Kombinationshänglåset

Jag bor i ett hus med källare. Ett av rummen i källaren saknar fönster och kan alltså bli helt mörkt. Som förberedelse drog jag en skarvsladd upp på en hylla, där jag knöt fast den ordentligt. Till sladden anslöt jag sedan en timer och till timern en lampa.

Så satte jag min flickvän mitt på golvet. Jag lät henne dra upp knäna mot brösten och surrade henne så med rep runt bål och ben. Jag satte en knut mitt bak och ledde en repände över varje axel och ner mellan knäna där jag band fast ändarna i de tidigare repslingorna. Hon hade fortfarande armar fria. På så vis visste jag att hon inte skulle kunna få upp repen för då skulle armarna vara i vägen och hon skulle inte kunna hasa ner dem eftersom de säkrades över axlarna. Så band jag hennes vrister och försåg henne med munkavle.

Därefter tog jag fram ett par kraftiga läderhandbojor som går att låsa med hänglås. Jag låste fast den ena runt vänster handled med ett vanligt hänglås och den andra runt höger handled med ett kombinationshänglås. Orsaken var att hon är högerhänt och att det skulle bli svårare för henne att ställa in rätt kombination genom att använda vänsterhanden.

Så ställde jag in timern, släckte taklampan och förklarade situationen för henne:

- Nu är timern inställd så att det kommer att vara mörkt en kvart. Därefter tänds lampan i en kvart, varefter den släcks för gott. Jag går upp och lägger mig att sova nu. Om du vill göra mig sällskap i sängen, måste du utnyttja den ljusa kvarten till att låsa upp kombinationslåset. Om inte får du sova här i natt. Kombinationen är 011.

Jag kysste henne på pannan reste mig gick ut stängde dörren och gick upp till sovrummet. Där kontrollerade jag klockan. Jag gick och lade mig i sängen och försökte slappna av. Hela kroppen sjöd av upphetsning och bus. Jag såg nästan oavbrutet på klockan och försökte föreställa mig hur hon hade det där nere. Kvarten gick och jag förstod att hon hade fått ljus så att hon kunde arbeta med sitt lås. Vad hon inte visste, men snart skulle inse, var att jag givit henne helt fel kombination!

Jag väntade tills ljuset måste ha varit släckt minst en kvart innan jag gick ner och räddade henne. Gissa om hon upplevt spänning som övergick i frustration och vanmakt. Utsikterna att sova bunden som hon var i ett mörkt källarrum hade inte tilltalat henne och hon var långt ifrån säker på att jag visste att låset krånglade. Tänk om jag hunnit somna!

Vi avslutade kvällen tillsammans i sängen.

John Writer