit. Jag �lskar dig...� Efter ett tag sl�ppte de varandra, och Jonathan fr�gade: �Vad g�r vi nu d�?�
�Jag vet inte. Jag har ju lika lite erfarenhet av det h�r som du. Men jag tycker att vi borde ber�tta f�r Dan i alla fall, om oss menar jag.�
�Ja. Det m�ste vi, men ingen annan. Jag vill inte att det ska komma ut. Jag hoppas att du f�rst�r mig.�
�Jod�. Jag t�nker ber�tta f�r Sara. Men hon kommer inte att s�ga n�got till n�gon annan, och mina f�r�ldrar borde f� veta. Sedan om n�gon som jag k�nner och litar p� fr�gar s� kommer jag att inte ljuga. Jag kan inte ljuga d�. Jag hoppas att du kan f�rst� det.�
�Okej. Det �r inte mer �n r�ttvist. Sedan s� n�r det inte �r lika nytt f�r oss s� kan vi kanske vara lite mer ut�triktade med det?�
�Javisst. Men Adam d�? T�nker du ber�tta f�r honom?�
�S� sm�ningom kanske.�
�Du borde kanske i alla fall ber�tta varf�r du sprang iv�g bara s�d�r.�
�Han borde egentligen f� veta hela sanningen. Jag ska s�ga det till honom. Men jag vill att det �r jag och ingen annan som s�ger det, okej?�
�F�r mig �r det okej, men s�g det till Dan ocks� s� att hon inte r�kar s�ga n�gon innan du har hunnit.�
�Jod�, det ska jag.� Innan de hade hunnit sl�ppa varandra �ppnades d�rren och Dan klev in. �Och hur var det h�r d�?� |
|