| Bibliotek by John Writer |
Pålen |
Fantasier |
| Det var en vanlig vardagskväll,
kaffet var skapligt, kaffebrödet torftigt ingen duk på
bordet. Det var egentligen ingen särskild kväll alls.
Men ändå hade hon duschat innan hon åkte hemifrån.
Hon hade borstat håret noggrant, klätt sig med smak och
omsorg, gjort sig vacker. Nu satt hon i soffan, med ena benet uppdraget , vänd mot honom. Han luktade gott. Det var tydligt att även han förberett sig för mötet. De pratade om gräsmattor och husbestyr, om gemensamma bekanta och om livet. Egentligen fanns det ingenting som var något särskilt, utom spänningen. Mellan dem var luften tät, laddad, erotisk. Ingenting sades i den vägen, men deras blickar skvallrade, deras andning och deras plötsliga pauser, då samtalet avstannade och deras ögon möttes. Ingen av dem skulle nöja sig med kaffe, ändå hade hon bara kommit för att titta hur han hade det. Om en timme skulle hon åka sin väg, utan saknad, men glad att hon kommit. Plötsligt spratt hon till. Hans fingerspets hade snuddat vid hennes nakna fot, lätt mjukt och flyktigt. hon skrattade till åt sin egen reaktion, såg in i hans ögon och blev sittande. Han log tillbaka, lite frånvarande, drömskt och inte minst utmanande. Det blev åter tyst. Bådas blickar flackade några ögonblick av spänd väntan. En bil rullade förbi på knastrande grus och avlägsnade sig långsamt i fjärran. Hon drog efter andan, tvekade ännu ett ögonblick innan hon bad, nästan viskande: -Får jag se den? Hon lutade sig framåt och såg honom stint i ögonen. -Visa mig pålen. -Kanske, svarade han leende, om jag får överraska dig. Hon såg hans mörka pupiller vidgas, kände att han darrade. -Överraska mig, bad hon. -Du måste lyda mig, bara en liten stund. -Varför det? -Jag vill visa på mitt sätt, svarade han och log. -OK, jag lyder. -Lova. -Jag lovar, viskade hon och lutade sig än längre fram. Hennes läppar sökte en kyss, men han lade sina händer på hennes kinder och höll fast det vackra ansiktet, bara några centimeter från sitt eget. Så strök han med fingertopparna från hennes kindben, ner över kinderna tills pekfingrarna möttes på hakspetsen. -Inte riktigt än, viskade han. Blunda. Hon slöt ögonen. Genast kändes hans beröring intensivare, men han lät snabbt fingrarna falla och hon kände soffan gunga då han reste sig. Hon hörde hur han drog ut en låda och hur något pinglade svagt. Så kände hon hans närhet bakom sig. Han strök försiktigt bak hennes hår och lade något över hennes ögon. Hon anade lukten av läder och kände den mjuka beröringen av skinn. Han lade remmar runt hennes huvud och spände fast ögonbindeln ömt men bestämt. Ljuset som skinit genom hennes ögonlock var borta. hon vilade i mörker, väl medveten om att han fortfarande kunde se henne. Hon funderade på vart hans blick vilade, fantiserade i förväntan var hans händer skulle röra vid henne härnäst. För varje ögonblick som passerade utan att något hände steg hennes visshet att han snart skulle vidröra henne, och med förväntan steg pulsen. När hans fingrar slutligen stök åt sidan håret vid hennes hals och följde nacken ner till blusens krage, då rös hon av vällust. Ett ögonblick senare kände hon hans läppar sakta vidröra hennes fot, värmande den med hans fuktiga andetag. -Kom, sade han milt och bjöd henne sina händer till stöd då hon reste sig. Han förde henne vid händerna och hon märkte att han måste ha flyttat undan soffbordet. Fösiktigt ledde han henne ut ur rummet, genom hallen och in i ett annat rum. Hon hörde en dörr öppnas och kände hur han drog henne i en ny riktning. -Försiktigt, en trappa, sade han och motade henne just då hon nådde första steget. Sedan hon väl börjat stiga ner var det lättare och snart kände hon ett svalt stengolv under sin fot. -Såja, nu är vi nere, en liten bit till bara, sa han och förde henne framför sig. Han lade sina armar på hennes höfter och sköt henne sakta framför sig. Han var uppmärksam och försiktig varför hon började koppla av, säker på att han inte skulle låta henne snubbla. Så kände hon den friska doften av tvättmedel och hur luften andades svagt fuktigt, hon förstod att de befann sig i tvättstugan. Hon visste inte hur det såg ut runt henne, det enda hon kände var att hon fortfarande stod på ett stengolv, fast det var varmare här än nedanför trappan. -Bara en dörr till, viskade han och kramade om henne bakifrån. Han bet lätt i hennes örsnibb innan han fortsatte: -Vill du vända? -Nej, viskade hon. Men när ska jag få se den? -Snart. Men du ska få känna på den först. Stå still. Han öppnade en dörr och var borta några ögonblick. Så plötsligt tog han hennes hand. -Smycken åt min juvel, sa han och hon kände att han lade något över hennes handled. Det kändes mjukt men stadigt och hon gissade att det var något slags armband av brett läder. Han spände det försiktigt så hon kände dess stadiga grepp om henne. -Är det OK? Hon nickade till svar men hajade till då hon hörde ett klickande ljud. Medan hon undrade vad det kom av upprepade han proceduren med hennes andra handled. -Kom. Han höll i hennes händer och drog henne framåt. Hon kände att hon nu gick på en mjuk matta och av känslan och ljuden att döma, insåg hon att det nya rummet inte var lika kalt som tvättstugan. Så stannade han henne och vände henne ett halvt varv. Stående bakom henne, fortfarande hållande hennes händer, drog han henne till sig. -Backa. Hon backade sakta tills hon plötsligt kände pålen bakom sig. Han drog hennes händer bakåt och ihop, så att de nådde varandra bakom pålen. Ett nytt klickande ljud och hon förstod med ens att det kom av ett hänglås. Hennes händer var fastlåsta bakom hennes rygg, bortom pålen. Armarna drog lite grann bakåt, pressande hennes ryggrad mot pålen, spännande hennes bröstkorg så att det kändes som om hennes bröst stod ut. Han gick runt henne och lade sina händer på hennes axlar. -Hur känns det? frågade han. Hon kände efter och insåg att hon var fast vid pålen. Hon kände hans kropp framför sig och kände sina bröst stå ut, sina skuldror tillbaka dragna och sin mage och sitt sköte oskylda. Hon kände sig hjälplös, utlämnad och upphetsad. -Mhm, svarade hon för att inte servera dessa intryck till honom där han stod en decimeter ifrån henne med sina händer på hennes axlar och sina läppar vid hennes panna. -Bra, svarade han med ett eftertryck som fick hennes hud att knottra sig och magen att fyllas av fjärilar. Han lät sina händer falla ner från skuldrorna, lätt snuddande vid hennes bröst, nerför hennes mage, ljumskarna låren och smalbenen, över fötterna och ner så att fingrarna sakta följde mellanrummen mellan hennes tår. Han hade satt sig på knä och hon kände att hans ansikte var i samma höjd som hennes sköte. Han samlade ihop något och plötsligt kände hon hur han flyttade samman hennes fötter och började vira ett mjukt rep runt hennes fotleder. Trots att hon skrämdes av att berövas möjligheten att röra benen lät hon det ske. Intill nu hade hon kunnat värja sig en smula med benen, hon kunde han knäat honom, eller lyft enne benet för att skydda sitt kön, men nu gav hon bort den möjligheten. En ilande känsla i magen, lika delar lust och skräck fick henne att försöka flytta i sär benen. Han såg hennes rörelse men fortsatte lugnt dra åt repet och säkra det med flera knutar. -För sent sötnos. Han reste sig en smula, fortfarande stående på knä. Hon kunde känna hans tunga andetag genom blusens tunna tyg. Hennes mage blev varm av hans heta luft, hennes sköte blev varmt av de signaler som ilade genom henne. Han lät fingrarna börja vid repet kring hennes anklar och sakta röra sig uppåt på utsidan av hennes bara vader. Med förtjusning märkte han att hennes hud knottrade sig i vällust där hans fingertoppar nuddade och han såg hennes mage häva sig häftigt i anfådd lust bara några centimeter från hans ansikte. Hans händer fortsatte reta den nakna huden, i små lätta cirklar högre och högre. Allteftersom han avancerade blev hans rörelser vidare så att han smekte benen tunt om. Slutligen nådde fingrarna troskanten, mitt på sidorna, vid höftbenens slut. Därifrån följde han det tunna spetstygets kant bakåt, ner över de runda skinkorna, till dess pålen hindrade honom att komma längre. Glömsk av sin tidigare rädsla sköt hon fram sitt underliv så att hans händer skulle få plats mellan hennes stjärt och pålen. Rörelsen kom hennes mage att tryckas mot hans ansikte, och han styck med kinden fram och tillbaka över blusen. Så stannade han upp och lirkade in tungan mellan knapparna och smakade njutningsfullt på hennes väldoftande hud. Samtidigt hade hans fingrar mötts mellan hennes skinkor och nu börjat söka sig tillbaka, över skinkorna, runt höfterna och sakta ner över ljumskarna. Hon skakade av upphetsning då hon hennes hud reste sig under hans fingrar, och sensationen sakta närmade sig hennes kön. -Jag älskar din hud, sade han och spretade ut med fingrarna över hennes ljumskar, satte naglarna mot hennes skinn och drog sakta nerför lårens framsidor. Synd att inte mer av den är bar! -Kläderna går att ta av, sade hon snabbt men bet sig genast i läppen. -Jaså. svarade han spefullt, gör de? Hon hade bara tänkt titta förbi, men nu var hennes lust väckt och hon till och med bad honom klä av henne. Hon blev på nytt medveten om hur utlämnad hon var. Hon önskade att hon åtminstone kunde se hans ansiktsuttryck. Skrattade han åt henne? Såg han henne som en hjälplös kåt leksak som han bara ville se hur långt han kunde driva, eller ville han ha henne? Plötsligt stod innebörden i frågan klar för henne. Tänk om han inte ville ha henne, tänk om han inte var upphetsad, utan kall och beräknande. Han kanske skrattade för sig själv när han såg hur långt han fick henne. Skammen för som en kallbrand genom hennes kropp, och spred en ny skräck. -Släpp loss mig, sade hon med svag röst. -Aldrig, svarade han allvarligt. Nu när jag äntligen fått dig dit jag vill. -Men... Han tystade hennes invändning med en lätt kyss på hennes läppar samtidigt som han tryckte sin kropp mot hennes. I ett trollslag var lusten pånyttänd. Hon kände sig fortfarande lika osäker, men det gav bara bränsle åt upphetsningen. Hon sköt fram höfterna och tryckte sig mot honom och om hon hyst några tvivel om hans inställning till leken, så undanröjdes de av den hårda lem som bultade mot henne genom det grova tyget i hans jeans. Hon öppnade munnen för att fortsätta kyssen, men han backade undan. -Du sade att kläderna går att ta av, fortsatte han. Sätt igång bara. Jag skall smeka och kyssa varje fläck av den hud du blottar. Hon försökte nå runt pålen så att hon skulle kunna få tag i kjolen, men den var grov, minst en decimeter och fyrkantig så hon lyckades inte få grepp om tyget. Efter att ha vridit sig till bristningsgränsen åt alla håll och ändå bara lyckats peta på tyget med fingertopparna, tvingades hon ge upp. Han stod andlös och såg på hur hennes underbara kropp slingrade och vred sig i ett vanmäktigt försök att strippa för honom. Han njöt outsägligt av tanken att det var av lust efter hans beröring som denna kvinna försökte klä av sig, och att det var hans rep som hindrade henne. Han skulle själv kunna dra av henne trosorna på ett ögonblick, han skulle kunna öppna kjolen och låta den falla till en hög vid hennes fötter, han skulle kunna knäppa upp hennes blus och dra bak den över hennes skuldror och slutligen skulle han kunna riva av henne den tunna spets BHn med ett enda ryck av djurisk, manlig åtrå. Han skulle kunna och kanske skulle han, men inte än. Hon däremot ville det, nu, genast. Men hon kunde inte. Hjälplöst vred hon sig av och an, utstötande små gnyenden och flämtande av upphetsning och vanmakt. Hon började bli varm, några svettpärlor började blänka i hennes panna och hon började lukta kvinna. Hon kände hur fukten vätte hennes trosor och hur doften nådde hennes skälvande näsborrar. Lukten gjorde henne ännu hetare, samtidigt som hon insåg att han också borde känna den. Så insåg hon vilken syn hon måste vara för honom, där hon desperat glömmer tid och rum i sina försök att blotta sig för hans fingrar. Hon inser att hon åter bjudit på sig och samlar sig så gott hon kan. Han ser det och stiger snabbt fram så att hans kropp nuddar hennes. Han smekte hennes bara armar och viskade till henne. -Det borde lära dig att inte ha trosor på dig. -Kyss mig, väste hon samtidigt som hon tryckte sig mot honom. Han backade. -Inte så ivrigt. Du måste ju uppleva pålen först, sedan får vi se, eller åtminstone får jag se. Han lade ett nytt rep kring hennes anklar, trädde det runt stolpen och började dra åt. -Backa... det är bra, lite till. Hon backade med pyttesmå steg till dess att hennes hälar vidrörde pålen. Han snodde kvickt repet flera var runt och knöt till ordentligt. Nu var benen inte bara hopsurrade utan också bundna vid stolpen. Hon kände åter ilningen som skvallrade om hjälplöshet, men upptäckte även skillnaden mellan sin egen kvinnliga form och pålens raka. Eftersom hennes skuldror låg an mot träet och nu även hälarna gjorde det, kände hon tydligt hur hennes rundade stjärt stack ut. Men eftersom pålen var rak innebar det att hon nu stod putande med underlivet framskjutet, utan att kunna ändra på det. Redan från början hade hennes bröst lyfts fram då hennes armar drogs bakom pålen, och nu sköt hon fram sitt kön rakt mot honom. Han markerade det tydligt för henne genom att ställa sig så nära att hennes blygdben kände beröringen av hans spända byxor. Hon försökte åter trycka sig mot honom, men fann att det var nästan omöjligt. -Du är underbar, viskade han till henne och smekte försiktigt med ena handen över hennes kind. Nu var hon vild. Hon ville inte bli smekt sakta och försiktigt, hon ville bli tagen, brunstigt våldsamt och hett. -Känns det bra? frågade han lutad så att hans läppar smekte hennes öra. -Jag är kåt, viskade hon tillbaka. -Då är du redo för nästa steg? -Vad som helst. Han avlägsnade sig några meter men var snart tillbaka. -Gapa, befallde han. Hon gapade, skakande av förväntan. Sakta men beslutsamt började han mata in något tunt silkigt tyg i hennes mun. Först körde han bara in kluten en bit, sedan började han med fingrarna trycka in mer och mer mellan hennes tänder till dess hela munnen var fylld. Därefter satte han en bred tejpremsa från kind till kind, så att den höll tyget inne. Slutligen band han något som kändes som en sidenschal över tejpen, runt hennes huvud med en hård knut i nacken. -Sådär, utbrast han triumferande. Nu är du min. Hon hade inte helt insett vad som höll på att hända, men hans ord väckte henne. Nu var hon helt i hans våld. Hon försökte invända, protestera, få honom att ta ut munkavlen. Men allt som hördes var några dämpade mmande läten som underströk hur hjälplös hon var. -Nu behöver du inte lyda längre, skrattade han. Nu får du göra vad du vill. Han tryckte sig åter mot henne, lade en hand på varje skinka och pressade hennes underliv mot sitt. -Men det är mer troligt att du gör vad jag vill. Han satte sin nästipp mot hennes, samtidigt som han masserade hennes skinkor och tryckte sig intill henne. -Nu är du min sexgudinna. Precis som en madonnebild, eller en hednisk avgudabild. Du står framför mig, stum, åtråvärd och väntar på att dyrkas. Blotta anblicken av ditt väsen fyller mig med begär, jag vill falla på knä inför dig, jag vill röra vid dig. Just som pilgrimmen vid en helgonbild önskar att hans helgon skall bli levande och göra honom bönhörd, just så ber jag inför dig. Men du kommer inte att smeka mig, du kommer inte att kyssa mig. Du kommer bara att kräva mer, större offer. Och ju mer jag offrar inför dig, ju mer jag kysser dig, smeker dig och åtrår dig, dess större kommer din sexuella makt att bli. Om min tunga söker upp din heliga lund kommer du att gny och dina safter kommer att rinna. Du kommer att stråla av sexlust och mitt begär kommer att växa. Men hur jag än dyrkar och tillbeder dig kommer du inte att besvara. För du är lustens gudinna och kan inte smeka en dödlig. Mina rep hindrar dig att ge din lust utlopp, den stänger in ditt begär och gör dig gudomlig, medan jag blir en slav, fängslad av din kvinnlighet och din oemotståndlighet. Om jag beriar dig är du inte längre gudinna och jag inte längre slav. Jag kan inte beröva dig din gudom utan att få din befallning. Och du kan inte befalla mig eftersom min munkavle gjort dig till en stum kärleksgudinna. Därför kommer du aldrig mer att komma loss. Du kommer för alltid att stå bunden vid pålen, osande av lust och jag kommer inte att kunna bli förlöst av dina händer utan kommer för alltid att knäfalla vid dina fötter, fången och förslavad under min åtrå. Vilken underbar tradegi. Han kysste hennes hals, lät händerna flyga som mjuka fågelvingar över hela hennes kropp och pressade sin bultande lem mot hennes fuktiga sköte. Hon andades så häftigt att hon trodde hon skulle förlora medvetandet. Varje lem i hennes kropp skälvde och hon var varm och het. Hennes begär började bli outhärdligt. Hon började önska att det istället var han som stod vid pålen och hon som fritt rörde sig i rummet. Hon såg en bild av hans seniga armar, bakåtböjda och fjättrade. Hans nakna håriga bröst utspänt inför hennes blick. Hela han var naken, surrad, nej kedjad vid stolpen med obarmhärtiga, blanka stålkedjor, låsta med flera hänglås. Hon skulle ha lagt nycklarna till låsen i ett kuvert som hon postat till honom så att de skulle hamna i hans brevlåda först dagen därpå, vad nytta han nu skulle ha av det. Han skulle vara stum och blind liksom hon själv var nu och han skulle ha ett bultande stånd. Hon skulle röra sig lätt runt honom. Leka med sina fingrar i håret på hans bröst, eller retas med en pekfingernagel under hans pung. Hon skulle böja sig över honom så att hennes hår föll över hans lem, hon skulle hetsa upp honom, men inte ge honom vad han önskade mest. Hon skulle hetsa honom tills han ville be om nåd och skratta åt hans obegripliga ljud bakom munkavlen. Hon skulle få honom att svettas, hon skulle få hans ollon att gråta små droppar av tidig säd, vilka hon skulle slicka i sig eller stryka ut på honom, vilket hon kände mest för. Han skulle hennes och hon skulle njuta. -Jag kommer sen, vänta här, sade han plötsligt och hon vaknade till verkligheten. Det var hon som var bunden och nu lämnade han henne hjälplös och döende av lust. Hon hörde dörren stängas och ljudet av en nyckel som vreds om. Så avlägsnade sig hans steg och allt blev tyst. Den pirrande känslan av skräck spred sig på nytt i hennes kropp, men hon bara njöt av det. Han hade gått utan att säga hur länge han skulle vara borta. Hon stod kvar med en enda känsla: lust. Så började hon tänka. Antingen hade han gått för att han nu fått henne dit han ville och nu skulle gå iväg för att göra något annat. Hon rös vid tanken men hon var så upphetsad att även den möjligheten lockade henne. Tänk om hon var hans sexleksak, som han bara hetsade upp när han ville. Hon som var så stolt över sitt liv, sitt hem, sin utbildning och allt. Här stod hon fulkomligt lycklig med att vara en sexleksak, två bröst, en häck, ben höfter och kvinnokön. Tanken på att även om hon inte ville så var det försent att ändra sig gjorde henne varm. Hon kunde inte göra något åt sin situation, hon ägde inte längre sin kropp. Knappt ens sin själ för den hade han fyllt med begär och sexdrömmar. Men han kunde också ha gått ut för att hämta en drink, eller för att han var så upphetsad att han ville lugna ner sig. Han kanske hämtade en fäll som han skulle vräka ner henne på och sedan älska henne till vanvett. Hon var egentligen ganska säker på att han ville ha henne, det var mest en fråga om hur. Han kunde förstås komma tillbaka, släppa loss henne, ta av ögonbindeln, visa henne pålen och erbjuda påtår av kaffet. Nej. Hon ville inte åka hem utan att ha känt honom i sig. ovissheten underblåste hennes upphetsningså att hon inte ens var säker på om hon ville lämna pålen. Kanske om hon lyckas lura honom att prova, om hon kan surra honom. Då skulle han få lära sig hur hett och länge en kvinna kan älska. Då skulle han få uppleva hjälplöshet. Men nu var det hon. Det var hennes kropp som skulle klädas av, slickas och genomborras. Om hon bara kunde be honom, men det kund hon inte. Kroppen och lusten var hennes. Den tunga andhämtningen, det mjuka brösten och det våta skötet var hennes, men beslutet var hans. Nu hörde hon steg närma sig. Nyckeln vreds om och dörren öppnades. Nu skulle det ske. |
| Bibliotek by John Writer |
Pålen |
Fantasier |