Könsroller. Så här sa jämställdhetsminister Margareta Winberg i ett tal i Varberg 10 juni i år: "Männen har i århundraden haft en ganska tung och stereotyp mansroll hängande över sina axlar som en våt filt. Den kan de - om de vill - idag kasta av sig. Det som ett jämställt samhälle öppnar upp för är en möjlighet till att delta med liv och lust nära barnen – i familjen – arbeta för värden som rättvisa och solidaritet med varandra. Det kan man inte påstå att den traditionella mansrollen gett mycket utrymme till".

Jämställdhetsminister Winberg har negativa fördomar om män, men det är ingen nyhet. Winberg säger att männen idag kan - om de vill - avsäga sig sin könsroll. Det verkar som om hon tänker att män kan ändra sin könsroll bara de vill, men de är tjuriga och vill helt enkelt inte ändra sin könsroll. Istället fortsätter många män vara osolidariska och orättvisa. Med en sådan här inställning så kommer en "traditionell" man att ses som en person som har en massa negativa egenskaper (obs! negativa för hans omgivning) och som en person som själv väljer att leva så här (han väljer att inte leva på ett annat sätt). Kort sagt: han är ett svin (av rasen Mansgris).

Hur beskrivs kvinnornas ansvar ut för den egna könsrollen? Är Winbergs ord "att delta med liv och lust nära barnen – i familjen – arbeta för värden som rättvisa och solidaritet med varandra" en beskrivning av den könsroll som kvinnorna redan har och som männen ska annama?

Finlands statsminister har avgått efter en politisk fadäs. I Studio1 i P1 så säger en finsk genusforskare att hon fick avgå på grund av att hon var kvinna. Så nu vet ni varför hon fick avgå. Jag måste påpeka att Jäätenmäki inte alls begick de politiska misstagen på grund av att hon var kvinna (det är annars lätt att få för sig att handlingar och kön hör ihop när man har hört genusforskarna tala).

Jag blev inte sugen på att gå på fotboll idag här i Gävle när Gefle skulle möta Brommapojkarna. Prislista för biljetter:

Sittplats 110 kr eller 100 kr
Ståplats 80 kr
Pensionärer 40 kr
Ungdomar 40 kr
Studerande 40 kr
Kvinnor 0 kr

Kvinnostackarna går in gratis sålunda. En kvinna som tar med sin 5-årige son får alltså betala 40 kronor i inträde. För sonen. Ett tips till föräldrar som vill ta med en bebis: sätt på bebisen flickkläder så blir det billigare att komma in.
---
Tillägg skrivet 20 juli 2003:

Idag hade Gefle Dagblad en kupong i tidningen som man kunde klippa ut och använda som gratisbiljett för att gå in på dagens fotbollsmatch mellan Gefle och Frölunda. Jag kunde dock inte utnyttja kupongen för jag är kille. Kupongen gällde bara för tjejer. Undrar vad vi män ska få för gratiskupong? Jag har mailat Gefle Dagblad och frågat vad vi män kommer att få, men än (2003-08-11) har de inte svarat.

FN har inlett en ny konferens för att få bukt med de illegala handeldvapen som finns. Generalsekreterare Kofi Annan säger i sitt inledningstal att 90% av de som dödas av handeldvapen är kvinnor och barn. Det är lite oklart om han menar om dessa dödas av illegala vapen i kriminella handlingar, eller av handeldvapen i lagliga krig. Hursomhelst har jag mailat FN och frågat varifrån de fått den här siffran (90% av de dödade kvinnor och barn (således 10% av de dödade män)), men än (2003-08-11) har de inte svarat.

Antagningen till rymdgymnasiet i Kiruna är nu klar. 32 platser stod på spel, och av dem gick 72% till tjejer. Expressen skriver idag att "detta firades igår av skolans ledning". "-Glädjen är stor på grund av det enorma intresset för rymdutbildning och särskilt för anstormingen av tjejer, menar rektor Dan Tannerdal".

Gefle Dagblad skriver också om det här idag. Jag citerar: "Anstormingen av tjejer är imponerande. I den nyantagna
årskursen är sju av tio tjejer! Det har fått skolans ledning att besluta om att kursöversikt med genusperspektiv i fokus för att förvalta flickornas förtroende".

Egentligen tycker jag inte att en ojämn könsfördelning är något problem. Jag kan leva med att Seven of Nine är tjejer. Eller
7 av 10 eller 9 av 10 eller whatever. Men jag har fått för mig att det finns andra som blir upprörda över en ojämn könsfördelning. Inte så på rymdgymnasiet; de verkar vara jätteglada för att det nu är 7 av 10 som är av ett visst kön. Eller är det möjligen för att det är tjejer som är i majoritet som är så bra? Tror ni att det vore annorlunda om det vore 72% killar? Jag är tillräckligt cynisk för att tänka att då hade skolledningen kanske inte firat utan sagt att "vi eftersträvar en jämnare könsfördelning".

Vill bara berätta om vad som står i dagens Gefle Dagblad. En artikel kommenterar det faktum att killarna från Gävleborg är de som får sämst testresultat på intelligenstestet som sker vid mönstringen till värnplikt. Killarna från Gävleborg är alltså dummast i landet... De tjejer som mönstrar ingår inte i statistiken eftersom de är så få att de av "integritetsskäl" inte behöver stoltsera med sina provresultat.

Gefle Dagblad analyserar siffrorna. De tror att en anledning till att Gävleborg är sämst är att killarna fejkar på provet och medvetet försöker få ett dåligt resultat för att slippa göra lumpen (jag vet inte om det är mer ärorikt att länet har de mest fuskande killarna än att de har de dummaste).

Kvinnornas del i Gävleborgs listplacering kommenteras av Gefle Dagblad på det här sättet: "En annan faktor som hade
kunnat dra upp Gävleborgarnas provresultat är de kvinnor som mönstrar. Eftersom de är så få är de inte med i pliktverkets statistik av integritetsskäl. Det innebär att Gävleborgs kvinnor kan sträcka på sig och vara stolta. Kanske skulle Gävleborg ha fått ett bättre betyg om kvinnorna räknats med".

Kanske. Kanske inte. Ingen kan ju veta. Varför spekulera? Tänk om Gefle Dagblad skrivit "om kvinnorna räknats med hade vi säkert fått ett ännu sämre resultat"? Nä, nu ska alltså killarna beskrivas som dumma eller fuskande, men kvinnorna, som är så få eftersom de inte tvingas till testet (och de som verkligen gör testet slipper bli uthängda), de ska "sträcka på sig" och vara "stolta" för de hade säkert dragit upp resultatet om de varit medräknade. Blä. Exakt VAD ska de vara stolta för, undrar jag?

Kommer ni ihåg politikern som sa "Stockholmare är smartare än lantisar"? Tydligen stämde det. Nu får man väl lägga till "och kvinnor är smartare än män", om man får tro Gefle Dagblad.

(Jag, som är lantis från det dummaste länet i landet och tillhör det dummaste könet i världen, fick i all min underdånighet 9 på I-provet vid mönstringen)

Snart är det ju val om EMU, och temat för debatten är just nu kvinnorna. Är EMU bra eller dåligt för kvinnor? Någon påstod att kvinnor inte är rationella i sitt EMU-val och menade att kvinnor inte använder ekonomiska argument när de bestämmer sig för ja eller nej. Gudrun Schyman tyckte att det påståendet var "kränkande och provocerande". Istället tyckte hon att det var männen som inte är rationella i sitt EMU-val. Kränkande? Provocerande?

Som sagt handlar EMU-debatten just nu om kvinnornas val och om EMU är bra eller dåligt för kvinnorna. Åsikterna går naturligtvis isär och jag läser dagligen artiklar där det påstås att EMU är bra för kvinnor och artiklar där det påstås att EMU är dåligt för kvinnor. Det är många som har åsikter och många som tar sig tid att tänka på konsekvenserna för kvinnorna. Tänk om någon skulle skriva en artikel med uppmaningar om att rösta ja/nej till EMU för männens skull. Varför skriver ingen sådana artiklar?

Regeringen har bestämt att Lukas Moodyssons film Lilja 4-ever ska visas för gymnasieungdomar och värnpliktiga för att vaccinera (det är det ord som används) pojkar och män från att utnyttja prostituerade. Kanske borde regeringen lägga till att filmen ska visas för alla tjejer så att de inte ska bli horor. Eller skulle det kännas kränkande för tjejerna ifall de tvingades se filmen med uppmaningen "titta nu, så du inte börjar fnaska"?

Så var det dags för lite försäkringsdebatt igen. Både Aktuellt och Rapport visar inslag idag om att kvinnor mellan 40 och 50 år får dyrare bilförsäkringar än män av försäkringsbolagen If och Folksam. Det är Konsumenternas Försäkringsbyrå som slagit larm om detta, och de uppmanar nu kvinnor att se över sina försäkringar och eventuellt välja ett annat försäkringsbolag. Bakgrunden är att Folksam och If säger att kvinnor i den åldern drabbas av fler whiplashskador och därför orsakar större kostnader än män i samma ålder. En man från Folksam intervjuas av nyhetsprogrammen. Som "försvar" säger han att män i andra åldersgrupper får högre försäkringspriser. Detta tycker inte Konsumenternas Försäkringsbyrå är jämförbart eftersom anledningen till att män får dyrare försäkringar är att de orsakar fler olyckor, medan anledningen till att kvinnor får dyrare försäkringar är att de drabbas av skador i olyckor som de (kanske) inte orsakat själva. Jag håller med om att det är skillnad; t.ex. är det ju bara vissa män i andra åldersgrupper som kör oförsiktigt, medan den högre risken för whiplashskador för kvinnor gäller alla kvinnor i åldersgruppen. Så visst är det skillnad. Återigen är det fascinerande att se upprördheten och ståhejet så fort kvinnor drabbas, medan försäkringsbolagen kommer undan med reglerna som pekar ut män som oförsiktiga utan att få några besvärliga frågor från journalister.
---
I samma veva skriver Aftonbladets Robert Collin en artikel där han hävdar att kvinnor är sämre än män på att köra bil. Han säger bland annat att de ofta brister i uppmärksamhet. Enligt honom själv har reaktionerna aldrig tidigare varit så kraftiga på något han skrivit. De kvinnor som blev arga på Roberts artikel reagerade nog inte på att det var bilkörning som de påstods vara dåliga på. De hade nog blivit lika arga om han sagt att kvinnor var sämre på att göra ostkaka eller tapetsera. Jag tror att reaktionerna beror på att kvinnor inte är vana att bli påhoppade i media på det sätt som män i stort sett dagligen blir. Hade Robert skrivit att män var sämre bilförare så hade det varit en så vardaglig artikel att ingen brytt sig. Självaste jämställdhetsminister Winberg kommenterade Roberts påstående: 'Jag tycker att det är lite väl generaliserande. Efter vad jag har hört är det männen som orsakar flest olyckor'. Först säger hon alltså att det är väl generaliserande att säga att ett helt kön är dåliga bilförare. Sedan säger hon just det som hon sagt att man inte ska säga. Kan det vara så här: det går inte att generalisera om man säger något dåligt om kvinnor, men det går att generalisera om man säger något dåligt om män?

Från Gefle Dagblad:

"Den sydspanska staden Torredonjimeno ska göra torsdagskvällarna till en kväll då stadens kvinnor kan gå ut och roa sig, böter väntar de män som vägrar stanna hemma och göra hushållsarbete då. Borgmästaren Javier Checa sa att 'Män måste inse att inte bara de har rätt att gå ut och dricka öl med sina polare'. En grupp bestående av fyra kvinnor ska patrullera gatorna och bötfälla de män som vägrar lyda påbudet. Bötessumman motsvarar 45 kronor och pengarna ska gå till organisationen som bekämpar våld. I Torredonjimeno bor 14000 människor."

Utegångsförbudet gäller mellan torsdag 21.00 och fredag 02.00 och män som påträffas utomhus får 5 euro i böter.

Tre riksdagsledamöter (s) skriver i en artikel i Aftonbladet att de i höst kommer att motionera om att riksdagens ledamöter ska skickas på jämställdhetsutbildning med genuskunskap, att sammanträden och debatter i riksdagen ska filmas och sedan analyseras av genusvetare och statistik ska föras över vilka som yttrar sig och hur länge de pratar. De föreslår att det här också ska gälla för nämnder och fullmäktige på regional och lokal nivå. Redan nu har ministrarna i regeringen "kvartsamtal" med jämställdhetsminister Winberg för att de ska få förklara (och stå till svars för?) jämställdhetsarbetet inom det politikområde som de företräder. Jag erkänner att jag har den fördomen att jag tror att det här jämställdhetsarbetet i regering och riksdag bedrivs utifrån klassiska feministiska grunder. Jag har sagt det förr men gör det igen: feminismen har idag en status som liknar statsideologi. Det påminner om åsiktskontroll och Storasyster Ser Dig. Om inte annat så förtjänar feminismen att granskas på grund av sitt stora inflytande. Journalister och forskare, var är ni?

Anna Särner, VD för Sveriges Reklamförbund och ledamot av ERK (Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam) intervjuas i P1 Konsument. I intervjun berättar hon om ERK:s bedömningar av reklam som anmälts som kränkande mot män. Hon säger att män faktiskt får tåla lite mer än kvinnor eftersom de historiskt sett varit överordnade och ännu idag är det (säger hon, alltså). Det är männen som sitter på makten och pengarna, säger hon, och därför ska de alltså tåla lite mer. Det är konstigt att vi har en instans som ska bevaka jämställdheten och som säger att män får tåla lite mer än kvinnor. Hörde förresten ett roligt ord för den här typen av jämställdhet där männen minsan ska få för det som hänt historiskt; ge-igenställdhet.

Nu ska jag bli personlig. Jag såg en show på en krog häromdagen. Några kvinnor dansade inför publik. En av kvinnorna börjar dra ut en man ur krogpersonalen på scenen. Han är inte alls dansare utan jobbar helt enkelt på krogen. Han vill inte gå ut på scenen, men när publiken börjar heja på kvinnan så kan han inte låta bli att gå ut och ta några danssteg. Så börjar publiken ropa "VISA MAGEN! [klapp, klapp, klapp] VISA MAGEN! [klapp, klapp, klapp]". Han går först av scenen men publiken fortsätter, så han går tillbaka och drar upp T-shirten och visar magrutorna samtidigt som publiken jublar. Vad var det för konstigt med det här? Jo, förstår ni: i publiken så lyckades jag identifiera två av mina gamla kvinnliga lärare i genusvetenskap. Båda i 55-60-års-åldern och båda ivrigt klappande i händerna och jublande åt den här mannens motvilliga dans. Jag VET att dessa lärare inte hade jublat om publiken hade ropat VISA PATTARNA! åt någon av kvinnorna på scenen. (jag fnissade innombords åt det här och tyckte det var en rolig situation. Om ni två kvinnor mot förmodan läser det här och känner igen er själva så kan jag lugna er med att jag inte kommer att avslöja ert namn för någon. Tröstande citat: "Den som är herre över sina passioner, är slav under sitt förnuft".)

Häromdagen hade Gefle Dagblad en halvsidesstor artikel med rubriken "Försvaret vill ha fler kvinnliga piloter". Gäsp. Jag kan inte längre uppbåda någon sympati för försvarets jämställdhetsproblem. Dom gnäller ofta på att dom vill ha fler kvinnliga officerare, befäl och sådant, men så länge värnplikten är manlig så tycker jag gott att alla officerare, befäl och piloter kan vara män. Jag orkar inte ens läsa artikeln i tidningen...

Skämt åsido. 3,5% av officerarna i Sverige kvinnor. Alldeles för lite, enligt försvaret. När mindre än 2% av de värnpliktiga är kvinnor, är inte 3,5% alldeles för mycket? Borde inte antalet kvinnliga officerare motsvara antalet kvinnor i övriga försvaret?

Ett gräl har uppstått mellan Margareta Winberg, jämställdhetsminister i Sverige, och den danska jämställdhetsministern. Anledningen är att den danska jämställdhetsministern inte ville underteckna ett protestbrev som skickades till Grekland och protesterade mot att Grekland planerar att öppna 30 nya bordeller i Athen under OS nästa år. Margareta Winberg skriver i ett brev till sin danska kollega "skulle du vilja att din dotter jobbade på en bordell?". Den danska jämställdhetsministern är klok nog att inte svara på sådana löjliga frågor. Jag ska nu förklara varför jag tycker det är en löjlig fråga. Det är klart att ingen vill att ens dotter ska börja jobba på bordell. Står valet mellan att bli tandläkare eller hora så tycker alla föräldrar att tandläkare är det bättre yrkesvalet. Nu fungerar det inte så. Feminister säger ofta att inga kvinnor väljer att bli hora. Jag tror i och för sig att det kan finnas kvinnor som tycker att det är bättre att prostituera sig och tjäna 50000 kronor per månad än att gå och städa toaletter och tjäna 11000 kronor per månad. Men många tror också jag mer eller mindre tvingas till prostitution pga tex narkotikabehov. Så frågan "vill du att din dotter ska bli hora?" tycker jag istället borde lyda "om din dotter jobbade som hora, skulle du då vilja att hon jobbade på en bordell under någorlunda kontrollerade former, eller skulle du vilja att hon jobbade ensam på en undanskymd bakgata?". Man kan lägga till "om din dotter arbetade som hora, skulle du då vilja att hon betalade skatt och därmed fick ta del av samhällets trygghetssystem (sjukförsäkring, pension etc.), eller skulle du vilja att hon helt stod utanför samhället?". Det är faktiskt det det handlar om. Jag funderar på en konstig grej: tänk om prostitution skulle uppvärderas av samhället; om prostituerade skulle jobba på säkra bordeller, tjäna mycket pengar och om yrkets status skulle höjas så att det inte var "fult" att vara prostituerad, jag undrar då om Margareta Winberg & Co skulle bli glada? Eller vad skulle de tycka? Prostitution kommer alltid att finnas. Det spelar ingen roll vilka lagar som finns och inte ens ultrafeministerna tror att den svenska sexköpslagen kommer att få bort prostitutionen (i Iran kan prostituerade bli hängda - har det fått bort prostitutionenn där?). Den kommer att finnas kvar. Frågan är i vilken form och vilka villkor som ska gälla för de prostituerade. Bakgator eller bordeller, det är frågan. Ska de ha så bra arbetsvillkor som möjligt, eller ska de inte det?

Fotnot: en grekisk bordell får ha högst 3 anställda. Det kan vara viktigt att veta när man pratar om "30 nya bordeller".
---
Tillägg skrivet 10 september 2003:

Hittade ett reportage i Arbetarbladet 2003-09-01 som handlar om en 22-årig tjej som säljer sex via sin internetsida. Jag måste citera lite: hon säger att hon har varit med ett tresiffrigt antal män och "Sex är sex och det är jäkligt skönt. Nästan alla människor tycker om det. Då kan man förena nytta med nöje och samtidigt tjäna en hacka på det". Sedan säger tidningen: "Marie [fingerat namn] menar att hon medvetet utnyttjar männen. -Det är klart att jag gör, skrattar hon. Annars brukar det ju vara männen som utnyttjar kvinnorna". Hon säger att hon inte missbrukar narkotika och att hon bara har prostitutionen som extraknäck. På det hela taget är hon nöjd med det hon gör. Vad är då det här? Ljuger hon, är hon ett extremt undantag eller inser hon inte att hon är olycklig? Jag kan tänka mig att en och annan feminist skulle vilja "utbilda" henne, och riktigt få tala om hur kränkt hon egentligen är (skulle kunna bli ett bisarrt samtal känner jag på mig: "-Du är kränkt! Du är ett offer! -Nej! -Jo! -Nej! -Jo!" osv). Dagen efter så intervjuas en kvinna från en grupp som jobbar mot prostitution och allt återgår till det normala. Hon berättar att prostituerade brukar ha blivit kränkta i barndomen och att prositution kan liknas vid missbruk och allt det där. Ett argument stack dock ut. Hon sa att prostituerade riskerar att bli skuldsatta. Jo, eftersom de under sin yrkesverksamma tid tjänar mycket pengar så vänjer de sig vid en livsstil som kostar mycket pengar, och när de sedan slutar med prostitutionen så riskerar de att hamna i en skuldfälla. Det var ett nytt argument för mig.

Jag tror inte på det här att prostituerade är lyckliga människor som älskar sex och det där. Det ligger nog något i det där med Myten om den lyckliga horan. Men håller vi inte på att införa Myten om den olyckliga horan istället, dvs. att alla prostituerade är olyckliga, kränkta offer? Kan det inte vara så att det finns båda sorterna? Prostituerade kanske inte är så olika oss själva, "vi som är normala och vanliga, för de är ju inte som vi"... Det är säkert många människor som tycker det är en obehaglig tanke att prostituerade kanske är precis som alla andra; glada, ledsna, kränkta, stolta, svaga, starka, kåta, okåta (hm), missbrukare, nykterister osv. Men att det faktiskt finns kvinnor som är normala (vad nu normal är?) och som av fri vilja är prostituerade och är nöjda med det tror jag inte ingår i den feministiska onyanserade världsbilden.

Gomorron världen i P1 sänder ett reportage där det sägs att en av anledningarna till att kungahuset är så populärt är att vi har en kronprinsessa (dvs en kvinnlig tronarvinge). Det gör att kungahuset känns "modernt och jämställt"; reportern tror att om vi hade haft en kronprins så hade det varit lättare att ge kungahuset kritik. Kanske ligger det något i det.

Smått och gott från dagens radiolyssnande på P1: Annette Kullenberg har ju slutat på Aftonbladet och gjort en överenskommelse med tidningen att anledningen till att hon slutar ska hemlighållas. Det har varit tyst om hela den här affären i tidningarna. Karolina Ramkvist analyserar situationen och tror att "om Annette varit en man så hade man inte kunnat öppna en tidning utan att det hade spekulerats om orsakerna". Då hade det här varit en skandal och inte tystats ner. Jaha. (Annette kan ju prata med sin bror om hon känner sig felaktigt behandlad (hennes bror är JämO, för den som inte visste)). Nästa grej från radion var en attack mot Harry Potter för att böckerna innehåller för mycket traditionella könsroller och att tjejerna i böckerna har en för liten roll. Jaha. Jag tror att om man letar tillräckligt noga så hittar man Patriarkatets fula tryne överallt... Helt plötsligt en dag kanske man står där vid övergångsstället och känner sig förtryckt av att röda gubben är just en gubbe. Anser man att trafiklysena är en del i en gigantisk komplott mot halva jordens befolkning, ja då är man tvättäkta feminist. (ok, det var lite ironiskt skrivet, men det där med trafiklysena är faktiskt inte påhittat - det har förekommit kritik från feminister att det är röda och gröna gubbar)

Klara Tovhult, journalist på Aftonbladet, har skrivit en krönika i en nättidning. Så här står det:
"Jag hatar män. Jag hatar verkligen män så högt och så starkt, att jag varken vill kan, eller orkar dölja det.

Detta förbannade släkte. Förbannat för att gud eller någon annan patriark får dem att tjäna honom, förbannat för att de ställer upp på att underordna sig och sparka på oss i sin tur.

Jag är förbannad på att de gör oss till sina slavar, för att vi ska få deras känslor i gengäld. Förbannad för de okontrollerbara svängningarna som finns hos dem som de inte kan tolka. Förbannad för deras förbannat dåliga självkännedom, förbannad för att de får en att själv konstant känna sig otillräcklig.

Förbannad för att jag fostrats till att känna och bejaka det, förbannad till att jag fostrats att ta ansvar för andra, förbannad för att jag fostrats till att rädda dem.

Å nej, det är inte bara sexuella relationer det handlar om - det gäller allt och hela livet. Från fäder, till bröder, till söner. Vi gör allt för dem och hatar dem som tack bakom deras ryggar för att de vägrar att älska oss.

Tänk om kvinnor bara skulle strejka. Lägga ner all omsorg, all energi och kärlek de känner för män. Då skulle världen fullständigt kollapsa, i alla fall den värld vi har närmast oss.

För underordning upprätthålls på olika sätt och här i vår del av världen handlar det ofta om den så kallade "kärleken", eller omsorgen om man så vill. För att pappa inte ska slita ut sig och dö i förtid måste han tas omhand, för att brors känslor inte ska såras måste han få vara bäst, för att inte såra mannens självkänsla får man inte klaga öppet i sängen...

Så tassar kvinnor på tå, sviker varandra, prioriterar bort varandra, skyller på varandra: för utan en man är vi ingenting. Utan en man är vi ingenting. Utan en man är vi ingenting. Det mantra vi lärt oss sen vi var små, det mantra som fyller oss från alla håll.

Jag hatar verkligen män. Jag hatar dem för att de får ut frukterna av våra känslor och av vår underordning, för att de är sådana fega jävla kräk. Fega jävla kräk, som inte sätter sig upp mot dem som förtrycker dem, utan i stället vänder det mot oss.

Jag hatar dem för vad de gör mot oss, och jag är förbannat trött på att hata mig själv för att jag finner mig i min roll och min lott.

Den man som inte kan se sanningen i vitögat ska aldrig komma och snacka om kvinnoförtryck.

Det är dags att sparka uppåt. Tro inte att kvinnor vinner på att besvara makt och våld med icke-våld. Huka er alla jävlar. Nu räcker det!

Så ett litet citat av Maria-Pia Boëthius:

Den patriarkala ideologin går ut på att det i alla samhällen och system och religioner finns en liten grupp män i toppen som kontrollerar makten och pengarna och som får alla andra män att arbeta åt sig, i oändliga hierarkier. Genom årtusenden har man lyckats behålla lojaliteten från den breda basen av män genom att säga till dem: "Det spelar ingen roll man hur långt ner du än hamnar i vår hierarki; vi kan ändå alltid garantera att du får en kvinna under dig att dominera. Och för de andra kommer det alltid att finnas prostituerade kvinnor.""
Kommentar: eftersom feminister säger att de inte hatar män, så kan Klara inte vara feminist.

Rapport-morgon toppar med nyheten att kvinnor får sämre provresultat än vad män får när de söker till Polishögskolan. Redan 9.05 så hör jag en analys av orsakerna i radions Ring P1. En kvinna, som jobbat som jämställdhetsexpert på SJ, säger att provet gynnar män och diskriminerar kvinnor. Antingen är den här kvinnan otroligt snabb i tanken och har tillgång till polisens intagningsprov osv. Eller så är hon fördomsfull. Jag tycker det är ganska vanligt med feminister som snabbt analyserar komplicerade saker och tvärsäkert hävdar "det beror på att kvinnor blir diskriminerade". Genast har de uteslutit alla andra möjliga orsaker. Jag gillar verkligen inte tvärsäkra människor. Tage Danielsson eller Hasse Alfredsson har skrivit en bok som heter "Utan tvivel är man galen". Bra titel. Jag är minst sagt skeptisk till folk som automatiskt skyller alla problem på männen och Patriarkatet.

För övrigt om proven vid polishögskolan: jag tycker inte man ska göra så att det blir två olika prov; ett för män och ett enklare för kvinnor för då skulle jag förlora respekten för kvinnliga poliser, men prov som särbehandlar kvinnor negativt gillar jag inte.
---
Arbetsgivarverket presenterar en ny rapport. Den säger att för anställda inom den statliga sektorn så är den oförklarliga löneskillnaden mellan män och kvinnor högst 1-2%. Egentligen borde feminister bli glada för en sådan här rapport, och säga "tur att det inte var så illa som vi trott", men jag är så cynisk så jag tror att den förmodligen helt tigs ihjäl. Eller så kommer feministerna att anstränga sig för att hitta fel i rapporten. Nu ska jag vara provokativ: det verkar som att nyheter som är bra för kvinnor är dåliga för feminister. Och att nyheter som är dåliga för kvinnor är bra för feminister. Ungefär som med rapporterna om prostitutionen i Norrland som jag skrivit om; när polisen sa att det inte fanns så mycket prostitution så buade feministerna, sa att det var fel på utredningen och utredarna och allt möjligt. När det senare kom en rapport som visade att prostitutionen var utbredd så "välkomnade" jämställdhetsministern utredningen och allt var i sin ordning igen. Borde det inte vara tvärtom med jublandet?

När löneskillnaden är så liten som 1-2% så måste man ju börja diskutera små petitesser och detaljer. Exempelvis visar en amerikansk undersökning att de som röker får lägre lön än de som inte röker - kvinnor röker mer än män, kan det förklara någon tiondels procent? Kvinnor i Sverige står mer till vänster på den politiska skalan än vad männen gör (källa: SVT:s valundersökning), kan det tänkas att de som står till vänster har lägre löner än de som står till höger? (och vad är hönan och vad är ägget - är vänstermänniskor mindre engagerade i sin löneförhandling eller leder en lägre lön till att man beger sig vänsterut?). Statistiskt går kvinnor i pension ett år tidigare än män. Rimligen är sista året i karriären ett år med bra lön, och om kvinnornas löner "stannar" ett år tidigare än männens så borde det ge utslag i statistiken när man jämför gruppen kvinnor med gruppen män. Osv, osv. Är det verkligen möjligt att ta med precis alla faktorer där män och kvinnor skiljer sig, och är det möjligt att göra en vettig analys av löneskillnaderna? Och är det möjligt att i slutändan säga, oavsett storleken på löneskillnaden, att "japp, här har vi en oförklarlig skillnad som beror på ren diskriminering"? Jag ställer frågorna, ni har svaren.

Jag är medlem i Kommunal och får därför tidningen Kommunalarbetaren. Den brukar drälla av artiklar med innebörden "vi står på kvinnornas sida!" och liknande. Jag får ofta gå och andas i en påse när jag läser den. Jag brukar inte citera insändare men i nummer 14/2003 hittade jag en som jag inte kan låta bli att citera lite från. Den handlar om att Kommunalarbetaren under Kommunals strejk efterlyste att fler feministiska debattörer skulle ge sig in i debatten på Kommunals sida. Från insändaren: "[...] Sen är det väl märkligt att feministerna plötsligt blir påhoppade för att de inte varit tillräckligt debatterande och stödjande i Kommunals lönekamp. Varför hoppar ni inte på alla män i samhället som en grupp? [...] 'Feministerna' är inte ett gäng som man kan kalla på när man behöver och avspisa när man tycker att åsikterna är för radikala. Vi tycker till när det behövs och när det finns tid och utrymme för det. Man kan faktiskt stödja tyst också. Förresten borde väl kommunalarna vara feminister, och dessa har väl synts, eller...? Kränkt feminist"
Min kommentar: Han eller hon frågar varför de inte hoppar på alla män i samhället som en grupp. Där behöver inte kränkt feminist vara ett dugg orolig, för att se män som en grupp det gör man redan. Sedan det här med att man faktiskt kan stödja tyst också. Det var inte det jag hörde när strejkande kommunalare tyckte att det var dåligt av Kommunals män (där jag ingår) att inte sluta upp i större skaror i demonstrationerna med temat "Vad ska vi göra för att få högre lön? Byta kön", "Högre löner än våra söner" osv. Och det där med att kommunalarna borde vara feminister... hm, sakta i backarna nu, kränkt feminist...

En dokumentär sänds i P1. Den handlar om det här med att kalla någon för hora. Programmet annonseras med att "den bild vi har av att det är yngre invandrarkillar som kallar tjejer för hora är felaktig; det kan vara killen på krogen, affärsmannen och vem som helst". När jag hörde det här och de började räkna upp andra som använde ordet hora, så tänkte jag "jäklars, ska de säga att också tjejer använder det?". Men de räknade bara upp fler kategorier av killar... Flera tjejer och killar intervjuas i programmet. Tjejerna säger att alla tjejer blir kallade för hora, men de kan inte ge något exempel på när de blivit det "för det händer hela tiden". Borde det inte gå att komma på ett exempel då? En äldre man intervjuas och han säger att han inte kan påminna sig att han använt ordet hora någon gång. Han pressas med frågor om han kan ha använt det men glömt det, och om han kanske har tänkt ordet någon gång. Ja, tänk om han har tänkt ordet någon gång... 
---
Som ni kanske har läst har det under sommaren varit en "debatt" mellan Linda Skugge och BigBrother-Linda. Jag väljer att använda citationstecken för ordet debatt för det har mest varit krönika efter krönika i Expressen där Linda Skugge har berättat om hur körd hon tycker BigBrother-Linda är som förstorat brösten och ställt upp på utvikningsbilder. Att inte BB-Linda anmält Skugge till PO är för mig helt obegripligt. Tanken har slagit mig att när någon tjej klär sig utmanande, spelar på sin sexighet osv så kan det också finnas tjejer som är fördömande, som i smyg tänker eller väser fram ordet hora.

Hör ett reportage i Freja, P1, om Etiopien. En kvinna intervjuas och hon säger att kvinnorna drabbas hårdare än männen av svältkatastrofer. Hon säger att det beror på att kvinnorna är fattigare än männen från början, så blir det kris så drabbas de hårdare. En mycket vanlig uppgift från feminister är hur mycket fattigare kvinnor är än män, och hur lite egendom de äger. Senast var det tydligen att kvinnor tjänar 10% av vad männen tjänar och äger 1% av all egendom (globalt sett). I sådana fall vore det ju inte konstigt om kvinnorna dog som flugor om det blir en kris i samhället. Nu ska jag leka amatörantropolog. Om sådana här siffror stämmer så gäller de på individnivå. Det blir kanske vettiga siffror om vi tittar på västerlandet, där den minsta enheten i samhället är individen. Så är det inte på många andra ställen i världen. Där kan familjen vara den minsta enheten. I Etiopien kan det vara så att mannen arbetar utanför hemmet och tjänar pengarna, medan kvinnan arbetar i hemmet och inte tjänar några pengar. Blir det då en rättvisande bild om man säger att han har alla pengarna och hon inga? Kommer kvinnan att dö direkt vid svält, eller kanske mannen delar med sig lite av maten och pengarna? Jag tror till och med att i samhällen där individen är den minsta enheten så skulle männen dela med sig av maten... men jag tror ju, till skillnad från andra, att män är rätt hyggliga.  

En högstadieskola söder om Kalmar ska införa självförsvar för tjejer som ett obligatoriskt ämne. Rektorn för skolan säger att våldet har ökat generellt och att flickorna drabbas av hårda ord. Anledningen till att bara tjejer ska få ta del av självförsvarskursen är, säger rektorn, att det inte finns pengar till att också låta killarna vara med, och att det satsas så mycket på killarna ändå. Dessutom säger hon att tjejerna inte "går på" (hennes ord) statistiken som säger att killarna är dom som drabbas mest av våld och därför blir de begränsade på grund av sin rädsla.

Som det är nu så är det så här: killar är de som är mest utsatta för våld, och då låter man tjejer få gå en kurs i självförsvar, för man har inte råd att låta pojkarna vara med. Tänk om rektorn skulle säga: ja, killarna är de som är mest utsatta för våld, så då ska vi låta dem få en kurs i självförsvar, men vi har inte råd att låta tjejerna få vara med. Tror ni den rektorn skulle få ha kvar jobbet? Tror ni feministerna skulle tycka det var ok? För övrigt ska skolan ha andra jämställdhetsaktiviteter: föreläsningar, diskussioner, teatergrupper osv. Men där får killarna vara med för det fanns tydligen pengar till det. Sedan är jag så pass cynisk att jag tror att på dom aktiviteter som killarna faktiskt får vara med på, så är det inte att killarna ska lära sig sluta slå andra killar som är temat (som är det vanligaste våldet), utan att de inte ska slå tjejer... Inte ens då är det respekt och skydd för killar som gäller. Ja, det här sista var lite väl konspirationsteoretiskt och spekulativt, det erkänner jag. Jag hoppas jag har fel.

Aftonbladet har en chatt med en familjerådgivare, Sverker Wadstein. Temat för chatten är aggressioner och gräl i relationer.
Jag beklagar, men jag kan inte låta bli att skriva några frågor och svar från chatten. Mina kommentarer är lite satiriska.

pillan säger: Varför tror du att kvnnor slår sina män? Av samma skäl som män slår kvinnor?

Sverker Wadstein. säger: Nej det tror jag inte. Det handlar mer om desperation och frustration över situationen. När män slår handlar det mer om makt och förtryck. Det är ett våld "uppifrån".

Min kommentar: män som slår är alltså inte desperata och frustrerade, de vill visa sin makt och förtrycka. Sickna kräk män är. Kvinnor som slår är ju desperata och frustrerade och då kan de ju inte hjälpa om de råkar slåss lite, dom små liven.
---
gorm säger: Finns det familjerådgivare för när frun slår en? Min kompis har två gånger kommit med fläskläpp o blåöga efter duster med frun. Vart vänder man sig?

Sverker Wadstein. säger: Ja, det finns det. Din vän har nog problem med svårigheter att kommunicera, det är ju det som familjerådgivning går ut på - att lära sig kommunicera.

Min kommentar: han har blivit slagen, och det beror nog på att han har svårigheter att kommunicera. Kan han inte ropa "aj" tillräckligt högt, eller? Skämt åsido, kan inte karln kommunicera så fattar man ju att han åker på stryk.
---
Pillan säger: Jag har slagit min kille några gånger. Men inte på ett misshandlarsätt. Jag har knuffat honom i ett skåp en gång, några gånger har jag örfilat honom och jag slår honom ofta på armen när han är dum. Är det misshandel?

Sverker Wadstein. säger: Nej, det är det inte. Men det är destruktivt och du ska försöka hitta andra sätt att tala om dina känslor för honom.

Min kommentar: herregud, lite örfilar och några knuffar, det är väl inte något att klaga på. Vadå, börja snacka om misshandel så fort man slåss lite??
---
natan säger: Vad är det för fel på den som slår? Är det något psykiskt eller saknar man något hormon som säger stopp?

Sverker Wadstein. säger: Det är inget biologiskt fel, den som slår saknar inte något kemiskt. Men om man ska se djupare på detta, ofta när män slår så har de själva blivit kränkta som barn. När kvinnor slår så är det inte på lika djup psykologisk nivå, därför är det inte ett så allvarligt problem.

Min kommentar:nä, ingen ska komma och säga att kvinnor når lika djupa psykologiska nivåer som män. Det visste redan den gamle Freud. Ska vi leka en lek? Jag slår dig, och sedan får du gissa på grund av vilken psykologisk nivå jag slog dig. Så gör vi så några gånger och så ser vi vilken nivå som gjorde ondast. Ok?

Egentligen borde Aftonbladet skriva en artikel med rubriken "Familjerådgivare: 'örfilar är inte misshandel'", och sedan skriva en slaktarartikel om familjerådgivaren. Men nu var det ju misshandel av män som menades och då var det ju tydligen inte misshandel. Tänk om den här familjerådgivaren inte är ett undantag? Tänk om hans åsikter om våld mot män är utbredda i samhället? Inte konstigt då att misshandel mot män aldrig diskuteras. Undrar om mörkertalet när det gäller misshandel mot män är stort? För, handen på hjärtat feminister, inte låter det som misshandeln av män tas på så stort allvar? I rapporten "Slagen Dam", som används flitigt av feminister, så sägs att 46% av alla kvinnor har blivit utsatta för misshandel. I den definitionen av misshandel ingår en ovälkommen kram. Får man en ovälkommen kram så har man alltså blivit misshandlad, enligt rapportens definition. Ovälkomna kramar är ovälkomna, men är de misshandel? Jag tycker faktiskt att upprepade örfilar är värre än en ovälkommen kram.

En person som är chef på näringsdepartementet med ansvar för jämställdhetsfrågor intervjuas i P1s jämställdhetsprogram Lika villkor (det är alltså deras jämställdhetsprogram; deras feministprogram heter Freja). Hon säger att hon kommer att rösta nej till EMU därför att EU och EMU är mansprojekt. "Jag blir helt hysterisk när jag ser bilder från EU:s toppmöten med alla uppradade medelålders halvfeta gubbar", säger hon för att förklara sig. Det var ju eh... ett riktigt bra... eh... argument... (särskilt det där med "halvfeta").

Ett annat argument som jag har hört, dels i det här radioprogrammet (men från en annan person i programmet) men också från andra personer, är att de inte gillar EMU därför att de som sätter räntan är män. Styrelsen i ECB består för tillfället av sex män. Jag undrar hur annorlunda räntan skulle vara om kvinnor var med och satte räntan? Eller om det bara var kvinnor som satte räntan? Vill kvinnor ha högre ränta eller lägre ränta än vad män vill ha? De människor som är oroade över att det bara är män som sätter räntan måste ju anse att det finns någon skillnad, och jag tycker den skillnaden måste klargöras så att ECB och alla andra vet vad det skulle innebära att ta in kvinnor i ECB:s styrelse. Jag är kanske lite annorlunda på den här punkten för jag tror inte att kvinnor har någon särskilt annan, någon särskild kvinnlig uppfattning om räntan. Men så är jag konstig också. Jag skulle tycka det vore helt ok om alla personer i ECB:s styrelse var kvinnor.

En norsk filmare som heter Margreth Olin har gjort en film som heter Kroppen min. Filmen är kontroversiell därför att dess budskap är att det inte är mannens blick som förtrycker och skapar komplex hos kvinnor, utan det är andra kvinnors blick som är kritiskt granskande och skapar komplex. Istället är "mannens blick en kärleksfull sådan som läker och smeker henne till en trygghet i den egna kroppen" (citat från Kommunalarbetaren 15/2003). Enligt Kommunalarbetaren har hon också fått kritik för att vara antifeministisk och i norska media har hon utpekats som en modern häxa. Hm. Visst är det lite märkligt att man kan bli beskylld för att vara emot feminism? På något sätt har det samma klang som att bli beskylld för att vara emot demokrati eller emot jämställdhet eller varför inte som att i gamla Sovjetunionen bli beskylld för att vara emot socialism.

Förutom detta tror jag att det ligger något i hennes tes om att det är kvinnors blickar som skapar komplex. Att reklambilder med kvinnor inte alltid är så populära bland kvinnor är känt, men jag läste om en undersökning som visade att kvinnor inte vill ha speglar på gym därför att de inte gillar att se sig själva. I den här frågan tror jag helt enkelt att män och kvinnor är annorlunda. Jag tror att män älskar att se kvinnor i alla former, medan kvinnor av någon anledning inte klarar av att se andra kvinnokroppar, och inte ens sin egen kropp. Av någon anledning som jag inte förstår så ogillar de åsynen av kvinnokroppar och det ger dem komplex. Jag förstår inte, men kanske måste man börja lyssna på kvinnor i den här frågan. Även om jag inte tycker det är rationellt så får vi ju börja diskutera förbud för kvinnor att visa sina kroppar. Inga kvinnor i reklamen, kvinnor ska skyla sig på badstränder och liknande. Hjälper inte det får man också börja förbjuda kvinnor att visa för mycket i sin vardagsklädsel.

(okej, det sista stycket här var lite satiriskt, men ärligt talat tror jag att om det finns någon punkt där män och kvinnor inte kan komma överens så är det den här. Jag, och jag tror andra män, kan inte förstå vad som skulle vara fel med kvinnokroppar för när vi tittar på en kvinnokropp så är det ju med en gillande och inte en kritisk blick, men av någon anledning så är kvinnorna av en annan uppfattning. Det verkar inte spela någon roll vad män säger. Jag tror inte kvinnor är dumma i huvudet så jag tror de förstår vad vi menar, men de verkar ändå inte acceptera det. Därför antar jag faktiskt att vi är olika i synen i den här frågan. Då är frågan om hur vi ska göra. Ska vi utgå från männens version att det är ok att visa kvinnokroppar, eller från kvinnornas version att det inte är ok? Tja, kvinnokropparna är ju kvinnornas egendom... så de måste ju ha någon slags copyright (det var nog den konstigaste mening jag någonsin skrivit). Vi kanske får acceptera att kvinnor vill inte se kvinnokroppar. Då måste ju konsekvensen bli förbud, för hur ska man annars göra? Jag är inte säker på att förbud för bilder på kvinnor och krav på deras klädsel skulle vara ett steg i rätt riktning för kvinnornas frihet, men jag orkar ärligt talat inte bry mig om den frågan. Det får de avgöra själva.)
---
Tillägg skrivet 2 oktober 2003:

Ja, som ni ser ovan så förstår jag mig inte riktigt på hur kvinnor ser på sina egna kroppar. Det är bara fel, fel, fel hur man än gör känns det som. Bilderna på H&M-modellerna blir nedsprayade med kvinnotecken för det påstås vara kvinnoförnedrande bilder osv. Ett nytt inslag i debatten såg jag häromdagen i tidningen Vecko-Revyn (19/2003), som jag antar läses mest av tonårstjejer. Där finns ett reportage som visar 18 tjejer ståendes rakt upp och ner spritt språngande nakna. Vanliga tjejer som visas precis som Gud skapade dom, säger Vecko-Revyn. Minst en av dom skapades tydligen med silikonbröst, ca hälften av de vuxna tjejerna "skapades" utan könshår och många av dom skapades med en tatuering/piercing. Ok, det är möjligt att 18 slumpvis utvalda tjejer ser ut så, men i mig bor en tvivlare (obs! Jag har inga moraliska invändningar mot silikonbröst, rakat underliv, tatueringar eller piercingar. Men påstår man att det är så Gud skapade tjejerna är det konstigt och det finns en viss risk att dom fjortistjejer som läser tidningen tror att "så ska man se ut". Komplexfabrik, med andra ord). Förutom det är det ett friskt grepp i debatten om kvinnokroppen och hur kvinnokroppen visas. Kanske är det bättre att klä av vanliga tjejer än att klä på modeller? Om man istället för att sätta bhurka (vet inte hur det stavas, men jag menar den där heltäckande klädseln som finns i vissa muslimska länder) på kvinnor och ta bort alla bilder på lättklädda modelltjejer skulle visa vanliga tjejer utan kläder kanske det skulle minska komplexen och minska fördomarna. Jag tänker också att om killarna får se vanliga tjejer näck och inte bara porrmodeller så kanske de inte förväntar sig att vanliga tjejer ser ut som porrmodeller. Men, det är en svårförutsägbar debatt och den kan ta vägen precis vart som helst. Nya grepp är helt klart välkomna. (varför inte låta H&M prova att ha en tjej i heltäckande bhurka på underklädesreklamen? Eller visa en bild på en skyltdocka med ett par trosor och bh? Sådant skulle också röra om i grytan)

11 september är tydligen en riktig jävla skit-dag. Idag dog utrikesminister Anna Lindh. Mördad. Förjävligt, och det av alla möjliga olika orsaker. Jag vet inte riktigt varför jag skriver om det här, men jag är bara så ledsen och förbannad. Ska jag hitta någon könsaspekt på det hela så ska det väl vara att Anna visade att det går utmärkt att vara kvinna, mamma och minister samtidigt. Om nu någon tvivlade på det. Från och med nu kommer jag att vara riktigt sur på dom som säger att kvinnor inte får samma respekt som män, inte tas på samma allvar, inte kan nå så långt i samhället om de inte "anpassar sig till den manliga normen". Anna var inte anpassad efter någon manlig norm (vad nu det skulle innebära) utan en stolt kvinna och jag vet inte många politiker som var så respekterad som hon.
---
Tillägg skrivet 14 september 2003:

Jag tänkte att den här händelsen kanske skulle slippa bli granskad ur ett könsperspektiv, men eftersom Anna Lindh var kvinna så var det väl ofrånkomligt. Händelser där kvinnor är inblandade har en tendens att alltid ses ur ett könsperspektiv (det beror nog på att kvinnor ses som kvinnor, medan män ses som människor - den här synen är något feminister hatar men ändå verkar göra sitt yttersta för att bibehålla). En tidning hade en artikel på ledarsidan som sa att händelsen visar att kvinnor inte ens kan gå säkra i ett varuhus mitt på dagen (hörde om den artikeln i Ekots tidningskrönika och jag missade vilken tidning det var). I Expressen 14 september finns en krönika skriven av Cecilia Hagen där hon tror att det här mordet kommer att klaras upp mycket snabbt eftersom två av de som är med och leder utredningen (åklagaren och länspolismästaren i Stockholm) är kvinnor. Hon jämför med Palmemordet och då var det bara män i den högsta polisledningen, och det mordet har ju inte klarats upp. Kvinnorna gör att det blir mindre prestige och mer ordning och reda i utredningen, tror Cecilia. Cecilia vill att Margot Wallström ska bli ny utrikesminister så att hon kan ägna sig åt att befordra kvinnorna omkring sig på UD. Just nu känner jag inte för att kommentera det här men det ska bli intressant att höra reaktionerna om Göran Persson skulle våga utse en man till ny utrikesminister.
---
Tillägg skrivet 25 september 2003: idag släpptes en person som misstänkts för mordet och en ny greps. Nu väntar jag med spänning på Cecilia Hagens krönika där hon frågar vad fruntimmren sysslar med och om inte kvinnor är tillräckligt kompetenta för att sköta en utredning...
---
Tillägg skrivet 30 september 2003:

Hörde häromdagen KG Bergström (i SVT) kommentera frågan om vem som kan bli ny utrikesminister. Han säger att samordningsminister Per Nuder vore ett bra val, men säger att Göran Persson kanske inte vågar välja honom för att Per Nuder är relativt okänd och att han är man. I min vision av jämställdhet är könet inte en relevant faktor om man ska bli utrikesminister. Könet ska inte spela någon roll. Det hävdar feministerna också, men ändå är de fullständigt fixerade vid att en person ska ha "rätt" kön. I min vision av jämställdhet är meningar som "men tyvärr har han fel kön" eller "tyvärr är hon kvinna" omöjliga.

Det blev NEJ i folkomröstningen om EMU. Inte oväntat. Läste i Gefle Dagblad en analys av resultatet och det beskrivs som en seger för kvinnorna, därför att kvinnor var de som var mest negativa till EMU och de fick som de ville, kan man säga. Några genusforskare intervjuas och en av dom säger att hon tror att kvinnor är mer negativa för de ser EU och EMU som mansprojekt därför att när de ser bilder från EU:s möten så är det bara män på bilderna.

Hörde att det aldrig varit så stor skillnad mellan vad män och kvinnor röstat i en folkomröstning. Det är inte konstigt. Under folkomröstningskampanjen har det varit fokusering på vad EMU skulle betyda för kvinnorna, och jag tror det är det som skapat skillnaderna. Hade debatten varit "könsneutral" så tror jag inte att skillnaden mellan könen vore lika stor. För övrigt har jag ingen åsikt om EMU är bra eller dåligt för kvinnorna, och jag tycker absolut inte man kan säga att kvinnorna lurats att rösta nej, utan det har bara varit ovanligt mycket information om konsekvenserna för kvinnorna.
---
En annan artikel i Gefle Dagblad berättar den dystra nyheten att självmorden i Sverige ökar igen, efter några års nedgång. Jag ser i ett diagram att männens självmord ökar mer än kvinnornas, och männens nivå var redan från början mycket högre än kvinnornas. Artikeln är på en fjärdedels sida och innehåller alltså ganska mycket text, men den enda mening som handlar om just männen berättar att självmord är den vanligaste dödsorsaken för män mellan 15 och 40 år. Inget försök till analys av skillnaden mellan män och kvinnor görs. I dagens samhälle brukar ju all statistik granskas ur ett genusperspektiv, och jag är faktiskt förbluffad över att ingen bryr sig om att ens försöka se på siffrorna ur ett könsperspektiv. Hade siffrorna för män och kvinnor varit dom omvända är jag ganska säker på att en genusanalys hade skett.

På SVT-text läser jag att en ny skolchef för Luleå har utsetts. Utnämningen har fått kritik innan nye chefen ens tillträtt och kritiken går ut på att chefen är en man. SSU och Arbetarekommunen tycker att tjänsten borde ha gått till en kvinna för att utjämna könsfördelningen bland cheferna i kommunen. Tänk om den här mannen var den mest lämpade för tjänsten, skulle han då inte få tjänsten bara för att statistiken ska utjämnas? Säkert finns det massor med kvinnor som skulle klara av att göra jobbet (liksom massor av män), men det handlar om att hitta den som är bäst, inte någon som är tillräckligt bra.

Tendens i P1 idag var intressant. Det handlade om tjejer som gör lumpen och om kvinnlig värnplikt. Lumpartjejerna som intervjuades tyckte alla att det var konstigt att inte också tjejer måste mönstra. Fantastiskt att höra. Den kvinnliga chefredaktören för Värnpliktsnytt verkade vara så härligt och ärligt upprörd över att inte tjejer måste mönstra att jag nästan fick tårar i ögonen. Hon kommenterade försvarsminister Leni Björklunds (som säger att hon är feminist) ovilja att införa en könsneutral plikt med orden "Hur kan en feminist acceptera laglig könsdiskriminering?". Ja, hur?

I samma program berättade en person som arbetar med mönstring om skillnaden i muskelstyrka mellan tjejer och killar. Muskelstyrkan anges i något slags index (fråga mig inte exakt hur det fungerar) där man hamnar på en skala mellan 1-9 där 9 är starkast. Han berättar att genomsnittet för tjejerna är 1,8 medan killarnas snitt är 5. Han säger att en tjej som tränar 4-5 gånger i veckan brukar få en 3:a och det mesta han har sett en tjej få är 5. Det var en mycket större skillnad än vad jag hade väntat mig. Sedan går det ju inte att exakt jämföra eftersom mer än 98% av tjejerna inte mönstrar, men om jag ska ha någon fördom om dom tjejer som mönstrar så är det att de är mer fysiskt aktiva än medel-Malin (genomsnittstjejen).

Fick också höra om detaljerna för det extra bidrag som tjejer får som gör lumpen. Jag visste att det fanns ett sådant men visste inte exakt hur det fungerade. Tjejer får 1000 kronor extra när de rycker in och sedan 60 kronor extra varje månad, och det är ett slags underklädersbidrag. Tjejer i lumpen får exakt samma kläder av försvaret som killarna får, alltså även när det gäller kalsonger, och jag kan faktiskt förstå om de inte vill ha sådana (jag höll på att skriva: vem vill det?). Så de får bekosta egna trosor och bidraget tycker jag faktiskt är ok, även om jag inte förstår varför det skulle vara omöjligt för försvaret att tillverka "kronans trosor" likaväl som de nu har "kronans kalsonger".
---
Något helt annat:

Efter mordet på Anna Lindh har det börjat diskuteras om vi ska ha ett större DNA-register i Sverige. I Storbritannien ingår redan alla dömda brottslingar i registret, och där diskuterar man nu om alla människor ska vara med. Den medicinska tidningen The Lancet protesterar på ledarsidan och tycker att bara män ska vara med. Anledningen är att män är de som begår flest våldsbrott (80% i GBR). Jag undrar varför man tycker att ett register med bara männen vore bättre än ett register med alla? Varför är det bättre att ha en rimlig chans att lösa 80% av alla våldsbrott istället för 100%? Tänk om någon skulle säga "invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, så alla invandrare borde DNA-registreras". Vore det kontroversiellt? Är det inte ungefär samma sak att säga att alla män borde registreras? I mina ögon har The Lancet förlorat mycket trovärdighet genom ett sådant här förslag.

Hörde en intervju i programmet Hälsosamt på radions P1 med Karin Schenk-Gustavsson som är chef för avdelningen för genusmedicin på Karolinska sjukhuset. Genusmedicin handlar om hur män och kvinnor är olika rent medicinskt och hur de därför bör behandlas olika inom sjukvården. Hon har tidigare sagt att kritiken mot genusmedicin främst har kommit från feminister som av ideologiska skäl inte tycker att män och kvinnor är olika. Karin verkar vara en vettig människa med balanserade argument. Det är inte det här vanliga "kvinnor behandlas sämre inom vården för de inte anses vara lika mycket värda", utan hon säger till exempel att kvinnor ofta får vänta längre på ambulans när de har tecken på hjärtinfarkt och anledningen sägs vara att varken kvinnan själv eller sjukvårdspersonalen "inser" att även kvinnor kan få hjärtinfarkt, och att det inte handlar om någon sammansvärjning mot kvinnokönet. Har kvinnan dessutom, som kvinnor med hjärtinfarkt tydligen har, mer diffusa symptom så är anledningen till att ambulansen dröjer knappast att kvinnor systematiskt underordnas och anses som mindre värda (den sista meningen var min åsikt). Hon berättar också att när det gäller sjukdomar som främst drabbar män så är det sant att den största delen av forskningen sker på män (precis som feministerna säger, min anm.), men att det motsatta också gäller - alltså att när det gäller sjukdomar som främst kvinnor drabbas av så brukar inte män ingå i forskningen (som feministerna håller käften om, min anm.). Programmet inleddes med att programledaren ställde frågan om varför män och kvinnor lever olika länge (i alla fall i vår del av världen, som han säger), och han frågar sig om det har biologiska orsaker eller beror på miljön. Han säger också att trots att skillnaden i livslängd är allmänt känd så finns det knappt någon forskning om orsakerna. Tyvärr lät reportern genusmedicinaren slippa undan ganska lätt i den här frågan om livslängd. Hon sa att det berodde på både miljöfaktorer och biologiska skillnader, och att anledningen till att skillnaden mellan män och kvinnor minskar är att det ställs så mycket krav på kvinnor, att kvinnor måste jobba så mycket och att de lever på samma sätt som män när det gäller t.ex. rökning och att de lever på "männens villkor", men frågorna finns ändå kvar.

Varför lever kvinnor längre, åtminstone i vår del av världen? Jag vet inte hur det ser ut i andra delar av världen, men jag vet att i det antika Grekland levde kvinnor kortare än män. Jag antar att det hade med riskerna med barnafödande att göra, men jag vet inte. Då och då läser man ju om att gapet mellan mäns och kvinnors livslängd minskat, och det anses då t.ex. bero på att kvinnor röker mer och att mäns tunga jobb alltmer automatiseras. Låter som miljöfaktorer om ni frågar mig. Hela den här frågan, som egentligen är av yttersta vikt för människan, är ett enda stort frågetecken och ändå forskas det tydligen inte om det. Konstigt. 

Budgetdebatt i riksdagen. Finansminister Bosse Ringholm (s) kommer med ett mycket konstigt resonemang där han angriper Folkpartiet för att de vill minska Arbetsförmedlingens (AF) resurser. Bosse började med att säga att ett viktigt mål för regeringens tillväxtpolitik är jämställdhet. Han sa att målet var att minska skillnaderna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Han berättade att Sverige ligger i topp när det gäller antal kvinnor på arbetsmarknaden och sa att färre kvinnor än män är arbetslösa. Sedan attackerade han Folkpartiets krav att ge mindre pengar till AF, för han sa att AF var viktig för att hjälpa kvinnorna ut på arbetsmarknaden. Karin Pilsäter (fp) försvarade sig genom att säga att regeringen istället borde skärpa sig som arbetsgivare inom den offentliga sektorn. Bosse upprepade då igen att kvinnor faktiskt har en lägre
arbetslöshet än män.

Om målet för jämställdheten när det gäller arbetsmarknaden är att minska skillnaderna mellan män och kvinnor, borde då inte ett av målen vara att minska skillnaden mellan män och kvinnor när det gäller arbetslösheten? Det vill säga, satsa mer på åtgärder mot mansarbetslösheten? Det låter nästan som att de ser det här att färre kvinnor är arbetslösa som något posititvt, som något de skryter med. Bosse verkar inte särskilt bedrövad när han nämner att kvinnorna har lägre arbetslöshet än män, om man säger så.

Fotnot: ca 104000 kvinnor och ca 127000 män är för tillfället arbetslösa (arbetssökande). Källa: AMS.

Jag läste lite i en rapport* som handlar om UNICEF, FN:s barnfond. Rapporten handlar bland annat om UNICEF:s mål när det gäller utbildning. UNICEF kallar strategin för sitt arbete "Education for All", vilket jag nästan skulle tolka som "utbildning för alla". När UNICEF blir mer konkreta så innebär det att i länder där det år 2000 var färre än 85% av flickorna som började skolan så ska det år 2005 vara 30% fler flickor som börjar skolan (alltså 30% fler än år 2000). Något mål vad det gäller pojkar finns inte. Men är det då inte så att fler pojkar börjar skolan? Jo. Rapporten berättar att i 25 länder är skillnaden mellan antalet pojkar och flickor som börjar secondary school (tror det motsvarar mellanstadiet, men jag är osäker) 10% eller mer till pojkarnas fördel. I fem länder är skillnaden 20% eller mer. Den region där skillnaden är störst är sydostasien där 52% av pojkarna och 33% av flickorna börjar secondary school. Den region där läget är sämst rent generellt är Afrika söder som Sahara, där 27% av pojkarna och 22% av flickorna börjar secondary. Men UNICEF säger själva att det i 13 länder är en skillnad på 10% eller mer till flickornas fördel. Det gäller främst länder i Latinamerika och Karibien. I Uruguay är skillnaden 15% och i Mongoliet är skillnaden 18%. Har UNICEF något program för dessa länder för att hjälpa pojkarna? Nej. "Education for all" innebär att man ska satsa mer på att få flickor till skolan. Detta trots att det finns länder där färre pojkar får utbildning, och trots att man kan tycka att i de afrikanska länderna där 22% av flickorna och 27% av pojkarna går i skolan så borde nog insatser för både pojkar och flickor vara klädsamma (att 27% av pojkarna får utbildning borde man inte vara nöjd med, även om det förvisso är 5 procentenheter mer än flickorna). Ett citat från rapporten: "When boys are disadvantaged, for whatever reason, it simply seems that this disadvantage does not matter" [ungefärlig översättning: när pojkar missgynnas, av någon anledning, så verkar det helt enkelt som att det inte gör någonting].

*Rapporten heter "The United Nations Children's Fund: Women or Children first?" och är skriven av PhD Douglas A. Sylva.

Tillägg skrivet 11 december 2003: läste idag på SVT:s texttv att 121 miljoner barn i världen inte går i skolan, enligt UNICEF. Det är främst flickor som drabbas av detta, skriver de också. 65 miljoner av dessa barn är flickor. Räknar jag rätt är det alltså 53,7% av de barn som inte går i skolan som är flickor, och visst, det är en majoritet flickor, men är den könsobalansen verkligen så stor att man bör bygga nyheten på att "flickor drabbas värst"? (Aftonbladet har en artikel om det här med rubriken "65 miljoner flickor får inte gå i skolan" (jodå, letar man i texten så nämner de faktiskt att det totala antalet barn som inte går i skolan är 121 miljoner men artikeln handlar bara om flickorna). I Ekot 16.45 handlar det bara om flickorna, likaså i Aktuellt i SVT).

Gudrun Schyman (v) säger idag att hon under resten av sin tid i riksdagen bara ska driva frågor ur ett "feministiskt jämställdhetsperspektiv". Hon säger i en intervju i TV4 att det inte handlar om att välja bort några frågor utan att istället driva alla frågor ur ett feministiskt perspektiv. När hon säger att det går att driva alla frågor ur ett feministiskt perspektiv så tvivlar jag inte ett ögonblick på att det går. Och det som krävs är först och främst då att i varje politisk fråga hitta en feministisk lösning, att försöka se frågan ur ett könsperspektiv (som i praktiken är ett kvinnoperspektiv) och se hur kvinnor missgynnas i det som den politiska frågan handlar om. Och att hitta vad som missgynnar kvinnor i en fråga, det är feminister experter på. Ger man sig in i en fråga med öppet sinne (?) och utan fördomar (?) och letar efter vad som missgynnar kvinnor så hittar man snart något. Och skulle man inte hitta något, så kan man alltid hitta på något...

Gudrun ger i Aftonbladet ett konkret exempel på feminism i politiska frågor: "- Säkerhetspolitiken har en feministisk dimension. Det är män som startar krig, tränger in i ett land och lägger ner sina offer". "Tränger in och lägger ner", det låter nästan pornografiskt. Hade jag inte varit en bitter cyniker hade jag blivit glad och tänkt att "oj! Äntligen ska en politiker kämpa för att avskaffa den manliga värnplikten så att inte männen tvingas kriga".

För övrigt får Gudrun kritik idag av Lars Bäckström (v) för att Gudrun håller feministiska föreläsningar och tar betalt för det, samtidigt som hon sitter i riksdagen och får lön från riksdagen. Han tycker att hon ska skänka bort pengarna från föreläsningarna och föreslår att pengarna ska gå till "feministisk folkbildning eller annan liknande verksamhet". Feministisk folkbildning låter i mina öron inte bra. Gudrun kommenterar kritiken med att hon tror att den beror på att man vill flytta fokuset från de feministiska frågorna. Alltså: hon håller feministiska föreläsningar, någon föreslår att hon inte ska behålla pengarna som hon tjänar på föreläsningarna utan ska skänka dom till "feministisk folkbildning", hon tror då att det förslaget kommer för att minska fokus på feminismen. Är Lars Bäckström genom sitt förslag att skänka pengarna till feministisk folkbildning egentligen emot feminism? Vill han inte ha jämställdhet, kanske? Tycker han att det är bra att kvinnor förtrycks? (de sista frågorna var retoriska)

Vi får väl se vad som händer, men jag känner på mig att det inte är sista gången jag skriver om Gudrun på den här sidan...