D� Jag gjorde min avf�rd fr�n hotellet vid sextiden p� m�ndagsmorgonen efter mindre �n tre timmars s�mn p� grund av min rubbade dygnsrytm efter helgens aktiviteter. Bastian, den 21-�riga tysken som hade samma l�rare som mig i portugisiska, plockade upp mig med taxi och tillsammans �kte vi till busstationen. Efter en del kringirrande f�r att hitta biljetter och bussplattform kom vi p� bussen d�r jag somnade n�stan genast f�r att vakna upp d� vi passerade infarten till Len�ois, m�let f�r v�r resa, n�stan sex timmar senare.
Len�ois �r en synnerligen trevlig bergsstad som tidigare var en framg�ngsrik diamantbrytarort under perioden d� Brasilien var v�rldens fr�mste export�r av diamanter. Den lilla staden ligger pittoreskt bland de djungelbekl�dda bergen och det finns gott om vandringsleder, grottor och vattenfall i omgivningarna. �ven djurlivet �r stort med apor, f�glar inklusive kanarief�glar och kolibris, insekter, ormar och tre typer av jaguarer. Bland de intressantaste insekterna h�r n�gra stora, flygande sl�ndor som heter cigarras. Dessa lever i grupper och ger ifr�n sig en mycket h�gt och sp�klikt ljus ton i en v�larrangerad k�r med stigande och sjunkande volym.
Vi tog oss till ett trevligt vandrarhem som visade sig ha en utm�rkt frukost inkluderad och tog ett tomt rum med fyra s�ngar. P� vandrarhemmet st�tte vi genast p� tre amerikanare fr�n Colorado. Tillsammans med dem �kte vi p� en utflykt till ett verkligt h�ftigt st�lle. Det var en flod med naturliga uppd�mningar som bildade djupa, naturliga swimmingpooler med sandbotten och vattenfall som str�mmade ned fr�n de �vre niv�erna. Det fanns ocks� gott om utm�rkta platser att dyka ifr�n efter en kl�ttring upp l�ngs stenarna som var mer adrenalin-givande �n sj�lva hoppet. Sj�lv h�ll jag mig till dyk fr�n fem-sju meters h�jden medan Bastian kl�ttrade h�gt upp och hoppade fr�n s�kert tjugo meters h�jd vilket fick hans f�tter att sveda dels p� grund av kollisionen med vattenytan och dels p� grund av den strax p�f�ljande kollisionen med sandbottnen. I n�rheten fanns ocks� en liten restaurang med tv� apor av samma modell som italienaren Marco haft i Canoa Quebrada. De rusade runt,
P� tavla fr�n tiden av den portugisiska koloniseringen av Brasilien.
Dagen d�rp� klev vi �ter upp tidigt och tog en guidad tur med f�rutom oss och de tre amerikanarna �tta andra personer. Bland dessa l�rde jag fr�mst k�nna de tv� kanadensarna Hugo och Mathieu samt Melanie och Helmar fr�n Tyskland. Turen tog oss inledningsvis �ter till de naturliga poolerna med nya riskfyllda hopp som f�ljd och d�refter till en enorm grotta med takh�jder p� ett femtiotal meter som vi vandrade n�gon kilometer i och tittade p� gigantiska stalaktiter, stalagmiter och andra stenformationer i olika f�rger och former. D�refter visade sig v�r lunch best� av en inplastad macka och ett juicepaket vilka vi tuggade i oss med god aptit f�r att sedan bege oss till en annan liten grotta, denna vattenfylld med fula fiskar som simmade runt och en groda som satt bredvid och f�rgade sig till samma f�rg som det l�v han l�g blixtstilla p� trots att vi petade p� honom. Utflykten fortsatte till en annan stor naturlig pool med kristallklart vatten och en liten labyrintgrotta som man kunde simma runt i. Vi avslutade utflykten med att titta p� solnedg�ngen p� regionens h�gsta bergstopp och gruppens capoeira-ut�vare visade hur man g�r arm- och benstr�ck st�endes p� armarna.
P� kv�llen best�mde Melanie, Hugo, Mathieu och jag att vi skulle �ka p� h�stridning den f�ljande dagen, efter en lugn morgon. D� jag strosade ned till deras vandrarhem vid lunchtid visade det sig att det inte var m�jligt f�rr�n den p�f�ljande dagen och jag hade en returbiljett till Salvador redan samma kv�ll. Ist�llet tillbringade jag den tidiga f�rmiddagen p� torget tillsammans med Melanie filosoferandes �ver n�gra bananjuice. P� eftermiddagen ansl�t Hugo och vi vandrade n�gon timme till ett annan h�ftigt st�lle i form av en naturlig vattenrutschkana. Det var en flod som rann ned l�ngs ett av vattnet finslipat berg ned i en djup, naturlig pool. Lokalborna uppn�dde enorma hastigheter och studsade fram �ver berget och slutade med att surfa n�got tiotal meter ut p� vattenytan i poolen. D�r tr�ffade jag ocks� p� tv� svenskar p� resa norrut. P� v�gen tillbaka pratade jag och Melanie jobb och jag blev f�rv�nad d� jag fick veta att hon just nu var med i den tyska versionen av dokus�pan Temptation Island i egenskap av singel och var n�rmast en k�ndis hemma i Tyskland men att hon hade varit borta hela tiden d� programmen s�ndes.
Vi stannade i Salvador �ver helgen. Fredagen tillbringades i Pelourinho och genast n�r vi anl�nde dit kom anstormningen av tiggare och s�ljare. Snart kom en svart man i 30-�rs�ldern som ville ge oss ett �gratis� tygarmband. Tanken med dem �r att man skall g�ra tre knutar och mellan varje �nska sig n�got. D�refter skall man l�ta armbandet sitta kvar tills det lossnar av sig sj�lv och d� skall �nskningarna g� i uppfyllelse. Sj�lv hade jag redan ett dylikt som blivit knutet av flickan Samira ett par veckor tidigare men jag tog emot �ven detta och gav det till Thomas. Snart kom det v�ntade tiggandet om att vi skulle k�pa n�gra till men jag avb�jde och gav honom v�nligt en liten slant v�rd ungef�r 50 �re och Thomas gjorde detsamma. Armbandsmannen blev sur och gav tillbaka min slant och ville ha minst fem kronor vilket jag nekade. Han blev d� �nnu surare och jag stirrade honom i �gonen och sade att han inte skulle f� n�got mer vilket fick till f�ljd att han lovade att anfalla mig s� snart han s�g mig i en m�rk gr�nd utan poliser. Vi fnyste och vandrade iv�g.
Kv�llen f�rl�pte sedan med alltf�r m�nga billiga men starka drinkar, m�ten med diverse skumma individer och en del m�ten med mer eller mindre bra flickor med dollartecken i �gonen. Jag m�tte ocks� Samira en sista g�ng.
Den ornamenterade kyrkan Nosso Senhor do Rosario dos Pretos, byggd under en hundra�rsperiod av slavar dominerar Pelourinho-torget.
P� l�rdagen d�k kanadensaren Hugo upp och flyttade in p� v�rt hotell. P� eftermiddagen gick vi och �t a�a� p� det st�lle som s�gs vara det b�sta i Salvador. A�a� �r en frukt fr�n Amazonas och den blandas med en del andra frukter och is till en mycket v�lsmakande och nyttig energidrink som mest liknar en bl�-brun glass. Kombinationen med n�got slags m�sli som man f�r som tillbeh�r i en liten p�se �r verkligen utm�rkt.
P� kv�llen m�tte vi ocks� upp med Melanie och Mathieu och �kte till Rocking Rio Caf�. Mathieu och Hugo var tveksamma redan utanf�r st�llet som ju �r v�ldigt fl�digt. Hugo hade dessutom p� sig en par smutsiga shorts, ett linne och sandaler trots min beskrivning av vart vi skulle. Det hela slutade med att alla kom in utom Hugo p� grund av hans kl�der. Jag och Thomas hade hunnit k�pa upp oss p� n�gra Cuba Libre-kuponger s� Melanie och Mathieu gick ut f�r att reda ut situationen vilket vi misst�nkte betydde �ka hem. Melanie lovade att komma tillbaka men ingen av dem gjorde det och jag fick sedan h�ra att Melanie var den enda som hade pengar till taxi s� hon fick betala deras resa tillbaka. Thomas och jag fick i vanlig ordning i oss ett g�ng drinkar och dr�sade runt bland �verklass-folket innan vi avslutade kv�llen p� ett betydligt mer suspekt st�lle en bit d�rifr�n.
P� den bakfylleberikade s�ndagen begav vi oss till busstationen och k�pte en biljett f�r morgondagen till resans n�sta m�l � Porto Seguro varifr�n vi planerade att bege oss till Arraial d�Ajuda. Vi strosade d�rifr�n �ver till det n�rbel�gna Iguatemi Shopping d�r vi s�g p� Harry Potter-filmen som alls inte var d�lig. Den f�ljde b�ckerna mycket n�ra s� man visste tidvis n�stan vilka repliker som skulle s�gas. Thomas slumrade under stora delar av filmen med sade sig uppskatta de delar han s�g.
D� vi var tvungna att l�mna rummen p� m�ndagen s� satt vi mest p� ett caf� i samtal med n�gra lokala flickor i v�ntan p� att bussen slutligen vid 21-tiden skulle ta oss vidare s�derut.