Kung Minos var rädd att mista Daidalos. Han hade ställt vakter runt Daidalos verkstad och en kopparjätte som hette Talos, som sprang runt hela ön Kreta flera gånger om dygnet. Daidalos hade sin son också med sig som hette Ikaros.

Daidalos kände sig alltmer som en fånge och börja längta hem till Aten. Då tänkte Daidalos: "Om Minos har spärrat alla vägar, då finns det bara en väg som är kvar och det är himlen."

Och nästa dag samlade Daidalos och hans son en mängd fjädrar. Daidalos fäste dem med tråd och vax så att de såg ut som två stora vingar. När de var klara så provade han dem. Han flög lätt med dem och undervisade sin son i flygningens konst.

De skulle flyga iväg nästa dag. Daidalos bad sonen att inte flyga för lågt för då skulle vingarna vätas av vågorna och blir för tunga. Och han skulle inte flyga för högt för då skulle solen smälta bort vaxet och Daidalos sa att han skulle följa efter honom. Nästa dag på morgonen, när jätten av koppar var på andra sidan ön, flög de iväg över havet. Då kände sig Ikaros allt mer som en gud och började flyga högre och högre. Han hade glömt vad fadern sagt till honom.

Till sist var han för nära solen då började vaxet smälta och Ikaros ramlade ner i havet. Han skrek så att fadern hörde honom och Daidalos såg fjädrana som sjönk i havet. Daidalos flög ner till närmaste ö tills vågorna förde in Ikaros till ön. Ön där Ikaros begravdes kallas nu Ikaria och havet där han dog kallas Ikariska havet.
Jafar G 9a