Trimma din PC

N�r man inte har r�d att k�pa nya komponenter till sin PC, men �nd� vill f� ut lite extra ur datorn, kan trimning vara l�sningen. P� den h�r sidan finns tips och id�er om hur du kan g�ra diverse int�llningar f�r att �ka din dators prestanda.

Optimera datorns inst�llningar

Innan du ger dig p� mer avancerade f�rs�k att trimma din dator, s� finns det en del enkla saker som kan �ka dess prestanda. H�r f�ljer n�gra tips.

BIOS

Det f�rsta man kan g�ra �r att optimera inst�llningarna i datorns BIOS. I de flesta datorer f�r man tillg�ng till dessa inst�llningar i datorns "Setup", vilken aktiveras genom att man till exempel trycker "Escape" eller "Delete" vid uppmaning. H�r kan du g�ra inst�llningar f�r datorns cache- och RAM- minne, h�rddisk med mera. Genom att anv�nda benchmark-program kan man se f�rb�ttringar, och f� ut optimal prestanda ur sitt system.

Innan du b�rjar �ndra i BIOS-inst�llningarna b�r du se till att du anv�nder senaste BIOS-versionen till ditt moderkort. En BIOS-uppgradering leder i f�rsta hand inte till att din PCs prestanda �kar, utan dess huvudsakliga uppgift �r att r�tta till eventuella buggar (fel) i tidigare versioner. En uppgradering kan ocks� erbjuda st�d till ny h�rdvara och nya standarder, samt erbjuda fler inst�llningar och funktioner.

Om du vill byta BIOS, m�ste ditt BIOS vara av typen flash, vilket inneb�r att det kan uppgraderas med mjukvara. D�rf�r beh�ver du �ven ett specialanpassat program f�r just ditt moderkorts BIOS. H�r med din �terf�rs�ljare om en BIOS-uppgradering �r m�jlig. Flash-programmet brukar f�lja med moderkortet vid k�p, annars g�r det att ladda ner p� din moderkort-tillverkares hemsida. P� de flesta moderkort m�ste man ocks� st�lla om en bygel som g�r det m�jligt att skriva ny information till BIOS. Kolla i din moderkortsmanual hur du ska g� till v�ga n�r du uppgraderar ditt BIOS. Att byta BIOS kan vara ganska komplicerat. Det �r viktigt att anv�nda de uppgraderingsfiler som �r anpassade till moderkortet. Skriver du in fel information till BIOS, resulterar det i att datorn slutar fungera (utan BIOS startar inte en PC). Om BIOS rensas p� information, och ingen ny skrivs dit innan datorn st�ngs av, leder �ven det till att datorn slutar fungera. Den enda l�sningen �r d� att skaffa ett nytt BIOS eller att br�nna in ny information i ROM-kretsen d�r BIOS information lagras. L�s noga de informationsfiler som finns till flash-program och uppgraderingsfiler. Ge dig inte p� en BIOS uppgradering om du inte vet hur du ska g� till v�ga.

Drivrutiner

F�r att f� ut absolut b�sta prestanda ur dina komponenter b�r du se till att anv�nda de senaste drivrutinerna. Bra drivrutiner f�r till exempel grafikkort optimerar datorn f�r just ditt kort och kan g�ra datorn lite vassare. Vad som �r �n mer viktigare �n sj�lva mjukvarudrivrutinen �r de flash-uppgrad- eringar som kan g�ras till grafik- och moderkort. Moderkortet kan som sagt byta BIOS, men �ven grafikkortet har ett BIOS som kan uppgraderas. Detta laddas enkelt in med en fil, vilken automatiskt uppgraderar ditt kort. Uppgraderingen kan �ka ditt korts prestanda, men dess viktigaste uppgift �r att r�tta till nyuppt�ckta buggar som kan orsaka problem i din dator.

PCI IDE bus mastering - �ka din h�rddisks prestanda (egen sida - klicka h�r!)

�verklocka

N�sta steg till prestanda-�kning �r att trimma processorn, �verklocka. Det betyder i teorin att man st�ller in datorn f�r en snabbare processor �n vad man egentligen har. Man ger processorn (CPUn) en h�gre hastighet �n vad den �r �mnad f�r. H�jer man hastigheten p� PCns systembuss n�r man �verklockar, s� �kar inte bara processorns interna prestanda, utan hela systemets, d�rf�r kan �verklockning v�l vara v�rt ett f�rs�k. Mer information om hur detta g�r till f�ljer nedan.

Hur fungerar det?

Vid tillverkningen av processorer �r det inte m�jligt att f� dem att arbeta i en exakt hastighet (MHz), utan en marginal l�mnas alltid. Storleken p� denna marginal avg�r hur mycket processorn kan trimmas. M�jligheten finns ocks� att processorn i sj�lva verket �r av en h�gre hastighet �n vad som st�r p� den. Den kan helt enkelt ha st�mplats som en l�ngsammare processor om efterfr�gan varit stor p� just den processorn. Det �r dessa faktorer som g�r det m�jligt att trimma en processor. Hur mycket det g�r att trimma vet man inte innan man f�rs�kt. Resultaten skiljer sig �ven beroende p� �vriga komponenter. Tillbeh�rskort, l�ngsamma minnen eller ett d�ligt moderkort kan vara flask- halsar som f�rhindrar �verklockning. Har man otur s� g�r inte processorn att trimma �ver huvud taget, vilket inneb�r att marginalen �r s� pass sn�v att CPUn inte g�r i en den n�rmast h�gre hastigheten.

Sp�rrar mot trimning

Att en processor inte g�r att �verklocka kan �ven bero p� att processorn �r sp�rrad mot trimning. Intel har till exempel sp�rrat multiplikatorn p� flera processorer. Det betyder att dessa processorer endast g�r att trimma genom att �ka systembussens hastighet. Intel b�rjade p� ett tidigt stadium att sp�rra sina processorer mot �verklockning. De f�rsta processorerna som sp�rrades var en serie av Pentium 133. Intel gjorde det om�jligt att �ndra multiplikatorn till h�gre �n 2. Processorn klock- ades ju 66 x 2 = 133 MHz. Den enda chansen till �verklockning blev s�ledes att �ka systembussen till 75 MHz eller mer (75 x 2 = 150 MHz). Sedan sp�rrades Intels Pentium MMX-processorer efter att de visats vara mycket trimv�nliga. Detta berodde p� att de modeller av Pentium MMX (166, 200, 233 MHz) som levererades var baserade p� exakt samma processor, 233 MHz versionen. Vissa har inte riktigt h�llt m�ttet i 233 MHz och st�mplats som 166 eller 200, medan andra har s�lts som l�ng- sammare processorer endast p� grund av efterfr�gan. Av f�rklarliga sk�l var Intels MMX processorer mycket trimv�nliga, en 166 MHz gick utan problem problem i 83 x 3 = 250 MHz. F�r att hindra detta inf�rde Intel sp�rrar i de processorer man levererade efter att problemet uppt�ckts. 166 MHz version- en sp�rrades  f�r h�gre bussv�xel �n x 2,5. 200 MHz versionen sp�rrades f�r h�gre bussv�xel �n x 3. Anledningen till att Intel inf�r sp�rrar �r f�rst�s att s�lja fler processorer. Ingen k�per ju en dyrare processor om man inte f�r n�got mer f�r pengarna. N�r det g�ller processorer d�r bara vissa serier �r sp�rrade kan man allts� ha en processor som �r mycket mer trimv�nlig �n en annan. Nu sp�rrar Intel de flesta av sina processorer mot h�gre multiplikator. Det �r f�rst�ligt att trimsugna anv�ndare blir besvikna p� sina processorer n�r det visar sig att de �r sp�rrade, s�rskilt n�r bara vissa av den typen �r det! Det �r inte l�tt att veta heller, med tanke p� att Intel �r v�ldigt tystl�tna om sina trimsp�rrar.

Ovan n�mnda faktorer skiljer sig fr�n processor till processor, �ven om de �r av samma typ. Det betyder att bara f�r att en Pentium II p� 300 MHz g�r att trimma till 350 MHz, s� �r det inte s�kert att en annan Pentium II 300 MHz g�r att trimma!

Vilka �r riskerna?

Chansen att en processor tar skada av trimning �r minimal. Om processorn inte klarar av en viss MHz, blir resultatet att datorn h�nger sig, eller inte startar - n�got som processorn inte tar n�gon skada av. Men eftersom en processor avger mycket v�rme, s�rskilt n�r den �r �verklockad, finns chansen att den kan ta skada om den inte �r ordentligt kyld. Man b�r d�rf�r aldrig k�ra en CPU (trimmad eller inte) utan kylning en l�ngre tid. Anv�nder man en fl�kt kombinerat med kylfl�nsar modell st�rre, samt "kylpasta" mellan processor och fl�nsar, s� blir inte en trimmad processor f�r varm. Om din processor g�r att �verklocka till tv� b�ttre hastigheter kan det dock vara klokt att v�lja den l�gre eftersom CPUn d� avger mindre v�rme, och troligtvis arbetar stabilare.

Eftersom en processor �r �mnad att arbeta i en viss MHz, rekommenderar flertalet moderkort- tillverkare, med Intel i spetsen, att man inte ska trimma processorn. Detta �r f�rst�s f�rst�ligt, efter- som Intel hellre s�ljer en dyrare processor, �n att anv�ndarna trimmar en billigare modell, vilken kan vara precis samma CPU! (Se ovan). Diverse varningstexter och rekommendationer st�der f�retagen som menar att garantin upph�r om man �verklockar processorn (hur de nu ska veta att man gjort det?).

Hur g�r man?

Processorns hastighet �r resultatet av tv� separata inst�llningar. Hastigheten p� systembussen i MHz, samt multiplikatorn (bussv�xeln) som anger systembuss-hastighet g�nger X, vilket �r lika med processorns interna hastighet. Om man till exempel st�ller in en systembusshastighet p� 100 MHz, och multiplikatorn (vxl) p� 3, f�r man en processorhastighet p� 300 MHz (100 x 3).

Det vanligaste s�ttet att �ndra processorns hastighet �r att �ndra byglar (eng. jumpers) p� moder- kortet. Vissa moderkort har endast en bygel, med vilken man v�ljer processorns interna hastighet. Detta g�r det enkelt f�r anv�ndaren att �ndra CPU-hastighet, men g�r det om�jligt att �ndra system- bussens MHz, vilket minskar alternativen till �verklockning. De flesta moderkort har dock tv� upp- s�ttningar av byglar, d�r n�gra anv�nds till att v�lja systembussens hastighet, och andra till att best�mma multiplikatorn, dvs hur mycket systembussens hastighet ska multipliceras f�r att f� processorns interna hastighet. P� vissa moderkort kan man �ven g�ra dessa inst�llningar med hj�lp av "switchar", sm� spakar som antingen �r i l�ge p� eller av. Detta �r en mycket smidig l�sning, d� det �r ett riktigt pillerg�ra att skifta byglarna. Hur byglarna ska kombineras, eller hur switcharna ska st�, skiljer sig fr�n kort till kort. Beroende p� antalet alternativ som �r tillg�ngliga, skiljer sig �ven m�ngden byglar och kombinationsm�jligheter. Det finns �ven moderkort d�r man inte beh�ver g�ra �ndringar p� moderkortet �ver huvud taget. Dessa kort blir mer och mer vanliga f�r att underl�tta f�r anv�ndaren. Inst�llningarna sker d� med hj�lp av n�gon form av "CPU Soft Menu", d�r man i datorns BIOS Setup v�ljer l�mpliga alternativ. PCn k�nner ocks� av vilken processor som anv�nds, och st�ller in datorn efter processorns standardinst�llning. Det g�r dock att v�lja att koppla bort "Default" och sj�lv �ndra systembussens hastighet, multiplikator och volt till processorn. Hur man st�ller in CPUns hastighet finns dokumenterat i moderkortets manual (anv�ndarhandbok). P� dessa kort kan man �ven v�lja att koppla p� n�got som heter "Turbo Frequence", vilket ytterligare ska �ka prestanda.

�verklockning i praktiken

I praktiken fungerar allts� �verklockning p� f�ljande s�tt. Titta i moderkortets anv�ndarhandbok hur du st�ller in processorns hastighet. D�refter kan du st�lla in moderkortet f�r en h�gre hastighet �n vad din processor egentligen �r �mnad f�r. Du kan antingen �ka bara systembussens hastighet (�r processorn sp�rrad �r detta det enda alternativet), eller bara �ka multiplikatorn, eller b�da tv�.

N�r man h�jer systembussens MHz, �kar inte bara processorns hastighet, utan �ven cache, RAM- minne och bussar. PCI-bussen arbetar med en hastighet av systembuss delat med tv�, t ex 33 MHz i 66 l�ge, 50 i 100, och s� vidare. Det betyder att en snabbare systembuss �ven kan leda till att exempelvis grafikhanteringen snabbas upp. D�rf�r b�r man str�va efter att h�ja systembussens hastighet n�r man �verklockar, det ger oftast mer �n att bara �ka hastigheten f�r processorn internt (att �ka multiplikatorn). En �kning av den interna hastigheten, men en s�nkning av systembussens hastighet, ger s�llan b�ttre prestanda totalt. Att till exempel �ka processorns hastighet fr�n 100 till 120 MHz. D� s�nker man prestanda f�r flertalet andra systemkomponenter, eftersom system- bussens MHz s�nks fr�n 66 till 60.

N�r du f�rs�ker �ka processorns hastighet, h�nder det ofta att datorn arbetar instabilt, t ex att den kraschar, h�nger sig, Windows och/eller program krashar och l�ser sig. Detta �r n�gra vanliga symptom n�r du �r n�ra att lyckas med din trimning. F�rs�ker du med en inst�llning som inte processorn klarar av startar inte datorn, sk�rmen f�rblir svart. N�r datorn startar i en �verklockad hastighet men inte g�r s�rskilt bra, finns det en del saker man kan g�ra f�r att f� en lyckad �verklockning, dvs en dator som arbetar stabilt.

Det enklaste du kan g�ra �r att �ndra minnes-inst�llningarna i BIOS "Setup". Det har visat sig i olika fall att vara effektivt att antingen s�nka eller att �ka hastigheten! G�r inte det s� kan man �ndra volt- matningen till processorn. �ven h�r har det visat sig att det kan fungera b�de med att h�ja eller s�nka volten. Detta sker liksom processorns inst�llning med hj�lp av byglar p� datorns moderkort. Hur du st�ller in volten finns �ven det dokumenterat i moderkortsmanualen. Om man anv�nder alltf�r gamla (l�ngsamma) minnesmoduler kan dessa vara hindret f�r en lyckad �verklockning. Eftersom RAM-minnet �r en viktig komponent vid trimning kan det vara v�rt att att byta ut �ldre moduler mot till exempel 60 ns EDO, vanliga SDRAM eller PC100-minnen, beroende p� vilken dator du anv�nder. Det sistn�mnda �r ett m�ste om du vill anv�nda 100 MHz systembuss. Den oerh�rda v�rme som uppst�r fr�n processorn kan ocks� g�ra att datorn inte arbetar stabilt. Det �r d�rf�r viktigt att anv�nda en s� bra processorfl�kt som m�jligt med h�ga fl�nsar. V�rmeledande pasta mellan processor och fl�ns �r att rekommendera. Det finns att k�pa i v�lsorterade elektronikaff�rer.

�verklocka ditt grafikkort

Det �r inte bara din processor som du kan �verklocka. Man kan �ven trimma sitt grafikkort (minnet p� grafikkortet samt sj�lva klockhastigheten p� grafikchipet). Riskerna med att trimma sitt grafikkort �r ungef�r samma som n�r man trimmar sin processor, det finns en viss risk f�r att grafikchipet blir f�r varmt och kan d�rigenom g�r s�nder. S� man b�r ha temperaturen p� grafikchipet under nog- grann kontroll och kanske till och med k�pa en fl�kt/kylfl�ns och s�tta p� grafikkortet (om det inte redan finns). Det finns m�nga olika program som man kan anv�nda sig av n�r man skall trimma sitt grafikkort. En del �r specialskrivna f�r speciella grafikkort och s� finns det de som klarar av att trimma flera olika grafikkort. "Powerstrip" �r ett exempel p� ett s�dant program och en shareware- version av detta program kan laddas hem h�r. Det kommer ofta nya versioner av detta program med st�d f�r nya grafikchip och "buggfixar". Det �r dock inte bara ett �verklockningsprogram utan man kan �ven �ndra gamma-inst�llningar, f�rg kalibrering och mycket, mycket mer med detta program.

Processorinst�llningar

Standard f�r Intel Pentium 60 - 233 MHz

P� ett moderkort f�r Pentium 60/66 g�r det bara att st�lla in 60 eller 66 MHz. Har man en 66a s� kan den allts� inte �verklockas. Enda alternativet �r att k�pa en Pentium Overdrive eller att byta moderkort och processor.

Standard f�r Intel Pentium II och Celeron 233 - 450 MHz

N�gra exempel p� andra inst�llningar

Det finns m�ngder med alternativ f�r att kunna �ndra ovanst�ende standardinst�llningar till snabbare kombinationer. Ut�ver att anv�nda "vanliga" systembusshastigheter kan man �ven anv�nda 75 och 83 MHz, samt 103, 112, 124 och 133 MHz. H�r f�ljer n�gra exempel p� inst�llningar.

Benchmarks

F�r att m�ta systemprestanda, till exempel hur stor skillnad en trimning g�r, anv�nder man s� kallade benchmark-program (testprogram). De mest k�nda och allm�nt k�nt som b�sta, samt de som anv�nds i mer avancerade tester kommer fr�n Ziff Davies. De kan laddas ner eller best�llas gratis fr�n ZDBOp (Ziff Davies Benchmark Operation). D� de �r v�ldigt avancerade och grundliga �r de ocks� v�ldigt stora och tar l�ng tid att k�ra. Det testprogram som bland annat anv�nds av MikroDatorn, "Sysmark", finns att k�pa p� Bapco. Ett smidigt litet testprogram som dessutom �r gratis (freeware) �r Wintune. Det �r framtaget av Windows Magazine och finns att ladda ner fr�n deras hemsida. Wintune testar de flesta av datorns komponenter. P� Dafts Testlabb kan du skicka in ditt resultat fr�n Wintune, d�r finns ocks� mer information om programmet. P� Testlabbet kan du ocks� se hur andra anv�ndare lyckats �verklocka sina processorer, samt j�mf�ra olika system och komponenter.