Aktualiteter, del 11
 



2 april 2004:

I en artikel i Göteborgs-Posten så kräver Gudrun Schyman att regeringen ska skapa ett feministdepartement och tillsätta en feministminister. "Feminismen är inte en etikett att klistra på vid lämpliga tillfällen. Feminismen förpliktigar. Den kräver handling och ett tydligt politiskt ansvar - en ansvarig minister med övergrippande mandat, med ett eget departement, och till det en egen myndighet borde vara basutrustningen om regeringen ville ta konsekvenserna av sin proklamerade feminism.", skriver hon. Hör och häpna: jag håller med. Man kan ju inte bara säga att man är feminist och inte tro att det förpliktigar. Sedan så skulle jag ju önska att vi inte hade en regering som kallade sig feministisk, men det är en annan fråga.



3 april 2004:

Jag läste en artikel av Jan Guillou i tidningen Journalisten (2004-03-23, rubrik: Undergrävande journalistik). Han skriver bl.a. om riskerna med en feministiskvinklad journalistik. Som exempel tar han upp reportage som gjorts om kvinnlig könsstympning av somaliska flickor i Sverige och också reportage som gjorts om hedersmord. Guillou: "Den politiskt aktivistiska, vanligtvis feministvinklade, undergrävande journalistiken är mer intrikat. Den förutsätter givna fördomar som skall strykas medhårs i vår gemensamma indignation. Som exempelvis det Dokument inifrån där dold kamera och alla tricken skulle visa hur några rektorer på muslimska privatskolor var anhängare av kvinnlig omskärelse (könsstympning). Avslöjande utlovades. Intervjun gjordes med dold kamera. Skicklig redigering måste till för att dölja att ingen av de utpekade sade det som utlovats i reportaget." Kommentar: när han pratar om "mer intrikat" så jämför han det med enskilda heroiska reportrar som med dold kamera gör stora avslöjanden... genom att redigera materialet hårt och bara ta med det mest ofördelaktiga som intervjuoffret sagt (och därmed skapa en nyhet som kanske inte fanns). Guillou fortsätter: " För den typen av undergrävande journalistik är motiven sannolikt mycket mer ideologiska än för den privatheroiska varianten. Reportern kämpar för en god sak och är feminist. Ondskan är blattarnas kultur och den som inte erkänner att deras kultur är ett hot mot dem själva och oss alla är politisk fiende och står på det ondas sida och kan skällas för kulturrelativist." Kommentar: Guillou pratar här om att ondskan är "blattarnas kultur", men jag anser ju att den här feministiska journalisttekniken ofta används också med männen/patriarkatet i rollen som ondskan, och den som inte "erkänner" det som journalisten säger är sant utpekas som politisk fiende och ståendes på det ondas sida och ustkälls för att vara antifeminist, kvinnoförtryckare eller liknande. Guillou: "Aktivisterna överdriver faran för de kulturellt förföljda flickorna för utvalda undersökande reportrar och gör sensationella uttalanden (som understryker vikten av ytterligare ekonomiska anslag till aktivisterna), politiker hänger på, vad ska de annars göra och det blir raksträcka för undergrävande reporter." Kommentar: här pratar han om uttalanden om flickor som hotas av könsstympning och hedersmord, men jag tycker man också kan se det här när det gäller diverse förtryck som kvinnor i allmänhet utsätts för; en feministisk aktivist berättar för en journalist om hur otrooooligt förtryckta kvinnor är, journalisten hänger på och gör ett sensationsreportage om hur otrooooooooooooligt förtryckta kvinnor är, politikerna vill inte vara sämre och berättar därför hur otroooooooooooooooooooooooligt förtryckta kvinnor är. Den feministiska aktivisten kommer sedan inte att ha svårt att få politiskt gehör för sina krav, journalisten har framstått som en god person och modig journalist som vågar avslöja hur det verkligen är i samhället, och politikern framstår som en god person som förstår och "inser" eller "erkänner" förtrycket och vågar kämpa emot det... Guillou kommer med ett konkret exempel: "Som reportaget i Dokument inifrån häromåret (dold kamera, spänningsmusik och hela köret) som hävdade att 5 000 somaliska flickor i Sverige antingen hade könsstympats i hemlighet, i Sverige eller, med ett ord uppfunnet av reportern, genom ”sommarlovsstympning”. Den i hemlighet pågående masstortyren förklarades med att bland annat somalier har sådan ”kultur” som de således inte kan frigöra sig från när de kommer till Sverige. Den somaliska befolkningen har ingen möjlighet att värja sig och avslöjaren står på de godas sida. Och då blir det ett litet problem att avslöjandet om de 5 000 stympade eller nästan stympade flickorna inte är sant. För hittills finns nämligen inte ett enda bevisat fall i Sverige." Kommentar: det här känner jag igen; har man ädla och goda syften med sin journalistik (eller forskning, för den delen) så faller all rimlighetsbedömning och all granskning av fakta. Det känns nästan som att det inte ens spelar någon roll om det är sant eller inte, för syftet med nyheten är gott. Guillou igen: "Värst är den heroiska varianten av undergrävande, eftersom den skadar tilltron till seriös journalistik. Mest osympatisk tycker jag nog att den underförstått rasistiska och feministiskt hycklande varianten är eftersom den göder nynazismen." Kommentar: personligen är jag inte så väldigt oroad över att feminism leder till rasism/nazism (jämställdhetsminister Mona Sahlin har ju faktiskt sagt att hedersmord inte har något med kultur att göra, utan är en ren könsfråga (har dock inte hört henne säga att könsstympning är en ren könsfråga...)), men den feministiska journalistiken anser jag leder till en skev världsbild och det är illa nog. Jag är också oroad över att det här systemet nu är självgående och varken journalister eller politiker (eller ens aktivisterna, dvs. feministerna) kommer ur det här nu. Dom är fast! Journalister kan inte säga emot, politiker kan inte säga emot och inte ens feministerna kan säga emot (föreställ er vad som skulle hända med en karriärfeminist (nytt ord! betyder någon person, tex. politiker eller forskare, som bygger sin politik eller forskning på feminism) som börjar trappa ner uppgifterna om förtrycket mot kvinnor, alltså börjar säga "det var nog inte så illa, det här med strukturell underordning kanske inte stämmer"... En karriärfeminist kan inte gå baklänges. Ständigt måste nya, oanade konsekvenser av förtrycket mot kvinnor avslöjas, erkännas, inses...).



6 april 2004:

Fd jämställdhetsminister Margareta Winberg skriver på DN-debatt att Göran Persson, som säger att han är feminist, egentligen inte är någon riktig feminist.

Jag tänker på dom som säger "att vara feminist innebär ju bara att man är för jämställdhet". Med den definitionen är också jag feminist. Jag tror nog Göran Persson också är feminist enligt den definitionen. Jag tror alla är feminister om man ska gå efter det. Men vi kanske inte är "riktiga" feminister... Det kanske inte är så enkelt att en feminist bara vill ha jämställdhet.



7 april 2004:

Regionala nyheterna i TV4 berättar att allt fler personer i Dalarna har tårgas. En polis berättar vilka det är som har tårgas: det är manliga personer, ytterst sällan tjejer, säger han. Det känns som en ganska trubbig analys. Är det verkligen den enda gemensamma nämnare som polisen kan se? ("Kolla! En man! Vi visiterar honom för han kan ju ha tårgas!"). Jag tror för övrigt att många tjejer också har tårgas, men med polisens analys av vilka som kan misstänkas bära tårgas så kommer de nog inte att hitta så många tjejer med tårgas...
---
På SVT-text meddelas att ca 100 svensk-iranier sitter i ett fångläger i Irak. Många av dom är kvinnor, skriver de. Är det bara jag som inte riktigt fattar vad som menas när de skriver att "många av dom är kvinnor"? Det skulle ju kunna vara att 7-8 stycken av de hundra är kvinnor, men eftersom man anmärker att många är kvinnor så kan det ju innebära att en klar majoritet, i stort sett nästan alla, är kvinnor. Vad tror ni? Jag tror i alla fall att om alla utom 7-8 är män så skulle de inte skriva att många av dom är män, däremot skulle man då kunna skriva många av dom är kvinnor. Förvirrande.
---
På TV4-text skriver de om att Jugoslavien (antar att de menar Serbien/MonteNegro) har stoppat en avvisning från Sverige av en jugoslavisk man och hans åtta månader gamla son. Sonen ammas fortfarande och "Jugoslavien" hänvisar till FN:s barnkonvention och säger att mamman och barnet inte får skiljas åt. Spännande fall (fast lite konstigt; vem är mamman, undrar jag. Är hon svensk? Eller har hon fått asyl men inte han?).
---
Fd jämställdhetsminister Margareta Winberg skrev idag en debattartikel i Aftonbladet. Så här börjar artikeln: "Att vara kvinna i världen är att vara förtryckt. Förtrycket må se olika ut men "talibanismen" finns överallt. Varför finner vi oss?". Lite längre ner: "Så länge ledningen för ett land är maskulin förblir samhället patriarkaliskt. Först med en kvinnlig ledning för ett land, för kommuner och landsting plus många kvinnliga politiker i övrigt, kommer det annorlunda samhället att uppnås.". Kommentar: en definition av patriarkat är när männen har den högsta makten i ett land. Nu vill fd jämställdhetsministern att kvinnor ska ha den högsta makten. Vad heter det då? Ordet börjar på m... Själv är jag inte lika pessimistisk; jag tror vi kan leva i ett jämställt land med män i den högsta ledningen (eller med kvinnor i högsta ledningen, för den delen). Winberg igen: "Men ni andra systrar då? Varför finner ni er? Varför kan inte ni berätta om männen som förtryckare, hustrumisshandlare, talibaner eller allmänt otrevliga typer? Ja, tyvärr sitter ni i samma patriarkala fängelse som kvinnliga politiker. Om ni är mer än bara lagom uppkäftiga så får ni stryk, psykiskt eller fysiskt eller kanske mindre löneförhöjning eller sämre karriärmöjlighet. Ni får ett allmänt otrevligt liv, blir sedda som kärringar, rödstrumpor (oh, dessa hemska varelser...) eller som manshatare. Detta sista uttryck inte sant.". Kommentar: om en kvinna går omkring och säger att hon tycker att män är talibaner och allmänt otrevliga typer så tycker jag inte det är så konstigt om hon möter lite motstånd, och kanske tillochmed blir betraktad som manshatare. Winberg fortsätter: "Och visst är det underligt att så många kvinnor fortfarande älskar, beundrar eller helt enkelt bara fördrar män, med tanke på vad män gör mot kvinnor.". Kommentar: män förtjänar tydligen inte att älskas... Winberg avslutar artikeln med det här: "Jag förstår de få kvinnor som ifrågasätter den svenske och universelle mannen, de som menar att de betalar ett alldeles för högt personligt pris, de som anser att män är en börda.
Ty vem belastar samhället och oss kvinnor?
Vem sitter i fängelse?
Vem är fotbollshuligan?
Vem misshandlar kvinnor i hemmet?
Vem kostar mer vid sjukdom?
Vem tror att kvinnor är saker som kan köpas och säljas?
Vem nonchalerar sina barn?
Vem tar allmänt för stor plats i det offentliga rummet – utan att ha något särskilt att säga?
Vem startar och bedriver krig?
Vem leder världen mot mål som kan ifrågasättas?
Vem är patriark och egenkär?
Vill män vara denna börda? Vet de om att de är det? Måste det till en kvinnorevolution för att visa att vi inte finner oss?". Kommentar: detta är alltså skrivet av en person som för inte så länge sedan var jämställdhetsminister... Ganska läskigt. Om jag någon dag skulle känna mig för lite antifeministisk så är det bara att gå tillbaka och läsa den här artikeln så lovar jag att mitt engagemang mot feminismen snabbt kommer att återvända. Tack för den antifeministiska inspiration du ger mig, Winberg!

Jag börjar förresten förstå varför inte Winberg tog avstånd från uppenbart manshatiska uttalande av feminister under tiden som hon var jämställdhetsminister... hon håller ju med!



11 april 2004:

Joanna Rytel skriver en debattartikel i Aftonbladet (med rubriken Jag tänker aldrig föda en vit man). Hon skriver att hon gillar porr, men under vissa förutsättningar: "Men inga vita män, tack. I mina porrfilmer, tack. Allt är tillåtet bara inga vita män, tack. I mina porrfilmer, tack. Dom spyr jag bara på, tack.". Kommentar: jag är inte heller så intresserad av männen i porrfilmer, men jag tror inte att det är av samma anledning som vi inte så gärna ser män i porr (jag vill inte se män för att de inte är kvinnor, hon vill inte se män för att de är män). Joanna fortsätter: "Den vita mannen förlorar sin heder om han snubblar på en trottoarkant och jag ser på. För han är inte så van vid förnedring. Han är heller inte så van att bli portad från ett ställe – det är ju bara invandrare som blir portade. Därför är det så roande att se hur förolämpad han kan bli och hela hans kväll är förstörd.". Kommentar: men herregud, tror hon att det bara är invandrare som blir portade från "ställen" (jag antar att hon med ställen menar krogar)!? Män blir portade från krogar oavsett om de är invandrare eller inte. Säkert blir invandrare det ännu mer än svenska killar, men det gäller faktiskt alla killar. Att hon faktiskt uppmärksammat att killar blir förolämpade av det här är något positivt, men att hon tycker förolämpningen är något som roar henne är... mindre positivt. Joanna: "Jag längtar efter ett kvinnorum. Jag är utbränd efter att ha argumenterat med knäppgökar i fem år. Hittills har jag bara hittat ett ställe efter damtoaletten och det är bönerummet i moskén på Medborgarplatsen i Stockholm. Dom muslimska männen har åtminstone ingenting emot att kvinnor har en egen gemenskap i lugn och ro.". Kommentar: "segregation är bra"? Eller vad säger hon? Det här borde hon debattera med andra feminister. Det skulle bli en intressant debatt. Joanna: "Jag tror att killar känner sig duktiga när dom får hångla med mig. Dom tror att dom hamnar i en bra dager. Dom är också feminister. Killfeminister – fint ska det va! Plocka poäng och ligga med en rabiat råfeminist, va? Men som sagt, dom får gärna följa med hem så jag har någon att prata med om mitt vita manshat hela natten.". Kommentar: jag är glad att jag inte är en präktig killfeminist som trott att jag skulle plocka poäng genom att ligga med en rabiat råfeminist och sedan fått följa med henne hem och prata om hennes vita manshat hela natten. Det kan inte vara någon rolig upplevelse, inte ens för en killfeminist (eller, jag vet inte: kanske skulle de gilla en helnatt med manshat? Det kanske är en "våt dröm" för dom? (*mmm... manshat...*)). Joanna avslutar: "Vi tar det igen:
  Ett vitt gubbslem:
  1 har brist på empati.
  2 tror sig ha förtur på alla plan.
  3 tar för sig på andras bekostnad.
  4 vill att andra ska behaga hans förväntningar.
  5 tål inte kritik.
  6 har en fejkad mjukisfasad.
  7 brer ut sin kropp utan att märka det.
  8 tycker att män säger viktiga saker, fastän det var en upprepning av vad en kvinna precis sagt.
  9 kräver uppmärksamhet dygnet runt.
  0 tål inte att snubbla inför alla.
  q förstår bara ibland det viktigaste ordet NEJ i en kvinnas vokabulär.
  w roffar, roff, roff.
 
  PS. Jag tänker aldrig föda en vit man, så det så. Man vill ju inte utsätta andra tjejer för samma obehag i framtiden eller begränsa deras sexliv.". Kommentar: ja, så nu vet du det.

Artikeln är ju såklart både rasistisk och sexistisk*, men rasismen riktar sig mot vita och är därför inte olaglig och sexismen riktar sig mot män och är därför helt accepterad (jag tror INTE Aftonbladet hade tillåtit samma sexism mot kvinnor).

* Jag definerar sexism lite annorlunda än vad som är brukligt i Sverige. Nationalencyklopedins definition av sexism: "sexism (en bildning till eng. sex 'kön' i analogi med rasism), nedvärdering av kvinnan på grund av hennes kön. Begreppet introducerades på 1960-talet av feministiska forskare som en parallell till begreppet rasism". Jag anser, till skillnad från Nationalencyklopedin, att ordet sexism kan användas även när män är de som drabbas.



12 april 2004:

I tävlingen Fame Factory i TV3 slogs alla kvinnliga deltagare ut igår och i finalen så kommer bara manliga artister att delta. Sara Löfgren, en av de kvinnliga artisterna, säger i Aftonbladet: "Det är en mansdominerad värld.". Enligt Aftonbladet är juryn, tv-tittarna och deltagarna nu eniga om att reglerna måste ändras. TV3 låter sig dock inte bevekas. "Reglerna går inte att ändra på, i så fall får man göra ett 'Fame Factory' för bara tjejer.", säger Calle Jansson, programchef på TV3. Anledningen till att bara killar gick vidare till final tros vara att det är mest tjejer som tittar på tv-programmet, och därför flest tjejer som ringer och röstar på artister, och därför flest killar som går vidare. Även Sara Löfgren tror på den teorin. Ändå slår hon fast att det hela handlar om att det är en mansdominerad värld. Om man analyserar lite: tjejer ringer och får som de vill och då tyder det på att det är en mansdominerad värld. Låter det här rimligt och troligt? Om flest killar ringt och bara tjejer hade gått vidare, tror ni då att det hade tolkats som att vi lever i en kvinnodominerad värld?



22 april 2004:

TV3 visar kl. 20.38 en reklamfilm för en fetaost från Apertina. En tjej sitter vid ett bord med en kille som inte är så snygg. De tar båda en bit av fetaosten. Han säger "mmm... inte så pjåkigt". Kameran flyttas och helt plötsligt blir killen en "snygg" kille. Tjejen säger "mmm... nä... inte så pjåkigt". Om det finns någon som bryr sig om ERK (Etiska Rådet mot Könsdiskriminerande reklam) så kan ni anmäla det här. Jag struntar fullkomligt i både ERK och den här reklamfilmen.
---
Klädföretaget MQ lanserar T-shirtar med lite olika texter. En av texterna är "Manshatare? Jajamänsan!". Överskottet från försäljningen tillfaller Cancerfonden. Visst, jag förstår att Cancerfonden är desperata och vill ha pengar från vilket håll som helst, men... det är ingen PR-succé, direkt.



23 april 2004:

Idag hade sju kvinnliga riksdagsledamöter en debattartikel i Dagens Nyheter där de anklagar finansminister Bosse Ringholm för att använda manliga härskartekniker under debatterna i riksdagen. Egentligen vill jag säga "äntligen!". För ungefär en vecka sedan (15:e april) så var det debatt i riksdagen om vårbudgeten. Bosse Ringholm (s) lade fram budgeten i samarbete med (v) och (mp). Bosse debatterade med Karin Pilsäter (fp) och det var hårda ord med personangrepp från båda sidor. När Pilsäter stod i talarstolen så tittade hon mot Bosse och tystnade... "hallå!" sa hon, och väntade en stund och fortsatte sedan. Jag tror att det var att Bosse inte lyssnade på henne som var orsaken till hennes hallåande. Efter det där tänkte jag att jag skulle kolla hur Pilsäter behandlade Bosse. Jag såg den här debatten på TV och därför ser man bara sporadiskt vad andra riksdagsledamöter har för sig när andra pratar, men i ALLA bilder som visades av Pilsäter när Bosse pratade så pratade hon med andra, sysslade med andra saker eller tittade åt något annat håll. Inte en enda ögonkontakt kunde jag notera.

Under budgetdebatten gick Lena Eek (c) upp i talarstolen och började med att säga att en undersökning för några veckor sedan visade att sex av tio kvinnliga riksdagsledamöter kände sig könsdiskriminerade. Hon sa också att det hade vi sett tydliga exempel på i den här debatten. Jag satt som ett frågetecken och visste inte vem, vilka eller vad hon pratade om. Hon hade inte varit uppe i debatten tidigare, och den enda kvinnan som varit uppe var Karin Pilsäter, och hon hade i frän ton debatterat med Bosse Ringholm. Jag hade inte sett något tecken på någon härskarteknik eller liknande. Det enda jag hade reagerat på var just att Pilsäter hade reagerat genom att tystna... och sedan säga "hallå!" som för att kräva Bosses uppmärksamhet. Var det detta Lena Eek (c) menade? Vad syftade hon på? Hade könsdiskriminering utspelat sig framför mina ögon och jag hade missat det? Eller hade könsdiskriminering utspelat sig i plenisalen och tv-kamerorna hade missat det?

Några dagar efter den här budgetdebatten så var det tydligen en annan debatt. Den handlade om bland annat ROT-avdragen och RUT-avdragen (ROT-avdrag är skattelättnader man kan få om man reparerar, ombygger eller tillbygger. Det är främst byggbranschen som gynnas av det, och byggbranschen består mest av män. RUT handlar om renhållning, underhåll och tvätt och riktar sig främst till branscher där kvinnor är verksamma). Regeringen har bestlutat att satsa 1 miljard på ROT. Redan under budgetdebatten anklagade främst Lena Eek (c) regeringen och samarbetspartierna för att de hade gjort den här satsningen för den "visade att ingen 'genderanalys' hade gjorts" (gender är det engelska namnet för genus). Peter Eriksson (mp) försökte försvara satsningen på ROT med att sju miljarder satsades på kommun- och landstingssektorn (kvinnligt dominerade), så då kunde en miljard satsas på byggsektorn. Lars Bäckström (v) (som samarbetat fram den här budgeten med regeringen) förklarade att den här satsningen på ROT var för att man vill minska arbetslösheten i byggbranschen: "Det är mest män i den branschen, och jag vill prioritera kvinnor. Men männen är värda en liten slant dom också" (thanks!).

I en debattartikel några dagar senare anklagade alltså sju riksdagskvinnor Bosse Ringholm för att utnyttja manliga härskartekniker under debatterna, och särskilt då under en debatt om ROT/RUT som ägde rum några dagar efter budgetdebatten. Jag måste först och främst påpeka att den debatten har jag inte sett, inte ens på TV. Den första punkten gällde osynliggörande (som är en av de härskartekniker som män påstås använda mot kvinnor): "Han kom till riksdagen. Han läste upp sitt färdigskrivna svar. Han satte sig. Han använde inte sin debattid. Han vägrade debatt och diskussion. Finansministerns agerande var ett i alla stycken perfekt exempel på hur män genom härskarteknik osynliggör kvinnor.

Till slut fick vi upp Bosse Ringholm i talarstolen igen. Men då spelade han ut resten av registret av de fem manliga häskarteknikerna.". Kommentar: Hörde en av kvinnorna igår intervjuas i TV (kommer inte ihåg vilket program!) och hon sa ungefär att 'vi kvinnor fick kämpa länge innan han kom upp i talarstolen och svarade på våra frågor. Det var ännu värre för männen, för deras frågor svarade han inte alls på' (ähum...). I artikeln tar de upp nästa härskarteknik som Bosse använder mot kvinnorna, och det är förlöjligande: "Socialdemokraterna har som tradition att börja prata om pigor när borgerliga politiker och näringslivet vill stimulera den privata servicesektorn genom rut-avdrag. Det är ett typiskt sätt att förlöjliga den politiska motståndaren. Det innebär också ett förlöjligande av alla dem som är verksamma i branschen.", "När hörde ni förresten någon företrädare för den socialdemokratiska regeringen tala om rot-avdraget som 'drängavdrag'?", "Bosse Ringholm förlöjligar inte bara kvinnorna som ställer frågorna - han förlöjligar hela den politiska debatten och riksdagen som centrum för politisk debatt.". Kommentar: ja, att man pratar om kvinnor som jobbar med fysiskt ansträngande jobb som "pigor", medan man inte pratar om män som jobbar med fysiskt ansträngande jobb som "drängar" tål att tänkas på. Tredje punkten som Bosse anklagas för att utöva manlig härskarteknik mot kvinnor är när det gäller undanhållande av information. Bosse har inte låtit utreda konsekvenserna som ett införande av ett RUT-avdrag skulle leda till. Fjärde manliga härskartekniken som dom här kvinnorna säger att dom har blivit utsatta för är dubbelbestraffning. De har inte fått igenom RUT-avdragen, men männen har fått ROT-avdraget. Dubbelt värre för kvinnorna, således. Dessutom: "I tisdags dubbelbestraffade Bosse Ringholm sju kvinnor i riksdagen. Först sa Bosse Ringholm att han var förvånad över vår okunskap, att vi inte inser sambanden när det gäller arbetslöshetsbekämpning. Sedan anklagar han oss för att medvetet blanda ihop tidsperspektiven när det gäller rot- och rut-avdrag. Detta är ett klassiskt exempel på manlig härskarteknik. Först anklaga för okunskap. När man sedan upptäcker att argumentationen inte håller växlar man spår, i Ringholms fall växlade han över till att vi medvetet skulle blanda ihop tidsperspektiven.". Kommentar: jag vågar inte ge någon kommentar till detta. Ni får kommentera själva... Det femte och sista exemplet på att Bosse har utsatt kvinnorna för manliga härskartekniker är skuldbeläggande: "Ett klassiskt knep från socialdemokraterna har varit att tala om stimulans till den privata servicesektorn som ett bidrag riktat direkt till rika och besuttna. Påståenden i den stilen är till för att skapa skuld och skam. I själva verket är det precis tvärt om. Genom att sänka priset på tjänster som utförs i hemmen är det ju fler än i dag som får råd att anlita företag som tillhandahåller denna typ av tjänster.". Kommentar: SANNERLIGEN en manlig härskarteknik som riktar sig mot kvinnor... *satir*

Om dessa kvinnor (från Kd, Fp och M) känner sig utsatta för manliga härskartekniker så borde de anmäla det här till JämO. Vi har en jämställdhetslag som har till uppgift att bekämpa könsdiskriminering på arbetsplatsen, och riksdagen är ju riksdagsledamöternas arbetsplats. Om JämO fick titta på det här så kanske vi skulle få en förklaring till vad som menas med det här.

Jag tycker det var jättebra att dessa riksdagskvinnor skrev den här artikeln. Det är ofta svårt att förstå vad feministerna menar när de säger att "män använder härskartekniker" i största allmänhet. Det är bra med konkreta exempel, så man förstår vad de menar. Jag förstår dock inte riktigt vad de menade i just det här fallet med Bosse Ringholm, för det som de beskriver tycker jag bara handlar om vanligt politiskt rävspel, men det var föredömligt att ge ett konkret exempel på vad man själv menar är könsdiskriminering.



25 april 2004:

Såg igår en dokumentär på Discovery Channel. Det handlade om en man som skjutit ihjäl CIA-anställda i USA. Han hade gått omkring i en bilkö utanför en CIA-byggnad och skjutit människor. Han hade bara skjutit manliga CIA-anställda, men låtit kvinnliga CIA-anställda leva. Tror ni att det här är något som var unikt för just det här brottet (dvs. att skurkar riktar sitt våld mot män men i möjligaste mån låter bli kvinnorna)?
---
Ekot i Sveriges Radio kl. 14.00 berättar att EU-kommissionen äntligen fattat beslutet att företag inte ska få könsdiskriminera. Det innebär, enligt Ekot, att priserna hos frisörer ska bli samma för män och kvinnor, och att kvinnor inte ska få dyrare pensionsförsäkringar. Hurra! Ekot nämner, av någon anledning, bara två områden där kvinnor särbehandlats negativt, men det här ser jag som en seger för framförallt männen och för jämställdheten! Tjejtaxi - bye, bye! Mansdiskriminering på krogarna - bye, bye! Dyrare försäkringar för män - bye, bye! Osv. Ja, det finns fler exempel. Det här kommer att få enorma konsekvenser för männen i Sverige!
---
Lunchekot 12.30 rapporterar att den utökade lagen om besöksfördbud som började gälla 1:a september förra året inte används så ofta. Lagen innebär att polisen har rätt att avhysa en man från bostaden om det kan misstänkas att han kan komma att misshandla sin fru i framtiden. Jag vet inte hur lagen är skriven, men de säger på Ekot att lagen innebär att en man kan avvisas från bostaden om han kan misstänkas komma att slå sin fru eller sina barn, så ska jag tro dom på orden så gäller lagen inte kvinnor. Troligen är lagen könsneutral i sin text, men förarbetet (som berättar om hur lagen ska användas i praktiken) är förmodligen skriven utifrån feministisk kunskap, och den dag en kvinna blir avvisad från hemmet för att hon i framtiden kan misstänkas komma att slå sin man eller sina barn... den dagen lär inte komma.

(idén om att straffas för framtida brott som man kan tänkas komma att begå är ganska intressant. Se gärna filmen The Minority Report för fler tankar i ämnet)

I reportaget så förklarar en åklagare att i de fall där det funnits misstankar om att mannen ska misshandla kvinnan i framtiden så har i regel en misshandel redan ägt rum, och då blir inte mannen avvisad från hemmet utan anhållen istället. En person från Svenska kvinnojourers riksförbund (förväxla inte med ROKS. ROKS är betydligt mer hårdföra!) förklarar att de få avvisningarna av män beror på att misshandel mot kvinnor inte är något prioriterat hos polisen och att poliserna väljer att inte avvisa män för det finns ingenstans att avvisa dem till (det finns väldigt sällan någon beredskap, varken från kommuner eller frivilligorganisationer, att ta emot män som av en eller annan anledning tvingats lämna hemmet [min anm.]).

Ekot var också lite slarviga med sifferuppgifterna i det här inslaget: "[Nyhetsuppläsaren:] Lagen som förbjuder män som misshandlar sin partner att vistas i det gemensamma hemmet används inte. Från september i fjol då lagen infördes fram till årsskiftet anmäldes nästan 7 500 fall av misstänkt kvinnomisshandel. Under samma period användes den nya lagen vid sju tillfällen. [Reportern:] Ny lag har använts 7 gånger trots 7 400 anmälningar". Lite senare i reportaget säger reportern: "Lagen infördes den första september i fjol. Från det datumet fram till årsskiftet så polisanmäldes 4 711 fall av misstänkt kvinnomisshandel, under samma period så använde åklagare den nya lagen vid sju tillfällen". 4711, 7400 eller nästan 7500 fall? (det har iofs ingen betydelse i det här sammanhanget, men det är klantigt att i ett och samma reportage komma med tre olika sifferuppgifter)



28 april 2004:

Sökte på Google på ordet kvinnor och fick 872000 träffar. Ordet män gav 383000. Kvinnlig gav 78500 träffar. Manlig hittades på 45800 sidor. På stadsbiblioteket i Gävle sökte jag på ordet kvinnor bland deras böcker och fick 1444 träffar. Ordet män gav 651 träffar. Kvinnlig fick 35 träffar och manlig 13 träffar. Kan det här vara ett indicium på att det skrivs mer om kvinnor/kvinnligt än om män/manligt?
---
Jag har tidigare ojat mig över att det inte finns någon film om pojkar där pojkar behandlas med respekt, där det inte är de stökiga pojkarna som får klä mall för "pojkarna" utan där vanliga pojkar, och kanske också svaga pojkar, tas upp och skildras "inifrån" (vad är deras problem? vad är deras upplevelser? hur ser deras liv ut? osv). När pojkar beskrivs så brukar de beskrivas utifrån (från flickornas perspektiv, skulle man på sätt och vis kunna säga) och då är det såklart inte konstigt att det är de bråkiga pojkarna sätter prägel på hur "pojkarna" beskrivs. Pojkar brukar vara liktydigt med problem. Det var därför med intresse som jag läste om en ny film om pojkar som bl.a. LO skulle vara med att finansiera (läste om det i Kommunalarbetaren 7/2004).

Jag blev direkt lite orolig när jag läste titeln på den kommande filmen: Pittbullpojkarna. Det låter lite hårt. Men i alla fall: vi får reda på i artikeln att det är en halvtimmes dokumentärfilm, och att den ska visas i skolor, på fritidsgårdar och på olika studieförbund. Filmen har ett 80-tal finansiärer, och förutom LO är det t.ex. kommuner, landsting och länsstyrelser. Låter med andra ord väldigt ambitiöst och seriöst. Själva filmen då? Ja, jag får nog citera lite från artikeln: "Filmens tanke är att synliggöra och väcka frågor om mansideal. I början av filmen rullar en textremsa som säger att '90 procent av allt våld begås av män'. En flickkör sjunger 'Mandom, mod och morske män'. En annan textremsa berättar 'Hellre dö ung än att bli 78 och hjälplös. Så snurrar det i hjärnorna på unga pittbullpojkar.' Man får veta att unga män har hög självmordsfrekvens, särskilt om de kommer från Bosnien. Alice Timander av alla människor berättar att om kvinnor skulle ha makten skulle vi inte ha världskrig."

Om man säger så här: jag tror inte att det är en film som kommer att spela rollen som en guide för pojkar om hur de ska klara av livet. Filmer som handlar om att "synliggöra och väcka frågor" om ideal och som sedan tar upp de sämsta sidorna hos en grupp tycker jag är negativa filmer. Sådana filmer kan behövas också, men inte bara. Den här filmen om pojkar tror jag är lika bra som om man gjort en film om flickor där Alice Timander stått och sagt "om endast kvinnor hade bestämt här i världen så hade vi fortfarande haft en stenåldersteknologi"... Håll med om att det nästan skulle bli komiskt om man gjorde film efter film om "flickor" och i alla dessa så berättar man hur dåliga flickor är ("synliggör och väcker frågor") och så tar man bara med de allra sämsta klichébilderna av den kvinnliga könsrollen. Idag görs inte en enda negativ film om flickor (jag har i alla fall inte sett någon), medan det bara görs negativa filmer om pojkar (jag har i alla fall inte sett någon som inte "synliggjort" pojkarnas negativa sidor).
---
Jag såg filmen Hip, hip hora för några veckor sedan. Den var klart sevärd. Nu vill jag se en liknande film om pojkar. Det är dags nu för det. Vi har haft Fucking Åmål, Lilja 4-ever och i höst kommer en film som jag tror heter Fröken Sverige och som jag tror också tar upp livet sett ur flickögon. Pojkar har hittills haft biroller, varit rekvisita... Sverige behöver en Fucking Hip, hip, hora 4-ever-film för pojkar!



3 maj 2004:

Kalla Fakta i TV4 visade idag ett reportage om kvinnor som förbryter sig sexuellt mot småbarn. Det var ett mycket upprörande reportage, självklart för att det är ett jobbigt ämne, men också för att det är så tydligt att män och kvinnor döms olika. När det gäller domar mot personer dömda för sexualbrott mot barn så är ca 1% av de dömda kvinnor (enl. Kalla Fakta). En person från BRIS intervjuas och säger att mellan 13% och 20% av de som ringer till BRIS och berättar om sexuella övergrepp säger att det är en kvinna som utfört övergreppet. Kalla Fakta säger att internationell forskning brukar ange att mellan 10% och 20% av förövarna är kvinnor. Är det då inte konstigt att endast 1% av de dömda är kvinnor? De kvinnor som blir dömda får i regel väldigt milda domar; vanligen skyddstillsyn, villkorligt fängelse eller böter. Ofta fick mammorna efter domen behålla vårdnaden om barnet. Fall där både mamman och pappan dömts för att ha utnyttjat barnen och där det inte gjorts någon skillnad i skuldfrågan hade ändå lett till att pappan dömts till flera år längre straff än mamman (jag har berättat om ett sådant fall tidigare på den här sidan). RÅ, RiksÅklagaren, säger i en kommentar att kvinnor generellt får mildare straff, men han vill inte uttala sig om sexualbrottsdomarna.

Jag blev mycket upprörd av det här reportaget. Bara en sådan sak som att, om RÅ har rätt, kvinnor får mildare straff borde ju räcka för extrainsatta riksdagsdebatter, justitieministerns avgång, kritik från FN och Amnesty osv. Varför är det då så här? Jag tror att det är för att vi har itutats att män är elaka och kvinnor är offer. De kvinnor som begår övergrepp anses säkerligen själva vara offer, och inte någon som begår övergrepp pga egna sexuella behov. Jag tror också att mörkertalet när det gäller kvinnors sexuella övergrepp mot barn är enormt. BRIS sa att 13-20% av de som ringde till dem rapporterade att kvinnor varit gärningsman, men jag tror att det nog är ännu större andel i verkligheten. Jag tror helt enkelt att barn inte fattar att också kvinnor kan begå sexövergrepp. De är varnade för "fula gubbar" men har säkert ingen aning om att det finns "fula gummor" också. Och skulle de träffa på en "ful gumma" tror jag inte ens att de fattar att ett sexuellt övergrepp är ett sexuellt övergrepp; övergreppet måste nog bli ganska avancerat innan barnet ens kommer på tanken att det är fel. Lika tror jag gäller för omgivningen; jag tror att den snälla tant Britta som "är så otroligt förtjust i barn" inte behöver oroa sig, men farbror Bosse som är lika förtjust i barn bör passa sig... Och inte kan väl en dagisfröken vara pedofil??

(jag har själv jobbat på fritids och vet att villkoren för manlig och kvinnlig personal är olika. Jag brukar inte tänka alltför mycket på det, men jag vet andra killar på fritids som vägrar ha flickor sittandes i knä, t.ex. Omklädningsrumsproblematiken är något också jag drabbats av; hur ska man som kille göra när tjejerna byter om? Jag vet många kvinnliga lärare som helt ogenerat traskar in till mellanstadiegrabbarna, medan jag inte skulle drömma om att göra samma sak hos mellanstadietjejerna. Skulle jag (utan att knacka på dörren och förvarna om att jag kommer in om en minut eller så) gå in till mellanstadietjejerna så tror jag säkerligen att det skulle få konsekvenser, medan en kvinna inte alls behöver oroa sig för något sådant)
---
ROKS ordförande Ireen von Wachenfeld i tidningen Kvinnotryck: "En form av hot och våld är krig. Genom så kallade krigsvåldtäkter begränsas kvinnors livsutrymme maximalt. Våldtagna, misshandlade och mördade kvinnor rapporteras under rubriken ”sårade i strid”. Våldtäkter, misshandel och mord av kvinnor och barn osynliggörs." Kommentar: rapporteras dödade kvinnor i krig som "sårade i strid"? Jag tycker det låter helt befängt, men kan inte säga emot eftersom jag inte vet om det är så eller inte. Det där med att våld som kvinnor och barn utsätts för i krig osynliggörs tycker jag är helt fel. Jag anser att våldet mot män i krig osynliggörs. Läste förresten häromdagen (kommer inte ihåg i vilken tidning) en artikel med en rubrik om att två palestinska flickor hade dödats av israelerna. Två flickor hade dödats, och när jag läste artikeln så nämndes det i en mening att 'därmed dödades tre barn den här dagen' för en pojke hade också dödats. Rubriken handlade alltså om att två flickor hade dödats, inte tre barn. Varför?



4 maj 2004:

Dagens stora nyhet är att högsta domstolens dom i det s.k. Tumbamålet kom. De tre män som stått anklagade för sexuellt utnyttjande blev friade. Nu har de blivit friade i tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen. Kvinnan ansågs inte ha varit så berusad så att hon befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd, och därför frias männen. Domslutet har utlöst ett ramaskri. Kvinnor verkar tro att nu är det fritt fram att våldta kvinnor. Jag vet inte om de säger att det nu är fritt fram att våldta kvinnor bara för att överdriva effekten av domslutet (och därmed försöka vinna retoriska poäng i debatten), eller om de faktiskt tror att det nu är fritt fram. Mycket olyckligt om de tror det, för det är faktiskt förbjudet.

Jag tar ett pressklipp ur högen: "Än en gång ser vi ett exempel på sexismen i svensk rättsskipning där mannen är norm och kvinnan undantag. Naturligtvis var det, enligt all rättsuppfattning, etik och moral, våldtäkt det som skedde i Tumba. Men lagen ser det annorlunda." (ledare i Gefle Dagblad 040505) Kommentar: domslutet tolkas som sexism och manlig överhöghet. Naturligtvis var det våldtäkt, skriver GD. Jag ser det inte så. Så det där ordet "naturligtvis" känns lite provocerande.

Om vi lämnar juridiken ett ögonblick, kan man då ändå anse att domen var etiskt och moraliskt riktig? Ja, det tycker jag. Jag ser det så här: kvinnan har enligt egen uppgift druckit två öl och två drinkar på krogen. Dessutom hade hon hasch i blodet. Hon åker hem tillsammans med "tre kåta syrianer" (som hon sa i ett telefonsamtal till en kompis). Hon har sex med dem, och ingen har påstått att det förekommit något hot eller våld. Hon har under samlagen varit aktiv och inte alls utslagen. Vid ett tillfälle gick hon och kokade kaffe, och sedan fortsatte de att ha sex. Efteråt har hon minnesluckor, men kommer ihåg vissa delar.

Min kommentar till det här är att det inte kan bedömas som våldtäkt. Inte heller sexuellt utnyttjande. Jag har hört många som kommenterat domen med att "det begriper väl varenda människa att en kvinna inte vill ha sex med så många män" och liknande. Då anser jag att man lägger en moralisk aspekt på det här, och dömer utifrån moral. Kvinnor kan visst vilja ha sex med flera män. Jag törs lova att det varje helg, säkerligen varje vardag också, är kvinnor som är berusade (berusade så att de är påverkade men inte medvetslösa) som har sex med flera män, och har det av helt fri vilja. Det är inget unikt scenario. När det gäller berusningen så verkar i Tumbamålet dom här minnesluckorna vara något slags bevis (enligt kritikerna mot domen) på att kvinnan varit i ett hjälplöst tillstånd. Jag ser det inte heller så: min erfarenhet säger mig att man kan ha minnesluckor men att man ändå under den tiden (enligt vad andra berättat) inte har tappat kollen helt. Jag tycker inte minnesluckor bevisar ett hjälplöst tillstånd. Många kvinnor som efter krogbesök har sex med flera män kan säkerligen ha minnesluckor dagen efter, men tittar man tillbaka på kvällen före så var hon någorlunda medveten om vad hon sysslade med.

Att då döma för våldtäkt eller för sexuellt utnyttjande för att "kvinnor ju inte kan vilja ha sex på det där viset" och "minnesluckorna bevisar att hon inte visste vad som hände" känns för mig fel.

Tillbaka till pressklippen. Från en artikel i Aftonbladet 040505 skriven av Liv Elf Karlén, Moa Elf Karlén, Johanna Palmström, Lisa Englund, Madelene Lööf och Malin Hällmark: "Än en gång blev det uppenbart att tjejer är rättslösa i det som kallas det jämställda Sverige, en kvinna kan våldtas gång på gång utan att det resulterar i en fällande dom." Kommentar: återigen: jag vet inte om de verkligen tror att kvinnor är rättslösa och får våldtas, eller om de bara drämmer till med det här för att få uppmärksamhet i debatten. "I tingsrättens dom fick vi veta att det för bedömningen var relevant att den utsatta kvinnan hade dansat sexuellt utmanande, att de tilltalade kände henne sedan innan och att hon en gång tidigare hade haft sex med två män. Tingsrätten ansåg detta vara tillräckligt för att lägga hela skulden för övergreppen på den utsatta kvinnan." Kommentar: om ord står mot ord, och den ena parten säger att sexet varit frivilligt och den andre att det inte var frivilligt, så kommer sådant som kvinnans tidigare sexuella beteende att bli relevant för att kunna avgöra vem som talar sanning. Meningen om att tingsrätten därför la skulden för övergreppet på kvinnan, är lite försåtlig. Det handlar för det första inte om att fördela skuld. Tingsrätten anser inte att någon får skylla sig själv, och delar inte ut skuld annat än om någon döms. Bara för att ett övergrepp inte kan bevisas så är det inte kvinnan som är skyldig. När artikelförfattarna också skriver att det är kvinnan som får skulden för övergreppet så får de det att verka som att övergreppet är ett faktum, som att kvinnan de facto blev utsatt för ett övergrepp, men att kvinnan får skulden. I själva verket konstaterade tingsrätten att det inte var något övergrepp, och de gav inte kvinnan skulden. Artikeln igen: "I hovrätten fick vi veta att det var relevant att männen hade uppfattat den utsatta kvinnan som mer livserfaren och att de visste att hon visat intresse för andra män i deras ålder. Det utgjorde en del i den bedömning som än en gång fick till följd att hela skulden lades på den utsatta kvinnan." Kommentar: kvinnan var 35 år, männen i 20-årsåldern. Hursomhelst, i hovrätten så kom man fram till att kvinnan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd (detta ändrades sedan av högsta domstolen), men att männen inte kunde inse det. Detta är också rimligt, tycker jag. Om kvinnan agerat på ett sådant sätt att männen inte kunde förstå att hon inte ville ha sex, så tycker jag inte männen ska kunna dömas. Artikeln igen: "Och i går gjorde Högsta domstolen, med prejudicerande verkan, klart för oss att ansvaret för killars så okontrollerade sexualitet ligger på oss tjejer. Precis som på medeltiden?" Kommentar: jag vet inte om de bara försöker provocera eller om de verkligen tror det här. Artikeln: "Vad vill Högsta domstolens domare säga till alla Sveriges kvinnor och män? Att det är helt i sin ordning att kvinnors och mäns upplevelser värderas olika?" Kommentar: snarare säger HD att mäns och kvinnors upplevelser värderas lika; hade HD utgått från kvinnans upplevelser och värderat dem högre än männens så hade det väl visat att mäns och kvinnors upplevelser värderats olika. Artikeln: "Vi vill kunna dansa hur vi vill på krogen, vi vill kunna ta ett par öl med våra kompisar och vi vill ha möjlighet att följa med en kille hem utan att skuldbeläggas för det. Men det blir allt mer uppenbart att rättssystemet anser att vi tjejer ska ta på oss hela ansvaret för att inte bli utsatta för övergrepp. För om vi, liksom vår syster i Tumba, dansar utmanande på krogen, om vi tar ett par öl med några kompisar och om vi följer med en kille hem är det plötsligt vårt fel, eller i alla fall en förmildrande omständighet, om de sedan våldtar oss." Kommentar: visst tycker också jag att kvinnor ska kunna roa sig på krogen och följa med killar hem, men om hon gör det och killen som hon går hem till vill mer än dricka thé, så kommer ord att stå emot ord, och då, tyvärr, kommer man i domstolen att granska tjejens beteende. Har hon följt med en kille hem efter ett krogbesök så kan det av domstolen tolkas som att hon inte var helt omedveten om att det skulle bli annat än thédrickande hemma hos killen. Ord står mot ord, killens ord om att det varit frivilligt sex kommer inte att låta orimligt, och eftersom domstolar hellre friar än fäller så kommer killen att frias. Synd men sant. En friande dom innebär inte att domstolen tycker att kvinnor som följer med en kille hem efter krogen får skylla sig själv. Domstolen säger inte "visst, vi vet att det var en våldtäkt, men du får faktiskt skylla sig själv för att du...". Om domstolen blir övertygad om att det varit en våldtäkt (och det kan räcka med kvinnans berättelse; ord kan stå emot ord och efter en bedömning om vem som har den mest trovärdiga berättelsen så kan mannen dömas om kvinnans berättelse varit mer trovärdig) så kommer mannen att dömas. Artikeln föreslår åtgärder: "Feministiskt självförsvar måste bli en obligatorisk del i idrottsundervisningen och samtliga av Sveriges domare och tingsnotarier ska omedelbart skickas på grundkurs i genuskunskap." Kommentar: vad jag vet ska samtliga Sveriges domare skickas på en obligatorisk kurs i genuskunskap under året (jag tror det var Amnesty som berättade det här).

Avslutningsvis måste jag säga att jag blivit väldigt skraj av debatten som följt efter den här domen. "Det blir tydligare och tydligare. Hela livsutrymmet i samhället tillhör män, säger en upprörd Ireen von Wachenfeldt, ordförande i Roks, till Expressen.se.". Kvinnor känner inget stöd av samhället. Rätt eller fel, men det verkar vara deras känsla. Att halva svenska folket tror att de är rättslösa är ett gigantiskt problem. Jag är också rädd för vad det kan få för konsekvenser för lagstiftningen; många röster höjs nu för att det i sexualbrottsmål ska råda omvänd bevisföring, dvs. åtalade män ska anses som skyldiga tills de kunnat bevisa motsatsen. Det låter kanske orimligt att sådana lagar införs, men vänta så ska ni få se...



5 maj 2004:

JämO förlorade idag ett mål i Arbetsdomstolen. Målet handlade om en kvinnlig polis som sökt en chefstjänst, men den hade istället gått till en man. Kvinnan var mer erfaren och hade mer utbildning. Därför anmäldes fallet till JämO och nu förlorade de alltså tvisten i AD. Motiveringen var att mannens personliga lämplighet ansågs väga över. Kvinnan bedömdes ha sämre ledaregenskaper, och det avgjorde.



6 maj 2004:

Läste i Östgöta Correspondenten om en svensk kvinna i Sverige som är ensamstående med ett barn. Pappan bor på Irland. Mamman studerar här i Sverige och pappan jobbar på Irland. Enligt EU-reglerna ska sociala bidrag betalas ut från det land där en person arbetar (hur det skulle bli om båda arbetar vet jag inte). I det här fallet är det alltså Irlands bidrag som gäller för familjen, och nu var mamman sur för det visar sig att barnbidraget på Irland automatiskt går till pappan, och eftersom han inte var så duktig på att dela med sig så var det nu ekonomiskt svårt för mamman.
Får jag vara lite skadeglad? Jooo... snälla! I Sverige är reglerna tvärtemot Irlands, och barnbidraget går automatiskt till mamman, så att nu en svensk mamma drabbas av det som alla svenska pappor drabbas av käns nästan lite nyttigt. (det där var elakt skrivet, men jag börjar tröttna på att vara snäll)
---
Bilder där USA-soldater torterar irakiska fångar florerar nu i media. Från hela världen kommer fördömanden mot USA-soldaternas övergrepp. Övergreppen har skett i ett ökänt fängelse i Bagdad. Dom bilder jag har sett har i många fall visat leende kvinnliga soldater som sexuellt torterar nakna män, och det finns berättelser om hur manliga fångar tvingats onanera inför ögonen på kvinnliga soldater. Det s.k. genusperspektivet har i stort sett helt saknats i debatten. Ett undantag var i Rapport morgon häromdagen, där programledaren frågade en man som var gäst i studion (mannen var namngiven men saknade titel; kan tänka mig att han var psykolog) om hur kvinnor kunde göra sådana här saker. Mannen svarade att kvinnor inte dras till sådana här jobb där de kan utöva tortyr, utan de hamnar där av en slump och tortyren är inte planerad utan sker spontant. Jag läste också en insändare i dagens Östgöta Correspondenten där en person (anonym) undrade om det kunde vara så att nu när det är män som torteras så blir bilderna en världsnyhet, men när kvinnor torteras så uppmärksammas det inte.

Att kvinnor kan vara grymma tvivlar jag inte på. I koncentrationslägren under andra världskriget var flera kvinnliga lägervakter ökända för sin grymhet. Men är det någon som tror att om bilderna visat leende manliga soldater som sexuellt torterat nakna kvinnor så hade det a) blivit en mindre uppmärksamhet världen över och b) INTE kommit kommentarer om att det här bevisade könsmaktstrukturer och hur utsatta kvinnor är osv.?
---
På CP-magasinet i SVT pratade man idag om abort av missbildade foster. Speakerrösten upplyste oss om att "Sverige har fri abort. Det innebär att föräldrarna själva får bestämma om abort fram till graviditetens 18:e vecka". Litet förtydligande: föräldrarna har inte fri aborträtt, mammorna har fri aborträtt. Pappor har överhuvud taget inget att säga till om när det gäller abort.
---
Kollar just nu på ett program på ZTV som jag tror heter Tjejsnack (heter det inte det så skulle det kunna heta det). Några tjejer sitter i en soffa och pratar. Just nu pratar de om varför killar behåller sitt liv med alla vänner när de går in i en relation med en tjej, medan en tjej släpper alla sina kompisar och bara är med killen när de går in i en relation. Jag trodde det var tvärtom; att killarna lämnar sina kompisar medan tjejerna behåller sina när de går in i en relation, men det kan såklart vara jag som har fel. Jag har sett ett avsnitt av det här programmet en gång tidigare; då höll de på i ca en kvart (mellan två reklampauser) att diskutera vad det är för fel på killar. Killar luktar illa, både generellt, men särskilt om fötterna och i munnen. Killar är fåfänga (men luktar ändå illa?). Ja, det var väl mest det, men de höll oavbrutet på om detta i en kvart. Så kom reklampausen. Programmet presenteras av: FÖRSVARET! "Tjejer ni behövs i lumpen också!" står det, alltså ett led i att få fler tjejer att göra lumpen. Är inte det här höjden av kill-förnedring? Försvaret försöker med kill-förnedringstv locka tjejer att frivilligt att göra lumpen. Alltså: jag betalar skatt för att Försvaret ska göra kill-förnedringstv, för att Försvaret ska få tjejer att göra lumpen som jag som kille måste göra... (*syrgas, please!*)

(de tjejer som är med i programmet tycker jag som lön borde få ett gratis år i lumpen...*grrr attis!*)



10 maj 2004:

Petra Östergren skriver i en debattartikel i Aftonbladet om den svenska lagstiftningen mot könsstympning (könsstympning är alltså något bara kvinnor kan utsättas för; om män utsätts för samma sak så är det omskärelse och helt lagligt).

Petra berättar om att Socialstyrelsen nyligen bestämt att kvinnor får göra kirurgiska ingrepp i könsorganet (t.ex. förminska blygdläpparna eller förminska slidan). De har bestämt att det inte strider mot förbudet att kirurgiska ingrepp inte får ske i en kvinnas könsorgan (om det inte är medicinskt befogat).

Det här var en ny aspekt i en absurd och förvirrad debatt.

För några år sedan (har för mig att det var 1999) så skärptes straffskalan för kvinnlig könsstympning. Ingen hade dömts för det brottet sedan det kriminaliserades runt 1980, men ändå så ansåg man att straffen måste skärpas. Ingen har heller efter straffskärpningen dömts för det här brottet. Petra: "Regeringen ansåg också att dessa inte kan anses vara förenliga med svensk målsättning om kvinnlig frigörelse, jämställdhet eller kvinnors rätt att bestämma över sig själva. Könsstympning ansåg man vidare ger uttryck för en kvinnosyn som inte är acceptabel i det svenska samhället, den är också en begränsning av den kvinnliga sexualiteten och en rent fysisk förnedring. Könsstympning, menade man, har inte någon religiös innebörd – i stället är det 'karaktäriserat' av geografiska och kulturella faktorer som ytterst handlar 'om att slå vakt om mannens makt över kvinnan'." Kommentar: kanske en feministisk lag? Jag har inget emot att könsstympning är förbjudet, men motiven till lagstiftningen konstiga...



11 maj 2004:

Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet har frågat 4343 ungdomar som går sista året på gymnasiet om de har sålt sex. Undersökningen visade att fler pojkar (1,8%) än flickor (1,0%) sålt sex. Vad händer med en sådan här undersökning i jämställdhetsdebatten? Jag tror inte undersökningen kommer att spela någon som helst roll för jämställdhetsdebatten eftersom alla utgår från att de som köper pojkarna är män, och då blir det, precis som när män misshandlar män, ett "internt" problem och därmed tycker många att det är ett helt oprioriterat problem. (resonemanget påminner om när vissa personer diskuterar konflikter i Afrika och säger "men låt negrerna slå ihjäl varandra om dom vill det")

De flickor som blir utnyttjade (av män) ses som strukturellt förtryckta och offer för könsmaktsordningen och är därmed högintressanta i den feministiska jämställdhetsdebatten. Om en enda flicka sålt sex och hundra tusen pojkar sålt sex så kan ni lita på att det är flickans sexsäljande som kommer att tas upp i jämställdhetsdebatten. Förr eller senare kommer ni att se någon feminist skriva en artikel och nämna att 1% av alla gymnasieflickor sålt sex, och kräva att mer resurser satsas på flickorna (och det där med att 1,8% av gymnasiepojkarna sålt sex kommer klädsamt nog inte att nämnas).



19 maj 2004:

Det uppmärksammade mordfallet i en församling i Knutby har ådragit sig feministernas intresse. Rättegången pågår och den 27-åriga barnflickan som erkänt mordet beskriver hur hon lurats och manipulerats av pastorn i församlingen så att hon utförde mordet. Sociologiprofessor Eva Lundgren säger (till TV4) att det här är ett typiskt exempel på hur psykiskt våld påverkar kvinnor när de misshandlas av sin man. Det är ett exempel på psykisk tortyr där hon har blivit hans "slav". "- Jag är helt tagen. Hon har gett ett kolossalt intryck. Hon har gått igenom så mycket och försöker ändå bara berätta vad hänt. Hon ursäktar sig inte utan försöker bara vara begriplig", säger Eva. När pastorn förhörs några dagar senare har Eva en annan uppfattning om honom. "- När andra förklarat saker och ting annorlunda anser pastorn att dessa ljuger", "Eva Lundgren anser att pastorn använder samma strategi i rätten som han använt i Knutby. - Han skrattar under förhöret när det passar och han gråter när det passar. Det är charmerande och en strategi som utvecklats i församlingen. Han är på sätt och vis suverän i sin roll i rätten, säger hon", "- Hela hennes verklighetsuppfattning har tagits ifrån henne. Hon tror på allt pastorn säger. Han däremot har inte gått igenom någon nedbrytningsprocess utan han är mer Gud än Gud fader själv, förklarar Eva Lundgren" (Expressen, 040527)
Några kommentarer: när Eva beskriver att om andra förklarar saker och ting annorlunda än pastorn så anser han att dom ljuger, så anser jag att Eva tagit ställning för att det andra berättar är sant och att pastorn ljuger och försöker slingra sig. Om pastorn ljuger eller inte vet inte jag och ingen annan heller (förutom pastorn och Eva...). Sedan beskriver Eva att pastorn gråter när det passar. Jag får intrycket av att Eva tror att det är ett skådespel och inte äkta känslor (barnflickan grät under stora delar av sitt förhör men det verkade bara förstärka Evas uppfattning om att barnflickan talar sanning). Slutligen berättar Eva att barnflickan är helt nedbruten av pastorn. Hon är offer och han är förövare.

Pastorn berättade under sitt förhör att han i sin tur har blivit manipulerad av en kvinna i församlingen (hon kallas i media för Kristi brud). Åsa Mattsson i Aftonbladet (040514): "Jag retar mig mer och mer på beskrivningen av den så kallade 'Kristi brud' i Knutby. Hon beskrivs alltmer som den som "egentligen" har makten, en manipulativ kvinna som styr och ställer över alla andras liv. I mina ögon är Kristi brud en bidrottning, en kvinna som samlar män omkring sig på toppen och hjälper till att legitimera diskrimineringen av andra kvinnor.", "Makten som den här sortens enskilda kvinnor har, har de för att de fungerar som alibin, och stödjer gruppen mäns överorndade roll i sekten, församlingen, företaget eller vad det nu är. I det här fallet helt klart en sekt." Kommentar: om en kvinna har makt anses hon bara vara ett alibi som har makt för att legitimera männens makt. Dagens opinionsfråga: ska kvinnor ha makt eller inte?

En annan sak jag tänkt på när det gäller rättegången är hur pastorn och barnflickan behandlats. Flera s.k. experter som kommenterat rättegången har anmärkt att barnflickan har behandlats så mycket mildare; hon har fått tala relativt fritt och sluppit de allra jobbigaste frågorna, medan åklagaren varit mycket tuffare mot pastorn och avbrutit honom flera gånger. En expert tyckte att åklagaren solklart brutit mot reglerna när det gäller rättegångar för att hon helt enkelt varit för hård mot pastorn. OM det varit så att åklagaren varit betydligt tuffare mot barnflickan TROR jag det hade kommit kommentarer om att "kvinnor behandlas sämre i rättegångar" osv. Nu är det ingen som har kommenterat detta ur ett s.k. genusperspektiv.

Ytterligare en sak jag tänkt på när det gäller Knutbyfallet är barnflickans psykiska diagnos. Hon har genomgått en rättspsykiatrisk undersökning och det har konstaterats att hon var så pass psykiskt störd när hon begick mordet att hon inte kan dömas till fängelse. Diagnosen: "Ospecificerad psykisk störning med religiöst färgade övertygelser av psykotisk valör, förstämningssyndrom och identitetsproblem" (undrar hur det ska behandlas rent medicinskt...). Av någon anledning tror jag inte en man med den diagnosen skulle slippa fängelse. Barnflickan har ingått i något som kan kallas en sekt och därför varit lurad och manipulerad att begå mordet. Men kan en man som ingår i en sekt komma undan straff om han mördar för att han anses ha blivit lurad och manipulerad? Jag har svårt att tro det. Barnflickan sägs nu i rapporterna från rättegången ha tillfrisknat på ett remarkabelt sätt. Ser ni vartåt det lutar? Jag kan tänka mig att det är barnflickan (som erkänt mordet) som anses ha blivit manipulerad så att hon inte kan hamna i fängelse, men hon behöver inte psykisk vård så därför släpps hon fri. Pastorn, som inte erkänt mordet, döms därför för anstiftan till mord till livstids fängelse. Hon är offer, han är förövare... (det här sista var alltså mina spekulationer om hur det kan gå).

Tillägg skrivet 040608: Kulturnyheterna i SVT visade idag ett inslag om hur barnflickan och pastorn tecknas av porträttecknarna som illustrerar artiklarna från rättegången i våra dagstidningar. Såg tyvärr bara slutet av reportaget, men det var en man som sa ungefär så här "...barnflickan tecknas som en person i en Starlet-berättelse. Pastorn, däremot, han tecknas som en elak och opålitlig person..." (och så visade han olika exempel på hur pastorn med olika tekniker illustrerades så att han visades som just elak och opålitlig)
---
I Gefle Dagblad 040428 finns en artikel som berättar att år 2000 så bedömdes ca 50% av både män och kvinnor som genomgick rättspsykiatrisk undersökning som psykiskt sjuka och slapp därmed fängelse. År 2003 låg siffran kvar på ca 50% för männen medan ca 65% av kvinnorna bedömdes som psykiskt sjuka. Har fler kvinnor blivit psykiskt sjuka eller är det vår bedömning av kvinnor som har förändrats? Jag gissar på att det är vår bedömning som ändrats, och att det går mot att vi ser fler och fler kvinnor som begår brott som sjuka. Jag tror att kvinnor som begår brott i högre grad än män ses som offer i behov av hjälp.



27 maj 2004:

Valforskarna Sören Holmberg och Henrik Oscarsson vid Göteborgs universitet har i en ny bok (Väljare, Norstedts Juridik) presenterat forskning om väljarnas kunskaper. Den visar att i rena kunskapsfrågor när det gäller politik så är män duktigare än kvinnor. Jaha, säger ni nu. Varför skriver jag om det här? För det första så gör jag det för att feminister ibland säger att kvinnor är så annorlunda än män så att de därför bör vara representerade i politiken. Ibland säger de dock att kvinnor är precis som män och att det inte finns några skillnader, men det beror på sammanhanget vad feminister väljer att säga. Ja, nu har vi alltså hittat en skillnad mellan män och kvinnor, och det är att kvinnor är mindre kunniga om politik. Jag tycker det här är en struntsak och egentligen borde jag inte skriva om det. Något intressant är att jag nästan skäms för att skriva om det här. Den här sidan kritiserar feminism och inte kvinnor. Jag tycker om kvinnor men tycker inte om feminister. Ska jag döma av de mail jag får ibland så är det vissa som tror att jag är anti-kvinnor. Det är helt fel. Nu kom alltså en undersökning som visar att kvinnor är mindre insatta i politik än vad män är, och jag skäms när jag skriver om det. Fatta: jag läser i stort sett varje dag om att män är dumma, korkade, elaka osv., och det är något som står i nästan varje tidning och dagligen sägs i tv & radio, och när det nu sägs något negativt om kvinnor för en gångs skull så skäms jag för att berätta om det på den här sidan... Visst är det bra underligt? Men jag tänkte att "näej, nu får väl kvinnor känna hur det känns att få en negativ generalisering i huvudet" och så skrev jag om det här. Please enjoy! (den här nyheten rapporterades i Svenska Dagbladet idag)



31 maj 2004:

Regeringen har beslutat att domstolarnas attityder till våldtäktsoffer ska utredas. Jag kan inte tolka det här på något annat sätt än att regeringen är missnöjd med hur domstolarna dömt i den senaste tidens våldtäktsfall (t.ex. Tumbafallet). Regeringen får naturligtvis inte säga vad de tycker om enskilda domar, men min gissning är att de inte är nöjda. Att de nu vill utreda domstolarnas attityder tror jag också innebär att regeringen anser att det är domstolarnas attityder som gör att de åtalade blivit friade, och att det inte främst varit juridiska orsaker som lett till friande domar.

Oroväckande är också att regeringen gett JämO Claes Borgström uppdraget att leda utredningen. JämO har tidigare "rasat" mot de friande domarna. Någon som tidigare offentligt uttalat sig i frågor som han nu ska utreda borde inte fått utredningsuppdraget! Dessutom är det olyckligt att just JämO fått utredningsuppdraget; utredningen kan då av "folket på gatan" misstolkas att vara en utredning om jämställdhet istället för en utredning om det juridiska systemet. Det blir en könsfråga. JämO är en svensk myndighet som inte har något alls med allmänna jämställdhetsfrågor att göra. JämO ska se till att jämställdhetslagen (som endast gäller arbetsplatser) följs och inte göra något annat. Jag utgår från att JämO Claes Borgström fick utredningsuppdraget eftersom han är advokat (han jobbade tidigare som advokat) och ingenting annat.

Ytterligare en brist när det gäller den här utredningen är ifall den som utreder är feminist. Enligt mig borde en feminist absolut inte få utreda en sådan här fråga. En feminist har en uppsättning åsikter som gör att frågor analyseras enligt en viss mall, och därför kan en feminist som utreder det här bara komma till en slutsats, nämligen att domstolarna dömer som de gör för att de är patriarkala och har "felaktiga" attityder. Att en feminist som utreder den här frågan skulle vara öppen för andra slutsatser är otänkbart. Är JämO feminist? Är påven katolik?



8 juni 2004:

Uppdrag granskning i SVT visar ett reportage om hur afrikanska barn smugglas till Sverige för att de här ska användas till hushållsslaveri (ordet de använder i reportaget), narkotikasmuggling och andra otrevliga saker. Jag får klart för mig att om barn smugglas hit av andra skäl än sexuella så är det helt oprioriterat av svenska myndigheter att stoppa människosmugglingen. Vi har ju sedan en tid ett brott som heter människohandel för sexuella ändamål och det kan ge upp till 10 års fängelse. Är det människohandel av andra skäl så är det, enligt reportaget, ett brott som knappt kan ge något straff alls. Jag tror att det svenska intresset för att stoppa smuggling av sexuella skäl beror på den debatt om jämställdhet vi har i Sverige; att smuggla någon (barn eller kvinna OBS! inte man) för att de ska utnyttjas sexuellt ses som ett brott mot Jämställdheten och är därför högt prioriterat. Det är inte smugglingen av människor i sig som upprör.

Något annat men som en aning snuddar vid ämnet: jag hörde för ca en vecka sedan om ett fall där en svensk pojke med afrikansk bakgrund hade sänts till sitt tidigare hemland av sina föräldrar i Sverige. Där skulle han få gå i skola enligt föräldrarnas önskemål. Pojkens svenska pass togs omhand av släktingar i hemlandet och pojken kunde därför inte resa hem. När han försökte få ett nytt svenskt pass av svenska ambassaden i landet så gick inte det eftersom föräldrarna måste ge sitt tillstånd först, och de ville ju inte att han skulle komma hem så något tillstånd blev det inte. En svensk medborgare är alltså strandad utomlands och det finns ingen chans för honom att komma tillbaka förrän han är 18 och kan skaffa ett pass utan sina föräldrars tillstånd. I en riksdagsdebatt så var det en riksdagsledamot som frågade folkhälsominister Morgan Johansson om vad han tänkte göra för att hjälpa pojkar som råkar ut för sådant här. Han sa att det hela bara var ett "byråkratiskt mankemang" men gav inga andra besked.

Hur många pojkar gäller det här? Varför debatteras inte det här mer? Varför säger man bara att det är ett "byråkratiskt mankemang" och rycker på axlarna? Något säger mig att om flickor som är svenska medborgare råkat ut för att skickas utomlands för att bli helt rättslösa så hade det här tagits på större allvar.
---
Rapport berättade idag om en undersökning som gjorts (av MTV?) om svenska ungdomars inställning till pengar och hur viktigt de anser det är att göra karriär. De säger att undersökningen visar att "flickornas inställning närmar sig pojkarnas". De säger inte alls vad pojkarnas eller flickornas inställning är ("bra" reportage, va?), men tidigare undersökningar som jag sett har visat att pojkar är mer "pengafixerade" och tycker att det är viktigare att tjäna mycket pengar och göra karriär än vad flickorna tycker. Om det nu är så att skillnaden i inställning mellan pojkar och flickor minskar så tror jag att det här är första tecknet på att löneskillnaden mellan män och kvinnor kommer att förändras. När dessa ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden kanske tjejerna blir lite mer kräsna med lönen och killarna lite mindre kräsna.
---
Aftonbladet skriver om den här undersökningen (se ovan). De ger lite mer fakta: undersökningen heter Nordic Youth 2004 och är gjord för MTV. 4000 personer mellan 17 och 19 år har deltagit. Den visar också att 70% av killarna och 80% av tjejerna ser ljust på sin framtid.



11 juni 2004:

Skådespelerskan Solveig Ternström var med i Studio 1 i P1 igår och pratade om inkontinens. Inkontinens är något som flest kvinnor drabbas av och kallas därför kvinnosjukdom (och därmed blir män som drabbas av inkontinens osynliggjorda). Temat för debatten är varför inkontinens som problem inte uppmärksammas mer och varför inte sjukvården gör större insatser för att hjälpa dom som drabbats av det. Solveig var tvärsäker; det är för att det är kvinnor som drabbas av det som vi inte pratar om det och också därför sjukvården inte gör så mycket åt problemet.

Jag tycker det här visar att det finns risker med feminismen. Är man feminist så drar man självklart slutsatsen att sjukvården inte satsar på att hjälpa inkontinensdrabbade därför att en majoritet av de drabbade är kvinnor och de tror att samhället tycker att kvinnor är mindre värda och därför så struntar sjukvården i inkontinensdrabbade. Det är en fullständigt logisk och självklar slutsats för en feminist. Det "farliga" med det här är att alla andra alternativa orsaker inte tas upp. Kanske är inkontinens inte så uppmärksammat för att de som drabbas tycker det är "skämmigt" att prata om det? Kanske är det för att de flesta som drabbas är äldre? Kanske är det för att det inte är en dödlig sjukdom? Jag kan komma på en massa andra alternativa anledningar till att inkontinens inte diskuteras, men istället dras den, enligt mig, extrema slutsatsen att det beror på att det är kvinnor som drabbas. Det negativa blir att sjukvården får sitta och grunna på varför de könsdiskriminerar kvinnor när det kanske handlar om något helt annat istället. Om problemet inte orsakas av könsdiskriminering så kommer en ny jämställdhetsplan inte heller att råda bot, och i slutändan är det de inkontinenta som kommer att få fortsätta att dras med ett problem som inte debatteras.

Mer sjukvård: hörde idag på Vetenskapsradion i P1 om prostatacancer. Det är en cancerform som 8000 män drabbas av varje år och är därmed en av våra största sjukdomar (har för mig att ungefär 5000 kvinnor drabbas av bröstcancer varje år). Någon allmän kontroll, liknande kvinnornas mammografi, har inte införts. Argumenten för detta har varierat, men två vanliga har varit att det är för dyrt och att det är för ineffektivt. Just argumentet att det är för dyrt skulle vara intressant att se vad som hände om man började använda för cancerkontroll av kvinnor. "Jo, vi skulle kunna rädda x antal kvinnor varje år med den här kontrollen, men det är för dyrt...". Det beskedet skulle nog leda till att x antal feminister fick hjärtinfarkt... Hursomhelst. I det här radioprogrammet idag så berättar de att om män som är 65 år eller äldre får prostatacancer så är rekommendationen att man inte opererar cancern. Män brukar kunna leva i ca 10-15 år med prostatacancer och eftersom medellivslängden för män är ca 77 år så... ja, ni förstår. Det lönar sig inte att hålla på och operera.

Jag har egentligen stor förståelse för argument som att vissa behandlingar är för dyra (resurserna är begränsade och pengarna kanske kan satsas på andra saker som är ännu bättre) och att vissa behandlingar inte är försvarliga med tanke på att patienten ändå väntas att dö av andra orsaker innan sjukdomen tagit livet av patienten... MEN jag undrar om det överhuvud taget vore möjligt för någon politiker eller forskare att resonera offentligt med dessa logiska, rationella men bistra argument när det gäller sjukdomar som bara (eller flest) kvinnor drabbas av.
---
Några kriminalfall med kvinnor inblandade:

Lästa idag i Expressen en notis om att en kvinna i Småland har anhållits för mordförsök på sin 15 månader gamla dotter. Med i notisen finns en kommentar från en polis. Han säger "Vi utgår ifrån att hon inte har gjort det här med ont uppsåt utan att det är ett rop på hjälp." Jag tror att den här polismannen sammanfattar hela rättsväsendets inställning till kvinnor som begår brott... (*ok, det var en cynisk kommentar*)

Tre kvinnor har nyligen dömts för att ha dödat sin make. Ett fall skedde i Sundsvall och där dömdes kvinnan för mord. Straffet blev 10 års fängelse. Jag har ingen aning om varför det inte blev livstid. Den andra kvinnan dömdes för att i Degerfors ha mördat sin make. Straffet där blev också 10 års fängelse och jag vet inte heller där varför det inte blev livstid. I södra Sverige dömdes en annan kvinna till fem års fängelse för dråp. Att straffet blev så lindrigt berodde på att kvinnan efter knivdådet ringde 112 och att hon försökte stoppa blodflödet. Det ansågs vara förmildrande omständigheter.



15 juni 2004:

Nu är EU-valet överstökat. Så här kommenterar Lena Mellin det faktum att tre kvinnor kryssats in av väljarna: "Sverige skickar tjejerna till Bryssel. Tacka väljarna för det. Om partierna fått bestämma själva hade den nya svenska truppen i EU-parlamentet blivit nästan helt jämställd. Bara det vore en förbättring jämfört med förra mandatperioden. Då var 59 procent män. Men väljarna ville annorlunda. De ville ha tjejerna." (Aftonbladet, 040615) Partierna hade "nästan helt jämställda" listor. Nu blev det en övervikt av kvinnor. Det ska vi tacka väljarna för. Tack så mycket! Ärligt talat: jag bryr mig inte om det är bara män eller bara kvinnor som skickas till EU-parlamentet, men det är lite märkligt att skribenter som brukar hylla jämställdhet (och de definerar jämställdhet som jämn könsfördelning) helt plötsligt tycker att det är ännu bättre än jämställdhet om det är en majoritet kvinnor.

Att tre kvinnor kryssades in tror jag beror på två orsaker: för det första att den s.k. sexslavhandeln med kvinnor har varit en av de största valfrågorna. Några kvinnliga kandidater har profilerat sig hårt i den frågan och därför kan de ha fått många kryss (en av dessa som tagit sig in är Maria Carlshamre (fp) som, vad jag förstår, bara kommer att driva frågan om sexslavhandel (dvs hur man ska bekämpa den). Maria tror själv att det är därför hon har blivit inkryssad och det faktum att så många kvinnor nu skickas till EU-parlamentet kommenterar hon med att "kvinnor är mer intresserade av vissa frågor" (Rapport, 040614) Den andra orsaken till att kvinnor blivit inkryssade tror jag är de uppmaningar om att kryssa kvinnor som förekommit. Bla. Inger Segelström, toppnamnet på (s)-listan, har uppmanat väljarna att kryssa en kvinna. Sådana här kryssa-en-kvinna-kampanjer förekommer för övrigt inför varje val. Jag själv kryssade en person som jag tror inte är feminist. Kanske är det här en skillnad mellan feminister och icke-feminister? Feminister kryssar personer pga kön, icke-feminister kryssar personer som inte tycker man ska kryssa personer pga kön.

Det är också värt att notera att farhågorna som hörts om att det här med personval, dvs. att man kan kryssa en kandidat, skulle leda till att män kryssades in före kvinnorna inte har besannats. Många har kallat personvalet för en kvinnofälla, och vi får väl se hur det blir inför valet 2006 om de också då kommer att varna för den här "kvinnofällan".
---
På valvakan i SVT kommenterade Maj-Britt Theorin (s) EU-parlamentets flyttkarusell från Bryssel till Strasbourg: "Det är fullkomligt idiotiskt. Det är bara gubbar som kan komma på någonting sådant här". Jag håller med om att det är dumt med flyttkarusellen, men jag gillar inte när man säger sådant som "det är så dumt att en karl måste ha kommit på det" och liknande.



16 juni 2004:

Maria-Pia Boethius resencerar SCUM (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas i ETC. Maria-Pia är strålande förtjust i SCUM: "SCUM manifest av Valerie Solanas är den mest skimrande och lysande feministiska bok, som kommit ut på svenska i denna tid; trettiosex år efter att den skrevs.", "Det går att läsa SCUM på många olika plan. Ett är som en drift med männens sätt att berätta kvinnor, hon vänder på språkvåldet och riktar det mot männen.

Men jag tror att SCUM:s chockverkan - glädjechock i många fall, ttvärtom i andra - beror på att här finns en strålande begåvad kvinna som med suverän självkänsla tar ordet och berättar männen för kvinnor, definierar männen, smular sönder deras grandiosa självsyn och marginaliserar dem till försumbarhet.", "Sedan mainstream-politiken i Sverige adopterat feminism har dess mål förvandlats från den totala frigörelsen till 'jämställdhet'. I 30 år har reformerna gått ut på att prångla in kvinnan i det redan färdigställda manssamhället 'på lika villkor' utan att 'såra' mannen. Men nu är kvinnorna på väg att ta makten över berättelsen; om sig själva, om världen - och om mannen. De gör det i konsten. De börjar göra det i litteraturen; Den högsta kasten av Carina Rydberg är släkt med SCUM Manifest. Och de kommer att göra det i filmen. Inför detta känner många män ångest. Tänk den dag då de inte längre har domstolar som skyddar dem när de våldtagit kvinnor, då berättelsen om världen inte längre är en gigantisk, manlig livslögn.", "Om man byter ut 'mannen' mot patriarkatet eller patriarkatets vålnader i Valerie Solanas text skulle få bli upprörda. Då blir det ofarligt. Död åt patriarkatet, patriarkatet måste utplånas, avlägsnas från jordens yta, patriarkatets snällgossar måste sättas på omskolningsläger, patriarkatet är en bristsjukdom, patriarkerna måste skjutas, patriarkatets oerhörda underlägsenhet osv. osv. Vi befinner oss i en period där det är 'tillåtet' att säga krossa patriarkatet - men absolut inte 'krossa mannen'. Död åt patriarkatet - men inte död åt mannen. Skjjut patriarkatet, går för sig. Men inte skjut mannen. [...] Men vad SCUM säger, sa, är att vi hittills inte sett män som vågar göra det totala upproret mot patriarkatet - och därför bär de med sig patriarkatet vart de går - tigande uppbär de patriarkatets bonus, mutor och fallskärmar, deras Wealth Builder-program, tigande ömkar de våldtäktsoffren, men ingriper inte därför att de tröstar sig med att 'jag är en man som inte våldtar', tigande låter de kvinnomänniskorna bära hela bördan av att kämpa för att kvinnor i hela världen har rätt till samma mänskliga rättigheter som män.

När vi - idag - säger patriarkat, så säger Valerie Solanas 1967 mannen, därför att varje man, så länge han fortsätter att tiga och inte handla är en bärare av detta patriarkat, och när de fortsätter på det viset är det inte manssamhället det är fel på - utan den enskilde, fege mannen. [...] Om allt som går att säga om patriarkatet - 'fascistiskt, terroristiskt, rasistiskt, sexistiskt, hatande, förhärligande våld och dödande' - inte går att säga om 'manneen' som Valerie Solanas säger - då skulle det innebära att patriarkatet är en tom parnass och ett tomt helvete. Där finns inga soldater, inga vålnader, inga bärare av patriarkatet. Men de finns ju där, i miljardtal. De stämplades 'pojke' när de föddes och de har gått in i tunneln - från start.", "Egentligen står hela programförklaringen i de allra första meningarna i SCUM manifest: 'Livet i det här samhället är - i bästa fall - skittråkigt, och ingen aspekt av det är över huvud taget relevant för kvinnor. För civiliserade, ansvarstagande, spänningssökande kvinnor återstår bara att störta regeringen, eliminera det ekonomiska systemet, införa total automatisering, och förstöra det manliga könet.' (Låter som ett piggt partiprogram för ett feministiskt parti.)", "Själv upplever jag att hela berättelsen om världen, skapad av män - är slut, över, finito. Vi boor inte här längre. Men berättelsen upprätthålls minutiöst av de ekonomiska krafterna, patriarkatet, medierna, reklamen, Daddy´s stackars Girls och USA:s vapenarsenal. Vi längtar inte alls tillbaka till någonting, vi längtar till framtiden. För feminister finns det ingenting att längta tillbaka till." (är inte det här en ganska vanlig feministisk tanke, dvs. att det är fel på allt och att allt är emot dom? I sådana fall blir det fullt förståeligt med tanken att "allt ska bort"), "Jag känner en av Sveriges skickligaste terapeuter, som arbetar med de svåraste fallen på en sluten anstalt. Hon har läst SCUM och hon störtgillar manifestet. Hon säger att den fenomenala chockverkan som Solanas text har på oss beror på att Valerie Solanas helt och håller saknar medlidande med männen. Vi är så ovana vid en sådan text att den blir enastående.

I själva verket, säger hon, har kvinnor för mycket medlidande med män. Kvinnor har lagt beslag på medlidandet i världen. Det finns inget över för män. Om inte kvinnor slutar med denna överproduktion av medlidande med män kommer männen aldrig att ändra sig - patriarkatet aldrig att gå under." Har kvinnorna, världen, samhället för mycket medlidande för män?? *himlar med ögonen* Maria-Pia igen: "Valerie Solanas, säger hon, vägrar vara offer. Valerie 'borde' vara offer, eftersom hon som barn våldtogs av sin pappa. Som offer skulle hon få hela världens medlidande. Men hon vägrar. Den sjuka, perverterade sexualiteten häller ständigt över 'sitt' på incestoffren. De ska brännmärkas för livet. Men inte på Valerie. Hon vägrar vara detta offer.

Och, tänker jag, motsatsen till offer är förövare. När Valerie Solanas sköt på Andy Warhol förvandlades hon slutgiltigt till förövare, offerstämpeln var för alltid borta. Världen, mansvärlden och medievärlden minns henne framför allt som förövare, kvinnan som sköt Andy Warhol; något som i Solanaland säkerligen är en seger. Det slutgiltiga upphävandet av offerstämpeln.

Andy Warhol överlevde Valerie Solanas skott. Dagen efter var han från sjukhussängen i färd med att utröna vad skottet mot honom fått för publicitet. Men han hade otur. Samma dag sköts Bob Kennedy till döds, John F. Kennedys bror som var ute på presidentvalskampanj. Warhol hamnade i medieskugga. I rättegången mot Valerie Solanas vägrade han att vittna." Hon "borde" vara offer, skriver Maria-Pia. Jag tycker det borde finnas något mittimellan för kvinnor; de måste inte antingen vara offer eller förövare. Det måste finnas något mittimellan. Och Andy Warhol hade ju en himla otur som inte fick så mycket publicitet som han ville. Stackars, stackars Warhol som först går och blir påskjuten (observera att Maria-Pia skriver att Solanas sköt på Warhol (hon skriver det även på ett annat ställe i texten); det kanske låter mindre graverande än att hon sköt Warhol) och sedan inte får uppmärksamhet. Jäkla karl! *satir*

Ursäkta mig, men jag tycker att det här är jäkligt läskigt. Jag är på gränsen till att kräkas åt det här.



17 juni 2004:

Män lyssnar inte Studie på fåglar bevisar att misstanken stämmer, skriver Aftonbladet. "Nu är det bevisat: män lyssnar inte.

En brittisk studie på havsfågeln lira bevisar det kvinnor länge har anat.

Hon-fåglarna låter ungarnas rop på mat avgöra hur mycket hon ska ta hem. Han-fågeln, däremot, hämtar mat med jämna mellanrum, oavsett om ungarna skriker eller inte." Det är väl meningen att det ska vara humoristiskt ("ha, ha"), för jag tror inte ens Aftonbladet är så korkade att... tja, jag hoppas i alla fall inte att Aftonbladet är så korkade att de tror att en studie av lirafågeln bevisar något om mänskligt betéende (kan de inte skriva lite om dom där honspindlarna som käkar upp hannarna efter parningen? Det skulle vara intressant att se vad dessa spindlar bevisade för betéende hos människan).



18 juni 2004:

Lena Askling, ledarskribent i Aftonbladet, tycker synd om kvinnorna efter EU-valet: "När politiska misslyckanden, svikna vallöften och katastrofer ska hanteras tycks Mona Sahlin alltid duga bäst. Jag kan inte låta bli att tänka på när svekdebatten rasade i slutet på 80-talet när den regeringen övergav löftena om en sjätte semestervecka och förlängd föräldraledighet. Vem fick ensam stå mot stormen av protester och ilska? Mona förstås.

Och vem fick möta de anhörigas vrede och sorg i debatten om regeringens svek att bärga Estonia om inte Mona Sahlin.

Om valnederlagets orsaker heter det redan att det var de EU-entusiastiska kvinnornas fel att det gick så illa för partiet. Det var Margots fel som tackade nej till att bli första namn på s-listan och agera dragplåster. Monas fel som inte kunde övertyga invandrarna att gå och rösta och Ingers för sin klena insats i valdebatterna.

Man behöver inte vara överdrivet konspiratorisk för att känna igen tongångarna. De är uttryck för den patriarkala kultur, det gubbvälde, som jag är övertygad om är en av förklaringarna till socialdemokraternas tillkortakommande både i EMU-omröstningen och i EU-valet." Ja, tänk att det alltid är kvinnorna som får förtroendet medan gubbarna bara bestämmer... F.ö. har jag inte hört någon annan än Lena Askling i den här ledaren påstå att det skulle vara kvinnornas fel att det gick dåligt i EU-valet, men det kanske blev en tankeställare för många... ("mjo, det kanske var kvinnornas fel ändå...").
---
Tillägg skrivet 040619:

Eventuellt kommer (s) toppnamn Inger Segelström inte att bli gruppledare i EU-parlamentet. En anledning till den diskussionen kan vara att hon fick minst antal kryss av alla partiers toppkandidater. I Expressen: "Nu vill partiledningen stoppa Inger Segelström från att bli gruppledare i Bryssel.

- Jag fick höra det i morse och jag blev nästintill förbannad. Det är gammal manlig härskarteknik, säger förra EU-parlamentarikern Maj Britt Theorin." Hon tror att kvinnor får rollen som syndabock: "- Det finns flera exempel. Demokratiminister Mona Sahlin fick rycka in och förklara katastrofsiffrorna på valnatten. Och nu klipper man bort Inger Segelström, hon blir syndabock."

Teorin om manlig härskarteknik lät mer trolig som orsak, tyckte Theorin. Fotnot: Inger Segelström blev tillslut utsedd till gruppledare. Enligt en ledare i Gefle Dagblag (datum okänt) så berodde det på att (s) "insåg" att det inte gick för sig att peta ner en kvinna från toppositionen och göra en man till gruppledare över fyra kvinnor (så är könsfördelningen i (s) nya EU-parlamentarikergrupp).



26 juni 2004:

Tre kvinnor dödades idag i ett bombdåd i Afghanistan, rapporterar media, bland annat Ekot i Sveriges Radio. Nyhetsreportaget inleds med "Tre kvinnor dödades idag i Afghanistan...". Senare i nyheten berättas att dessa tre kvinnor var valarbetare och jobbade med att förbereda valet i Afghanistan. Jag tror att om dessa tre dödade varit manliga valarbetare så hade nyheten inte inletts med "Tre män dödades idag i Afghanistan" utan "Tre valarbetare dödades idag i Afghanistan". Varför är det så?



27 juni 2004:

Linda Skugge listar de 10 värsta gubbarna i sin krönika i dagens Expressen. Helt klart gillar inte Linda gubbar. Hon skriver: "De bara gubbar sig igenom livet, de skiter i sina barn, de är hänsynslösa, de är otrogna kåtbockar, de är sexistiska, de lyfter inte en hand i hemmet utan sätter sig framför teven med tidningen och låter frun passa upp på dem."

Tio män namnges och beskrivs som idioter. Anledningen till att hon tycker dessa män är idioter varierar, men otrohet verkar vara en vanlig orsak till Skugges hat. Några citat från hennes 10-i-botten-lista: "Hänsynslös. Det är det första ord jag kommer på när [xx] kommer på tal", "Riskerar man att köra ihjäl ett barn är man så korkad och skadad och dum i huvudet att det saknas ord." (om att han kört rattfull), "Han är så nonchalant att man blir mörkrädd. Dessutom är han pappa. Jag kanske är naiv men jag trodde att pappor tänkte sig mer för, använde hjärnan. [xx] är en hänsynslös idiot." Detta var om den första personen på hennes lista... Sedan, om personer längre ner på listan: "Jag hatar den här karln passionerat. Synd att han är död, annars skulle jag boka tid för intervju och oops råka tappa min cup of tea på hans snorre, fan vad skönt det skulle kännas.", "[xx] kom ytterst sällan och hjälpte henne den där urkalla vintern i London. Jävla karl.", "Och han tog sig friheten att ändra i hennes manus. Han ändrade ordningsföljden på dikterna i Ariel och tog bort några som han inte tyckte passade. Jävla karl. Sen tog Assia också livet av sig och hon tog med sig det tvååriga barnet. Vilket bevisar: han är ett monster." Det var om den person som kom näst längst ner på listan. Sedan, om andra personer: "Jag är så trött på att karlar jämt ska vara otrogna.". "Det verkligt stora frågan är nu när vi äntligen fått se hur karln ser ut, hur fan lyckades [xx] få så mycket sex? En småtjock skäggig karl med ett ansikte som en svullen boll är inte särskilt sexig. Han ledde inte särskilt sexiga predikningar heller, där han hävdar att mannen är kvinnans överhuvud. Han måste ha jordens största balle. Snälla ge dåren livstids vård plus ge barnen ett nytt (icke fri-religöst) hem." Sagt av Skugge som blir oerhört upprörd när människors (kvinnors) utséende beskrivs. Om en annan person: "Han uppträder med den där uppknäppta skjortan och bröstar upp sig med det krulliga tutthåret. Han sjunger sina sexistiska och grabbiga 'kärlekssånger' och både män och kvinnor dyrkar honom för folk brukar gilla det där enkla simpla traditionella." Som sagt: kommentarer om kvinnors utséende gör Skugge rasande, kommentarer om mäns utséende står hon för själv. Första plats på Linda Skugges hatlista får statsminister Göran Persson: "Göran är urgubbarnas urgubbe. Han kör stenhårt med härskartekniker men vägrar att erkänna det. Han vänder ryggen till när kvinnorna i riksdagen pratar, eller sätter helt enkelt upp ett papper framför ansiktet och låtsas läsa. Allt för att förnedra och förminska kvinnorna." Linda Skugge tror att statsministern gör allt för att förnedra kvinnorna..., "Själv ser han ut som en valross som rullar fram.", "Förnedrar sin ex-fru offentligt genom att hävda att han är pank pga skilsmässan, trots att det inte är sant. Förhalade Margareta Winbergs utnämning till ambassadör, bara för att visa sin makt." (skulle vara intressant att se det här granskat, dvs. om Göran verkligen förnedrat sin ex-fru offentligt samt att han förhalat Winbergs ambassadörsutnämning bara för att visa sin makt). "Göran är helt överspänd. Han är bara sur, arg och maktgalen. Men inom en snar framtid slipper vi honom. Snart haltar han ut ur politiken för gott på sin onda gubbhöft." Linda Skugge har gott hopp om framtiden.

Det är ganska vågat av både Linda Skugge och Expressens ansvarige utgivare att snacka skit om 10 namngivna personer, eftersom man inte får göra det. Kan det vara så att de vågar göra så för att de omtalade personerna är män? Har svårt att tro att någon skulle våga skriva liknande om kvinnor. Expressen ska förvisso enligt sina egna etiska stadgar särbehandla män negativt, men de måste väl ändå rätta sig efter Sveriges lagar?

Fotnot: personer som känner sig utpekade av pressen kan anmäla detta till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Jag har anmält en annan artikel till PO men den anmälan avslogs med motiveringen att "män måste tåla lite mer än kvinnor eftersom kvinnor så länge varit underordnade män och därför måste de (männen) tåla lite mer". Jag ser därför ingen anledning att hålla på och tramsa med rättsväsendet i sådana här frågor utan det är bara att bojkotta Expressen som gäller.



29 juni 2004:

Jag var med om en märklig händelse idag. Jag satt och läste en artikel i Aftonbladet som handlade om forskaren Ulrika Nilssons forskning. Hon har forskat om gynekologi ur ett historiskt könsperspektiv. Hon säger att det finns en benägenhet att operera friare på kvinnor, och att kvinnokroppen alltid varit ett experimentfält för läkarna. "- Det finns en benägenhet att operera friare på kvinnor, som grundlades i tidig gynekologi. Kvinnokroppen har alltid varit ett experimentfält för läkarna. - Läkarna har utfört radikala operationer på kvinnor på oklara vetenskapliga grunder. De har gjort många fler riskabla operationer på kvinnor än på män, framförallt i genitalorganen." Så pratar hon om att ta bort äggstockarna för att förebygga cancer: "Att kastrera män över 50 år för att förebygga testikelcancer vore otänkbart, tror Ulrika Nilsson. - Då skulle det bli ramaskri. Man värderar kvinnokroppen lägre än manskroppen, säger hon." Ja, så långt var det det gamla vanliga, MEN precis när jag sitter och läser det där så är det en kvinna som intervjuas i P1 (kommer inte ihåg vilket program det var, men det handlade om barnlöshet i alla fall) och som berättar om hur hon var tvungen att tjata och tjata på läkarna för att de skulle operera bort hennes livmoder och hur hon till slut lyckades få dem att gå med på det och nu var hon så lycklig för det. Alltså, samtidigt som jag läser om hur det opereras bort friska könsdelar från kvinnor hejvilt så är det en kvinna som berättar i radio om hur hon fått tjata och tjata för att få en sådan operation... Fascinerande.
---
Aftonbladet hade idag en chatt med Anneli Bergdahl från Röda Korset. Rubriken i Aftonbladets nätupplaga var Barn och kvinnor drabbas i allt högre grad av konflikter. Anneli skriver "I dagens krig, till skillnad från det första världskriget, vet vi att det är civila barn och kvinnor som i första hand drabbas. Det är främst det vi försöker jobba emot genom att informera om krigets lagar." Jag har tjatat massor om det här: jag tror att det är män som drabbas hårdast av krig, men det är jag ganska ensam om att tro. Jag tror helt enkelt att det är större risk att dö i krig om man är manlig militär än om man är civil kvinna eller barn. Intressant är också att Anneli nämner att de ska försöka informera mer om krigets lagar. Jag antar att hon menar genévekonventionen. Genévekonventionen slår fast att kvinnor är extra skyddsvärda personer och ska skyddas särskilt. Jo, Genévekonventionen säger såklart också att alla civila, dvs. även civila män, ska skyddas, men kvinnor är alltså extra skyddsvärda.



1 juli 2004:

Rapport berättar i sina morgonsändningar om en undersökning som Skolverket har gjort. Den visar att infödda svenska pojkar får sämre betyg på de nationella proven i svenska i åk 9 än vad invandrarflickor får. En professor i pedagogik kommenterar det med att det under lång tid nu varit så att flickor får bättre och bättre betyg i jämförelse med pojkarna. No big deal, liksom. För det första undrar jag ju hur det hade låtit om flickor fått sämre betyg på nationella proven. Hade man då sagt att undervisningen missgynnar flickorna eller hade man sagt att proven diskriminerar flickorna? Tja, jag kan lova att något hade utpekats som diskriminerande mot flickorna.

Jag minns debatten efter de första högskoleproven som då visade att män fick högre poäng än kvinnor. Proven ansågs då vara utformade "fel" så att män fick bättre resultat och raskt ändrades designen på proven så att de skulle passa kvinnorna bättre (än tidigare). För det skulle tamejf-n vara lika resultat för män och kvinnor...

En annan sak jag tänker på nu när det gäller betygen för pojkarna i nian: jag tror många tänker "jamen, i nian är flickorna mer mogna än pojkarna och det är helt naturligt att flickorna får högre betyg" (feminister, i synnerhet likhetsfeminister, brukar hata biologiska förklaringar, men det kan ibland vara bra att ha en biologisk förklaringsmodell i rockärmen så man slipper ge sig in i några djupare debatter ifall det skulle visa sig att flickor ligger före på något sätt). Kort sagt: pojkarnas sämre resultat beror på biologin och biologin kan vi inte göra något åt, och så var det med det. End of discussion. Jag håller med om att en sådan förklaring är lockande, men hur förklarar man då det här som professorn i pedagogik sa i inslaget i Rapport, nämligen det att skillnaden mellan pojkar och flickor blir större och större? Håller flickorna på att evolutioneras i snabb takt så att de biologiskt blir bättre och bättre än killarna? Eller kan det vara så att vårt skolsystem inte passar pojkar, och att något i vårt skolsystem ändras och gör att det passar pojkarna sämre och sämre? För att använda ett feministiskt uttryck: kan skolan vara skapad AV kvinnor FÖR kvinnor (flickor)? (jag tänker på feministernas påstående att samhället är skapat AV män FÖR män) Jag vet inte om det är så eller inte. Det verkar ingen annan veta heller. Det här verkar inte vara något som bekymrar forskare och politiker särskilt mycket.

Appropå detta: här i Gävle erbjuder Rädda Barnen läxläsningshjälp för invandrarflickor. Vad är anledningen till att invandrarpojkar inte får vara med på läxläsningshjälpen? Jo, de har ju sina koranskolor. Ja, det är motiveringen till att pojkarna inte får vara med. Vi får väl skicka svenska pojkar på koranskola också så att de blir lite bättre i svenska... *satir*



6 juli 2004:

I Uppsala Nya Tidning läser jag en artikel som berättar om en genomgång som gjorts av läkemedelstester. "Granskningen har gjorts mot bakgrund av den i debatten ofta framförda uppfattningen att nya mediciner oftast testats enbart på män. Till och med i en statlig utredning för ett par år sedan påstods att 'i dag är endast ett fåtal läkemedel testade på kvinnor när de kommer ut på marknaden'". Granskningen visade att 80% av alla läkemedel utprovas på både män och kvinnor, och att de övriga läkemedlen är läkemedel som riktar sig mot könsspecifika sjukdomar. I vissa studier har en majoritet varit män, i andra en majoritet varit kvinnor, men det har berott på att ett visst kön varit överrepresenterat när det gäller sjukdomarna. "'Således dominerar kvinnor exempelvis i studier av depression, demenssjukdomar och reumatoid artrit medan män dominerar inom hjärta-kärlområdet', skriver Läkemedelsverket". Den enda skillnad som Läkemedelsverket funnit är att det är vanligare med tester på män när det gäller de allra första försöken, som görs innan djurförsöken avklarats. Då sker tester på frivilliga fullt friska människor, och pga risken för eventuella fosterskador så är man mer restriktiv med att använda kvinnor i dessa tester.



7 juli 2004:

Programledaren i Ring P1 avslutar med orden: "grunden för humanismen är alla människors lika värde. Ändå blir vi mer upprörda av att höra nyheter om när kvinnor och barn har dödats. Det tål att tänkas på". Japp, det tål att tänkas på.



8 juli 2004:

Gudrun Schyman attackerar lådvinet i dagens Aftonbladet. Det är en kvinnofälla, anser hon. Det är så enkelt för kvinnor att ta ett glas då och då utan att det märks och utan att de märker hur mycket de faktiskt får i sig. Att bara kvinnor skulle drabbas beror, enligt Gudrun, på att kvinnor har så mycket att göra med både jobb, hem och barn att de är så stressade. "- Många kvinnor tar ett glas vin när de kommer hem från jobbet, fortsätter dricka medan de lagar mat och sen dricker de tillsammans med andra till middagen. Till sist tar de lite vin för att vara säkra på att somna, säger hon.

Särskilt kvinnor i medelåldern riskerar att drabbas av 'lådvinsalkoholismen'. Vinet blir ett sätt att varva ner för pressade yrkeskvinnor som ofta har huvudansvaret för hem och familj.". Det här är en sådan här grej som man måste säga på rätt sätt för att inte bli avfärdad som kvinnohatare... Skulle man säga att "kvinnor klarar inte av att hantera lådvin (för de är karaktärssvaga?)" så kan det väldigt, väldigt lätt bli missförstått.



9 juli 2004:

I dagens DN-debatt anklagar några alkoholforskare staten för att förtrycka kvinnor. Det är den statliga alkoholkommitténs råd om att gravida kvinnor inte ska dricka alkohol som är kärnan i statens förtryck (forskarna menar att det inte finns bevis för att viss alkoholkonsumtion av mamman skadar fostret, och därför är det rent förtryck att säga att hon ska avstå från alkohol):

"Alkoholkommitténs kampanj bidrar däremot, medvetet eller omedvetet, till att förtrycka och kontrollera kvinnor. Alkoholkommittén skapar indirekt en bild av kvinnor som dricker alkohol under graviditeten som dåliga mammor, vilket enligt rådande könsnormer är bland det värsta en kvinna kan anklagas för. Därmed är det troligt att många kvinnor som druckit ett glas vin under graviditeten får dåligt samvete. Genom att skapa en allmän inställning till gravida som dricker som dåliga och oetiska förstärks effekten då även människor i gravidas omgivning kan komma att fördöma kvinnorna."

Istället är det papporna som borde få sin släng av sleven:

"I Sverige ger mäns drickande upphov till avsevärt större problem än kvinnors, även i förhållande till barnen. I den nämnda WHO-studien står män för 88 procent av alkoholskadorna. Det finns också studier som visar att pappors drickande är av stor betydelse för framför allt sönernas framtida drickande. Trots det ser vi inga kampanjer som frågar män om det är värt risken att skada sitt barn genom att dricka alkohol under barnets uppväxttid. Visserligen är det osäkert exakt hur stora mängder alkohol en far kan dricka utan att det är farligt för barnet, men det är precis vad Alkoholkommittén säger om drickande under graviditeten.".

Alltså: sluta förtryck kvinnorna och rikta istället insatserna mot de verkliga skurkarna: Männen och Papporna.
---
Aftonbladet idag: "Därför är grottmän bättre än kvinnor på datorspel

Klår han dig jämt i datorspel?

Det är inte ditt fel utan ren biologi, hävdar nu engelska forskare.

Orsaken är att kvinnor hela tiden är steget före."

Det handlar om att forskning visar att kvinnor är sämre på att spela datorspel än vad män är ("grottmännen" som de pratar om i artikeln är vanliga moderna män, ifall ni inte förstod).

Kvinnor befanns vara sämre på att bedöma hastighet (t.ex. när det gäller att bedöma hur datorspelsfigurer rör sig). Det var bara en fördel, enligt artikeln. De överskattade konstant föremåls hastighet. "Kvinnor har genom årtusenden lärt sig att ta till flykten snabbt vid fara för att rädda sig och barnen.

- Jag tror att kvinnorna gör en exakt men undermedveten överskattning.

Det finns fördelar med det, säger Sanders.

- Kvinnor är inblandade i färre trafikolyckor. De ser till att ha säkerhetsmarginal."

Männen sviker som vanligt sina barn. Männen är bättre på att spela datorspel och det bevisar att de är sämre på att ta hand om sina barn. På något sätt känns det som om män aldrig kan "vinna" i sådan här forskning. Egentligen hemskt att jag ska behöva tänka i termer som vilket kön som "vinner" eller som är "bättre", men det är ju så forskningen framställs; kvinnor är lite "bättre". Skulle kvinnor ändå trots allt vara lite "sämre" så är det för att de egentligen är lite "bättre". De "vinner" alltid i slutändan...



15 juli 2004:

Den s.k. kubasvensken kom för några dagar sedan hem till Sverige efter två och ett halvt år i ett amerikanskt fångläger på Kuba. Enligt hans egna uppgifter har han sexuellt förnedrats av amerikanska kvinnliga soldater. Den första och enda gången jag har hört detta diskuteras i media var i morse på P1. Frågeställningen var om förnedringen skett medvetet av USA för att kubasvensken är muslim. En islamolog intervjuades och berättade på vilket sätt sexuell förnedring kan drabba en muslim. Låt mig spekulera: om kubasvensken varit kvinna och sexuellt förnedrats av manliga soldater så tror jag det s.k. genusperspektivet plockats fram istället för religionsperspektivet.



11 augusti 2004:

Riksförsäkringsverket presenterade idag en undersökning som visar att sjukskrivna kvinnor har lättare än sjukskrivna män att få gehör för önskemål om förtidspensionering. Kvinnor har helt enkelt lättare att få förtidspensionering om de önskar det. Riksförsäkringsverket har två hypoteser om orsaken: det kan vara mer socialt accepterat för kvinnor än för män att sluta arbeta, eller så kan det vara så att läkare-Försäkringskassa är hårdare i sina bedömningar av män än av kvinnor. Det här är något som går att betrakta från två håll. Antingen så ser man det som orättvist mot kvinnor att Försäkringskassan hellre "ger upp" och förtidspensionerar kvinnor istället för att, som med männen, kämpa vidare för att de ska kunna fortsätta arbeta, eller så ser man det från det andra hållet och ser att det är kvinnorna som är vinnarna eftersom de faktiskt har lättare att få sin vilja igenom och får en mildare bedömning. Hur man väljer att tolka det här (orättvisa mot kvinnorna/orättvisa mot männen) beror på vilken grundinställning i jämställdhetsfrågan man har.



13 augusti 2004:

Rubrik i Aftonbladet: Flicka förlamades när hon flydde från sin far. Det handlar om den 17-åriga faluflicka som förlamades när hon hoppade ut från ett fönster för att komma ut ur lägenheten där hennes föräldrar höll henne instängd. Föräldrarna dömdes till 1,5 års fängelse för grov fridskränkning. Alltså: både mamman och pappan hade hållit flickan instängd, och båda fick lika långt straff, men i Aftonbladet så skriver man i rubriken att flickan flydde från sin far. (kommer osökt att tänka på när dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg och integrationsminister Mona Sahlin sa att hedersbrott mot flickor inte har något med kultur att göra utan bara har med kvinnligt-manligt att göra (av en ren slump gällde det här fallet i Falun en familj med utländsk bakgrund, och Aftonbladets rubrik tycker jag väl stämmer överrens med ministrarnas åsikter; hedersrelaterat våld har inget med kultur att göra och det är inte alls en komplicerad fråga där hela familjen är involverad utan det beror bara på att män förtrycker kvinnor. Punkt slut. *satir*)



14 augusti 2004:

Igår invigdes OS i Aten. I SVT kommenterade Alexandra Pascalidou sändningen, och vid minst två tillfällen så sa hon, inte utan stolthet, att det var en majoritet kvinnor i den grupp som utformat invigningen. Min tanke: den dagen som alla känner det onödigt med sådana kommentarer kan vi uppnå jämställdhet. Alexandra, som ju är kvinna, kände tydligen en viss stolthet över att andra kvinnor fick stå i rampljuset, och jag kan därför anta att om det istället vore män som gjort samma sak så hade Alexandra känt sig sämre till mods. Det är lite vi-och-dom över det hela. Jag tror Alexandra såg kvinnorna som "hemmalaget" och männen som "bortalaget", och då är det inte konstigt att hon gläds över att det går bra för "hemmalaget". För att uppnå jämställdhet så tror jag vi först måste få bort den här inställningen med vi-och-dom. Så länge män känner sig stolta/nedtryckta över att vara man för att andra män gjort något bra/dåligt, liksom kvinnor känner sig stolta/nedtryckta för att andra kvinnor gjort något bra/dåligt så kommer vi att tänka i termer om vilket kön som är "bäst" och "sämst". På den här punkten tror jag feministerna ligger väldigt mycket efter icke-feministerna i jämställdhetssträvandena. Att det går bra för en kvinna är inte något alla kvinnor ska/kan/bör vara stolta för. Feministerna måste ändra sitt tänkesätt ifall vi ska komma vidare i jämställdhetsarbetet.



17 augusti 2004:

Debatt i SVT. Kvinnan som är programledare berättar om kvällens ämne: det handlar om varför så många män inte kan genomföra värnplikten. "Är män för mesiga?", är frågeställningen. Usch. Jag skäms för min ryggradsreaktion i det här fallet. Min spontana reaktion är att bli förbannad för att män som av en eller annan anledning inte gjort värnplikten blir utsatta för frågan om de är mesiga. I sådana fall tycker jag man ska fråga ifall alla kvinnor som inte gör värnplikten är mesiga. Har programledaren själv gjort värnplikten?



18 augusti 2004:

Könskriget är här, skriver Expressen i en rubrik. Om Birgitta Ohlsson (fp) skriver Expressen: "Hon tycker att kvinnor och de män som tröttnat på att vänta ska starta ett slags gerillakrig. Hon tror inte på ett feministparti. – Satsa på gerillakrig i stället. Man ska ha informella nätverk och samarbeta i det dolda och sy ihop förslag. – Män har alltid suttit i bastun och arbetat i det tysta, nu är det dags för kvinnorna att göra likadant, säger hon.

Förre vänsterledaren Gudrun Schyman är inne på liknande tankegångar.
– Nu får det vara nog, säger hon.

Men Gudrun Schyman väljer en annan väg än Birgitta Ohlsson. Den förra vänsterledaren talar i stället om kvinnliga nätverk som för 'diskussioner' om att ta 'initiativ'.
Men vilka som diskuterar och exakt vad samtalen handlar om vill hon inte avslöja. Det är fortfarande hemligt.
Däremot säger Gudrun Schyman rakt ut att det handlar om att ta 'makten'.
– Makt är något man måste ta sig, säger hon."

Jag hoppas Expressen bara är smaklöst oseriös. Jag antar att tidningen, som enligt sina egna etiska regler skall särbehandla män negativt, försöker att blåsa upp det här till en större grej än vad det är. Ursäkta, men jag tror Expressen vill ha ett könskrig, för det som dessa feminister säger är egentligen den gamla vanliga retoriken, så "könskrig" och "gerillakrig" kanske bara är Expressens nya försök till att bidra till jämställdhetsarbetet. Det här är otrevliga inslag i en jämställdhetsdebatt som jag tycker borde handla mer om könsfred än om könskrig.



23 augusti 2004:

I radioprogrammet Ring P1 i dag var det en kvinna som ringde in och "tyckte det var skit" att den tidning hon läste idag hade två sidor där det berättades vad som hänt rent sportsligt igår när Sverige tog två guldmedaljer i OS. Dessa två guldmedaljer togs av två män (som telefonören inte kom ihåg vad de hette). På nästa sida i den tidning hon läste stod det om Carolina Klüfts OS-guld som hon tog i förrgår, men då handlade artikeln om hur mycket pengar hon kan komma att tjäna på det. Hon som ringde sa att det var "typiskt att när det är kvinnor det handlar om så pratar man bara om pengar" (?). Personligen tror jag att det inte är en fråga om manligt/kvinnligt utan mer beror på att Carolinas guld togs för två dagar sedan och det nu kanske inte behöver upprepas vad hon utfört rent sportsligt. De två männens guld togs igår och då blir det sportsliga mer intressant. Det är min teori om varför OS-gulden behandlades olika av tidningen.

Appropå det här med OS: jag såg häromdagen en lista (kommer inte ihåg vem som gjort den) över vad de svenska olympiska idrottarna är värda rent kommersiellt, dvs. när det gäller reklampengar och sponsorintäkter osv., och på första och andra plats kom kvinnor (Carolina Klüft och Therese Alshammar) och på tredje och fjärde plats kom män (Stefan Holm och Christian Olsson). Inte för att jag bryr mig om det här, men det här är en till nyhet som om det vore två män på första platserna nog skulle kommenteras av feminister som ytterligare ett bevis på att kvinnliga idrottare värderas lägre än manliga idrottare.
---
Arbetarbladet och Gefle Dagblad ska få en ny chef. Det blir Lena Munkhammar, som tidigare varit sjukhusdirektör. Häromdagen såg jag två journalister på dessa tidningar bli intervjuade av regionala nyheterna i TV. Den ene sa att han var lite tveksam till henne eftersom hon helt saknar erfarenhet av mediabranschen. Den andra var mer nöjd och tyckte att Lena har en stor fördel, och det är att hon är kvinna. En kvinnlig chef behövdes nu, tyckte hon. Tror ni den sist intervjuade journalisten har några förutfattade meningar om hur kvinnliga chefer respektive manliga chefer är?

Appropå Gefle Dagblad: de har under den här sommaren gett sina kvinnliga prenumeranter 40 kronor i rabatt på Gefle IF:s hemmamatcher (jag vet inte om det gällt på alla matcherna, men jag har sett att de gjort det vid fyra tillfällen, och med tanke på att jag inte läser Gefle Dagblad alla dagar så kan det mycket väl gällt fler än dessa fyra tillfällen). Gefle Dagblad har haft liknande rabatterbjudanden tidigare som bara gäller kvinnor, och jag har flera gånger mailat dem och frågat när de ska ha något extra för sina manliga prenumeranter, men de svarar inte på sådana mail. Undrar hur det blir med kvinnorabatterna nu när Lena Munkhammar tar över chefsposten. Lena är nämligen feminist (hon tycker att feminism är en "passion" (sagt i en intervju i Gefle Dagblad).

Gefle Dagblad har för övrigt den här sloganen "Gefle Dagblad - den generösa tidningen!". Generös mot vilka?



18 september 2004:

I Danmark ska man kunna döma ut böter om invandrade kvinnor inte dyker upp på kurserna i danska. Upp till 30 tusen danska kronor ska böterna bli. Det är inte de kvinnor som inte dyker upp som ska få böterna, utan det är deras makar som ska böta. Det kanske är meningen att makarna "ska hålla ordning på sina kvinnor"? (nyheten kommer från Rapport i SVT)
---
Igår berättade Rapport morgon om att 30 kvinnor och barn hade dödats i ett amerikanskt flyganfall mot ett bostadsområde i Irak. I Rapport på kvällen hade de ändrat siffrorna och sa att 17 kvinnor och barn hade dödats, och att totalt 44 civila dödats. De övriga civila var kanske hundar (eller män?). Häromveckan sa Rapport att i ett amerikanskt anfall hade 14 civila dödats, varav tre barn och en kvinna ("herregud, en kvinna har dött! Och 10 civila... någonting...").
---
Häromdagen rapporterades om att självmorden i Sverige minskar. Det är antalet kvinnor som begår självmord som minskar och är nu lägre än någonsin tidigare. Männens självmord ligger kvar på samma nivå som tidigare. Återigen efterlyser jag någon som kan komma med en lite skarpare analys av könsskillnaderna i antalet självmord än "men kvinnor använder mer ineffektiva självmordsmetoder".
---
Igår presenterade BRÅ en rapport om att våldet i Sverige ökar, och det är den ökande alkoholkonsumtionen som pekas ut som orsak. De flesta som misshandlas är, enligt Rapport i SVT, unga män som hamnar i slagsmål efter krogbesök. "Hamna i slagsmål" är en ganska intressant term när man beskriver någon som blivit misshandlad. Vad är det för känsla man får för offret om man säger att det är en person som hamnat i slagsmål? För mig låter det som att offret inte är något offer utan en person som är medskyldig. Tänk er att man beskriver en misshandlad kvinna som att hon "hamnat i slagsmål"... Den här sommaren har jag själv varit nära att "hamna i slagsmål" vid ett par tillfällen. Båda gångerna har jag helt oprovocerat varit nära att bli nedslagen. En nära vän till mig, en kille, blev för ett par veckor sedan nedslagen efter ett krogbesök. Helt oprovocerat bara nedslagen av några killar. Kan väl tänka att han nu ingår i den här statistiken om att ha "hamnat i slagsmål" (precis som jag hade gjort om jag hade blivit nedslagen).



27 september 2004:

Expressen skriver en artikel med rubriken EU-männen tänker läxa upp Margot Wallström. Tre manliga EU-parlamentariker planerar att ge henne extra svåra frågor under den utfrågningsstund som väntar den här veckan. Läser man artikeln fattar man att det inte har ett dugg att göra med att hon är kvinna och att dessa tre personer är män, utan det har med Margots inställning till EU:s nya grundlag att göra. Artikeln avslutas med att en av dessa tre män säger att utfrågarna nog inte kommer att vara så hårda mot henne, för hon är en populär politiker och dessutom är hon kvinna. Så Expressen försöker först få det att verka som att män försöker sätta Margot på plats, möjligen för att de är män och hon är kvinna. Så visar det sig att det inte har något med manligt/kvinnligt att göra, och dessutom så säger en av dessa män att de ska vara snälla mot henne för hon är kvinna...

Tillägg skrivet 040930: Nu är förhöret med Margot Wallström över. Det är svenska regeringen som utser vem som ska vara svensk kommissionär. Vad jag förstår var de borgerligas främste kandidat Carl Bildt, men EU-kommissionens ordförande ville helst att Sverige skulle utse en kvinna, så därmed var det kört för Carl Bildt. Han har fel kön, helt enkelt.
---
I Carin 21.30 häromdagen (torsdags?) intervjuades Liza Marklund. Liza pratade om misshandeln av kvinnor. Hon sa att det är en svensk tradition att misshandla kvinnor, och att misshandeln kan fortsätta för det anses ok att misshandla kvinnor. Anses det verkligen ok att misshandla kvinnor? Hur många män erkänner öppet att de misshandlar sin fru? Liza berättar också att hon under flera månader försökt hitta någon man som misshandlat sin fru (för att kunna intervjua honom), men att hon inte lyckats hitta någon. Att ingen vill prata om det tror jag beror på att det just inte anses ok att män slår kvinnor och det är inte socialt accepterat.



28 september 2004:

I Dagens Nyheter idag finns en artikel som handlar om domen mot den s.k. barnflickan i Knutbymålet. Barnflickan har dömts till vård istället för till fängelse för mord och mordförsök. Chefsöverläkare Göran Källberg säger till DN att han tror att påföljden kan bero på att barnflickan är kvinna. Han säger att en man förmodligen hade dömts till fängelse om han varit i samma läge. Det finns ett tycka-synd-om-perspektiv i de psykiatriska utredningarna som gjorts om barnflickan, säger han. Utredningen slog fast att hon är en "mycket osannolik gärningsman eftersom hon är kvinna". Utredningen har granskats av
professor Anders Forsman. Han är kritisk: "- Statistiskt är det mycket ovanligt att en kvinna begår ett sådant här brott. Men när man utreder en enskild individ ska man inte resonera i de banorna. Man ska undersöka om det finns en allvarlig störning, inte hänvisa till själva brottet". Anders Forsman skriver i sin utredning att personalen upplevde barnflickan som "flirtig i sitt beteende" och att de beskrivit att hon "log ofta flickaktigt och på ett oskuldsfullt sätt". Jeanne Ahlberg, överläkare i rättspsykiatri, säger: "- Det finns ingen forskning på området, men det är klart och tydligt att könet har betydelse. En man hade haft mycket mindre möjlighet att bli kryssad (bedömd som allvarligt störd) i det här läget. Han måste visa mycket större sjukdomstillstånd". Hon säger också att en kvinna som dömts till vård förmodligen skrivs ut snabbare än en man. Marianne Kristiansson, chefsöverläkare vid Rättsmedicinalverket, säger att hon är medveten om problemet men att det behövs mer forskning. Hon tar det hela i alla fall på stort allvar: "- Det här är något vi behöver reflektera över. Om könsaspekten påverkar vår bedömning är det utomordentligt allvarligt. Det handlar om en rättsprocess och att alla ska bedömas lika inför lagen".

Jag håller med Marianne. Det här är utomordentligt allvarligt. Att en sådan här fråga inte utreds är helt obegripligt. Jag tänkte på det när Kalla Fakta visade ett inslag om kvinnor som dömts för övergrepp på barn och de berättade att straffen som dessa kvinnor fick var mycket lägre än vad män som dömts för samma brott fått, och när Kalla Fakta pratade med Riksåklagaren och han sa att han inte kunde uttala sig om sexualbrott men att det generellt var så att kvinnor fick mildare domar... varför
"högg" inte journalisterna från Kalla Fakta på det där? Varför reagerade de inte och tänkte att det ju måste vara århundradets rättsskandal om det visar sig att svenska domstolar dömer människor olika beroende på personens kön? Ända sedan franska revolutionens dagar har likhet inför lagen varit en av grundstenarna i västerländska rättssystem. Här fick Kalla Fakta
ett scoop serverat på guldfat och ändå låter de det bara gå förlorat. De borde ju bildligt talat slitit Riksåklagaren i stycken. Det märkliga är ju att ingen verkar bry sig. Att kvinnor döms mildare pga kön verkar alla vara överens om, men ingen forskar om det och journalister som får reda på det säger "jaha" ungefär. Vad är det som har gått så snett?

Åter till det här med barnflickan i Knutbyfallet. Just det här att hon i alla media kallas för barnflickan är väl också talande? Den oskuldsfulla b-a-r-n-f-l-i-c-k-a-n. Barnflicka - kan man få en mer oskuldsklingande titel av media?



30 september 2004:

En kvinna har dömts för att hon inte har låtit barnens pappa träffa barnen på sex år. Efter en vårdnadstvist dömdes pappan till ensam vårdnadshavare om barnen, men mamman försvann med barnen. I sex års tid har hon hållits gömd med hjälp av kvinnojourer, svenska kyrkan och skolpersonal. Kvinnan dömdes till 120 timmars samhällstjänst.
---
Gefle Dagblad berättade häromdagen i en notis om att tre personer gripits på bar gärning under ett inbrott. Två män, 26 och 32 år gamla, greps. En 22-årig kvinna förhördes på platsen men släpptes sedan. Varför släpptes kvinnan medan männen anhölls? Kan ju finnas massor av andra orsaker än just kön, men lite misstänksam blir jag...
---
I dagens Gefle Dagblad finns en artikel som berättar om en enkätundersökning som genomförts i grundskolan i Gävle. Enkäten handlade om sexuella trakasserier. Skummar artikeln: skrämmande resultat... varningsklocka... arbetet måste fortsätta... många killar kallar tjejer för hora... och så sista meningen: enkäten visade att fler killar än tjejer känt sig sexuellt trakasserade. Hela artikeln är skriven utifrån att det är hemskt att det finns vissa killar som kallar tjejer för hora, och att det måste bekämpas, och att det ska satsas mer på att motverka sexuella trakasserier, och i sista meningen så nämner de att fler killar än tjejer känner sig sexuellt trakasserade. Rent journalistiskt ganska proffsigt. Förvillande, men proffsigt. Metoden kan väl kallas "skriva på ett sätt så att folk tror att enkäten visat en sak när den egentligen visat en annan sak utan att direkt ljuga".



1 oktober 2004:

Aftonbladet har nyligen avslutat en kampanj mot den "ojämställda vården". De har publicerat en artikelserie om att kvinnor får sämre vård än män och samlat in namn i en protestlista och överlämnat den till ansvarig minister. Alla partiledare för riksdagspartierna skrev på protestlistan, utom moderaternas Fredrik Reinfeldt.

Artikelserien har byggt på detta: kvinnor som får hjärtinfarkt får vänta längre på ambulans än män som fått hjärtinfarkt. Mediciner utprovas oftast bara på män. Kvinnor får vänta längre på operation för grå starr och kvinnor med psoriasis får oftare själv smörja in salva än vad män får. Det där med grå starr och psoriasis sägs bara vara två exempel "ur högen" på orättvisor mellan män och kvinnor, men konstigt nog är det alltid dessa två exempel som tas upp. För trodde ni att det här var en nyhet? Nej. Aftonbladet berättar om det här med braskande rubriker på förstasidan, men det är en gammal nyhet. De har skrivit om det här förr och de kommer att skriva om det igen. Då lovar jag att det återigen är grå starr och psoriasis som tas som exempel...

Aftonbladets artikelserie skapade såklart efterdyningar på ledarsidor (där ledarskribenterna kräver jämställd vård), riksdagsmotioner (där riksdagsledamöterna kräver jämställd vård) och andra opinionsartiklar, t.ex. från Gudrun Schyman i Aftonbladet (där artikelförfattarna kräver jämställd vård).

Om vi benar upp det här lite: för det första: det där med grå starr och psoriasis vet jag ingenting om, så jag skippar det. När det gäller väntetiden på ambulans vid hotande hjärtinfarkt så är det klarlagt att män och kvinnor får olika symptom vid hjärtinfarkt. Män får smärta från bröstet, medan kvinnor får mer diffusa symptom som t.ex. illamående, trötthet, ryggsmärtor, andnöd osv. Kvinnor som får dessa symptom förstår ofta inte att det är hjärtat som krånglar. Hur tror ni att SOS-alarm reagerar om en man ringer och säger att han har ont i bröstet, och säger att han tror att det är hjärtat som det är fel på, och hur tror ni att de reagerar om en kvinna ringer och säger att hon känner sig illamående och trött och inte säger att hon tror att det är något krångel med hjärtat? Jag tror att mannen får ambulans snabbare. Inte för att han är man utan för att han har andra symptom. Visst borde SOS-alarm få större kunskaper om hur kvinnors symptom vid hjärtinfarkt ser ut, och där tror jag den genusmedicinska forskningen kan vara till hjälp. Men som läget är nu har jag faktiskt förståelse för att män i allmänhet får ambulans snabbare.

När det gäller det här med medicinerna som sägs utprovas på män oftare än kvinnor så är det helt enkelt fel. Jag citerar inledningen på en artikel i tidskriften Information från Läkemedelsverket, nr 3, maj 2004: "I olika sammanhang framförs uppfattningen att effekt och säkerhet av nya läkemedel endast studeras på män. Vidare påstås att skillnaderna mellan hur män och kvinnor omsätter läkemedel är så stora att dosrekommendationerna borde vara könsspecifika. I SOU 2002:30 Märk-värdig jämställdhet anges exempelvis att 'Idag är endast ett fåtal läkemedel testade på kvinnor när de kommer ut på marknaden'. En konsekvens av sådana påståenden är bland annat ett antal motioner i riksdagen om förändrad lagstiftning. Läkemedelsverket menar att det föreligger missuppfattningar om hur könsfördelningen verkligen ser ut i dagens kliniska prövningar samt okunskap om vilka överväganden Läkemedelsverket gör i detta avseende inför godkännandet av ett läkemedel. Att godkänna ett läkemedel för användning i båda könen som inte är dokumenterat säkert och effektivt för såväl kvinnor som män vore inte förenligt med gällande krav. Att dessa missuppfattningar ändå existerar beror troligtvis på att denna dokumentation inte framhålls tillräckligt av läkemedelsindustrin och myndigheter."

Nå, vad visade Läkemedelsverkets undersökning: jo, 80% av alla läkemedel testas på både män och kvinnor. De övriga testas utifrån om det är en könsspecifik sjukdom (läkemedel mot sjukdomar som bara drabbar kvinnor testas bara på kvinnor, och läkemedel mot sjukdomar som drabbar män testas bara på män). När det gäller läkemedel som testas både på män och kvinnor så återspeglar könsfördelningen på testpersonerna sjukdomarnas könsspecifika prevalens (på svenska betyder det att läkemedel som riktar sig mot sjukdomar som det är vanligast att kvinnor råkar ut för så är det fler kvinnor än män i testgruppen. Motsvarande gäller männen). Kvinnor dominerar t.ex. när det gäller medicinska tester för läkemedel mot depression, demens och reumatoid artrit medan män dominerar när det gäller testerna inom hjärta-kärlområdena.

Är det här ologiskt? Är det konstigt?

När det gäller utprovningar av läkemedel så genomförs de i tre faser. Den första fasen sker på frivilliga, fullt friska personer. Detta kan ske innan eventuella djurförsök avslutats. I den första fasen är det fler män än kvinnor som ingår. Läkemedelsverket säger att det är för att beskrivning av reproduktionstoxikologiska konsekvenser saknas och då får kvinnor ibland inte delta i studierna av säkerhetsskäl (på svenska betyder det att kvinnor får inte vara med för att man inte har en aning om hur det kan komma att påverka ett foster om hon skulle vara eller bli gravid). När det gäller fas II och fas III av utprovningen av medicin är könsfördelningen jämnare, och faktiskt så är det fler mediciner som i fas II och fas III exklusivt testas på kvinnor än på män. Så situationen är idag att fler mediciner testas på bara kvinnor än mediciner som testas bara på män.

Jag förstår att många, särskilt kvinnor, blir uppskrämda av Aftonbladets artikelserie. Jag läste ett chat som Aftonbladet hade där folk fick skriva och fråga angående artiklarna. Många kvinnor skrev och berättade om att de var fullständigt förtvivlade över att behandlas som 2:a klassens medborgare och som inte ens fick en lika bra vård som männen. Jag förstår dessa kvinnors förtvivlan. Jag skulle också känna mig ledsen, förtryck, utstött och kränkt om jag fick reda på att jag pga kön behandlades sämre i vården. Jag har också full förståelse för alla dessa riksdagsledamöter som agerar och kräver jämställd vård. Det är inte konstigt! Det som är konstigt är att det kanske inte riktigt är så illa som Aftonbladet vill få det att verka som, men att Aftonbladet ändå väljer det upplägg som de valt. Har möjligen Aftonbladet något ansvar för att många kvinnor faktiskt känner sig kränkta nu? Jag kan omöjligen tro att det är särskilt hälsosamt att gå omkring och känna sig kränkt av samhället.


 
 
Överst på sidan
Huvudsidan
 

Hosted by www.Geocities.ws

1