Bibliotek
by John Writer

Linda del 2

Del 1
Del 3
Fantasier

 

  Situationen var fantastisk. Jag hade bara känt Linda några få månader, en romantisk tid då vi utväxlat kramar och kyssar i biosalongernas mörker, eller här i hennes lägenhet. Men vi hade aldrig blivit så här intima. Varje gång jag försökt smyga in en hand innanför hennes kläder hade hon skrattat, värjt sig och leende bett mig vänta. Och det hade jag gjort. Jag hade väntat, fantiserat och längtat. Så när det äntligen händer, så sker det på ett sätt jag aldrig kunnat drömma om.

Situationen var verkligen fantastisk. Här satt jag med mina ben retfullt upplagda på Lindas fullständigt hjälplösa kropp. Hon hade skrattande lurat mig att binda henne, inte bara lite lekfullt med ett morgonrocksskärp, utan på riktigt, med rep, munkavle och allt. Hon var verkligen helt och hållet utlämnad till mig och till min förvåning njöt jag helt ohämmat...

Jag hade aldrig bundit en kvinna förr, faktiskt inte ens funderat på det. Hade någon föreslagit det hade jag nog inte direkt tänt på idén. Men nu, när jag satt här med min läckra fånge, ville jag att ögonblicket skulle vara för alltid. Jag var mer upphetsad än jag någonsin varit i mitt liv och jag ville njuta av det så länge som möjligt. Först hade jag velat kasta mig över henne, slita av henne kläderna och älska med henne, vilt och passionerat. Men nu ville jag behålla makten över henne, dra ut på hennes ovisshet, reta henne, leka med henne, njuta...

Jag tog en djup klunk av konjaken, sköljde den i munnen och svalde med en belåten suck. Jag var redo att fortsätta leken. Lugnt ställde jag ifrån mig glaset, reste mig upp och tog ännu ett rep ur väskan. Så satte jag mig på huk bredvid henne och band försiktigt det nya repet runt det som redan fjättrade hennes armbågar.
- Du försökte fly för en stund sedan, sade jag med förebrående tonfall, det skulle du inte ha gjort. Som du förstår kommer du att få lida för det.
Jag såg hur hon samlade sig. Det var tydligt att hon försökte lista ut vad jag tänkt mig, förtjust över att leken fortsatte men orolig för vad som skulle hända. Leende lät jag henne undra medan jag ljudlöst lade ut några meter av repet och band fast den andra änden i ena sängbenet.
- Jag kommer att duscha dig, fortsatte jag. Om jag vore du, skulle jag räkna med att det inte blir så behagligt. Det kan rent av bli väldigt kallt.
Hennes försök att protestera resulterade bara i några lama huvudskakningar och ett dämpat stön bakom munkaveln. Hennes hjälplöshet sände stötar av erotisk spänning genom min kropp och jag hade svårt att hålla kontroll över rösten då jag fortsatte:
- Du skall nu själv åla iväg till badrummet. Jag kommer att titta på dig och njuta av dina ansträngningar, men jag kommer inte att hjälpa dig. Och jag kommer att ta tid. Lika många minuter som det tar för dig att komma till badrummet, lika många minuter kommer du att få duscha. Nu går jag och spolar lite så att vattnet blir ordentligt kallt, så det är lika bra att du sätter igång.
Jag klappade henne på ändan och lämnade henne. Utan att vänta gick jag till badrummet där jag öppnade badkarskranen ordentligt. Nyfiket såg jag mig om efter möjligheter att fortsätta leken. Badrummet var ganska litet med ett inbyggt badkar längs hela den inre väggen. Ovanför badkaret i ena kortänden satt en kromad stång med en hållare för duschen. Mitt emot satt en stadig handdukshållare i form av en kromad värmeslinga. Jag kände efter och kunde konstatera att båda delarna verkade stadiga. Ovanför badkaret satt en tvättlina uppspänd mellan några krokar i taket. Jag såg närmare på dem och insåg att det var kraftiga krokar som förmodligen skulle kunna hålla hela Lindas vikt. Plötsligt slog det mig att hon mycket väl kunde ha satt upp krokarna bara för att kunna ha när hon lekte sina lekar. På väggen satt nämligen några små krokar som mer såg ut som tvättlinefästen brukar. Jag log för mig själv medan jag noterade att tvättstället och toaletten stod så tätt att det var svårt att göra något utom mitt på den lilla badrumsmattan eller i själva badkaret. Nöjd med min granskning stack jag handen under kranen och lät kallvattnet kyla ner den. Så återvände jag till Linda. Hon hade ålat iväg förvånansvärt långt, men tydligen hade hon tappat riktningen för hon befann sig mellan sängen och garderoberna. Hennes fingrar kände längs garderobsdörrens kant och jag förstod att hon försökte orientera sig. Så gav hon upp ett ilsket vrål bakom munkaveln och började gunga för att vända sig om. Skrattande insåg jag att hon kommit på var hon var och att hon nu börjat den mödosamma resan mot dörren. Så tyst jag kunde smög jag intill henne och satte mig på huk. Hon verkade inte ha hört mig, utan fortsatte med våldsam ansträngning att hasa sig fram, centimeter, för centimeter. Jag njöt en stund av att se hennes kurviga kropp åma och slingra sig, vrida sig av och an. Så sträckte jag ut handen och lade den iskall på hennes bara skinkor. Hon hoppade en hel decimeter framåt och gav upp ett illvrål.
- Går det bra? frågade jag skrattande. Om du tyckte att det där var kallt, borde du nog skynda dig lite mer...
Linda stönade djupt bakom sin munkavle och fortsatte sin ansträngda och lytta färd mot dörren. Själv gick jag och satte mig i fåtöljen igen, läppjande på min cognac, njutande av skådespelet. Linda hade just nått tröskeln och lyckats få ut huvudet, axlarna och en bit av bålen i hallen, då repet mellan hennes armbågar och sängen sträcktes. Med ens hindrades hennes färd och trots fen enorm ansträngning lyckades hon inte komma en tum längre. Hon vred sig och slingrade hit och dit. Det var tydligt att hon inte förstod vad som höll henne tillbaka.
- Jo, jag glömde visst att berätta, sade jag lugnt, jag band fast ett rep i dina armbågar och fäste den andra änden i ena sängbenet. Du når inte knuten vid armbågarna, så det enklaste är nog att krypa bort till sängen och lossa den knuten.
Lindas reaktion var obeskrivlig. Med ett vrål kastade hon sig hit och dit tills hon kommit tillbaka in i sovrummet och kunde börja sin färd mot sängen. Det tog henne en stund, men till slut hade hon hittat rätt sängben, lossat knuten och fortsatt ut mot hallen igen. När hon hasade över tröskeln, råkade ena BH-kupan fastna. Resultatet blev att hennes stora mjuka bröst gled ur och hängde sexigt blottat över den nedhasade BH-kanten. Jag uppmärksammade missödet genom att för förta gången kyssa hennes bröstvårta, något som på retade henne och hetsade upp henne på samma gång. Jag kunde ha tagit av BH-n helt, men tyckte att det såg sexigare ut när den satt kvar, täckande det ena bröstet och lyftande det andra. Linda började bli varm av sitt slit och jag kände mer och mer av hennes ljuvliga doft. Små droppar av svett samlades i strimmor mellan hennes tillbakatvingade skulderblad och hennes hår var trassligt där det slängde nedanför munkavelns remmar.
Till slut hade hon även avverkat hallen och nådde fram till badrummet. Där välkomnade jag henne med en kyss på pannan och en nedlåtande klapp på ändan.
- Jaha. Det här tog en stund. Nåja, du väljer ju själv...
Jag lossade repet som höll hennes huvud upplyft och det som höll hennes ben böjda. Långsamt och försiktigt sträckte hon på sig och jag förstod att den långa tiden i böjt tillstånd kommit benen att stelna och domna. Jag satte mig med hennes huvud i knät en stund och lät mina fingrar med fjäderlätta rörelser utforska hennes hjälplösa kropp. Hon var utmattad och orkade till en början knappt reagera på min beröring, men hennes kämpande hade gjort henne upphetsad och ganska snart började hon andas häftigare och låta vällustigt ur den förseglade munnen.
Så hjälpte jag henne på fötter och tog resolut tag i henne. Med ett enda lyft, hivade jag henne över badkarskanten och ställde henne i badkaret, med skuldrorna mot den kromade handdukshållaren. Så tog jag repen jag använt tidigare och surrade henne stadigt mot de kromade rören. När jag var klar stod hon på sina ostadiga ben, surrade både vid vristerna och vid knäna. Men hon hölls säkert förankrad vid handdukshållaren, med skulderbladen pressade mot de kalla rören och armarna väl bundna bakom ryggen. Hon kunde inte röra sig åt något håll och var helt hjälplös då jag triumferande frågade:
- Vet du hur lång tid det tog dig att komma hit?...

John Writer
 

 

Bibliotek
by John Writer

Linda del 2

Del 1
Del 3
Fantasier

Hosted by www.Geocities.ws

1