KANARISKA FLAGGANS HISTORIA

Historiska f�reg�ngare

Genom st�rsta delen av historien har Kanarie�arna saknat en gemensam flagga som representerar �arna i sin helhet.

De f�rsta vittnesb�rden om flaggor p� Kanarie�arna �r de fanor som �r avbildade i manuskripten Le Canarien, den vedertagna titeln p� de tv� kr�nikor vilka handlar om er�vringen av �arna av J�an de B�thencourt och Gadifer de La Salle.

Sedermera, n�r den kastilianska kronan �vertog er�vringen, genomf�rdes den p� de skilda �arna under konquistadorernas olika fanor, det �r de olika flaggor som fortfarande �r i bruk p� Fuerteventura, Gran Canaria, Teneriffa och La Palma.

Konquistadorernas av Teneriffa fana, bevarad i La Lagunas stadshus.

Konquistadorernas av La Palma fana, bevarad  i Santa Cruz de La Palmas stadshus.

Dit h�r �ven de kungliga standaren eller fanorna, till exempel Teneriffas "officiella" flagga, som kommunalr�det Pedro de Vergara �verl�mnade till Francisco de Valc�rcel, ceremoniell fanb�rare p� Teneriffa, den 17 januari 1561. Den var tillverkad i vitt, bl�tt och gult silke och f�rsedd med ett r�tt kors, och de f�rsta tre f�rgerna �r de som ing�r i dagens kanariska flagga. Ett faktum som i avsaknad av annan information endast kan betraktas som ett h�pnadsv�ckande historiskt sammantr�fande. En tid d�refter mottog �ven den ceremoniella fanb�raren den kungliga fanan. Den var tillverkad av r�tt silke, p� ena sidan var den f�rsedd med bilden av Jungfrun av Candelaria, Teneriffas skyddshelgon, och p� den andra sidan fanns det kungliga vapnet. Fanb�raren fick �ven ta emot det kungliga standaret med Kastiliens vapen broderat i guld, silver och silke, f�rsett med gula kanter.

Fr�nsett dessa f�rsta exempel p� privata och/eller kungliga v�rdighetstecken blev genom �rhundradena �gruppen inte k�nd f�r n�gra andra flaggor �n de vilka var gemensamma f�r alla de territorier vilka l�d under den spanska monarkin. Ett exempel kan ses i flaggorna fr�n 1700-talet tillh�riga de Kanariska trupperna vilka bevarats i det regionala milit�rmuseet i Santa Cruz de Tenerife.

Regementsfana fr�n Regementet i La Laguna. Den b�r ett burgundiskt kors, spanske Konungens vapen i mitten och Teneriffas vapen i vardera h�rnet.

Marina flaggor

Den f�rsta officiella kung�relsen avseende en flagga f�r Kanarie�arna �r i ett kungligt dekret fr�n den 30 juli 1845 d�r den marina flaggan f�r alla hamnar i provinsen med sin huvudstad Santa Cruz de Tenerife fastst�lles. Det var med ett vitt andreaskors p� bl� bakgrund som flaggan till slut kom att f�rbli symbol f�r �n Teneriffa.

�r 1869 fastst�lldes flaggan f�r Puerto de La Isleta eller Puerto de la Luz p� Las Palmas de Gran Canaria s�som varande diagonalt delad i gult och bl�tt. Denna flagga kom att bli �n Gran Canarias flagga.

Allting talar f�r att valet av dessa f�rger och utformningen av de marina flaggorna, s�v�l de kanariska som de vilka avs�g �vriga spanska hamnars, var slumpartad och att den inte hade annan betydelse �n att vara s�rskiljande. Dock har vad avser Las Palmas flagga sagts att den gula f�rgen, kanariegult, �syftande f�rgen p� kanarief�geln och bl�tt havets f�rg.

Litter�ra h�nsyftningar

Den f�rsta litter�ra anspelningen p� en kanarisk flagga ing�r i ett poem skrivet av en journalist f�dd i Lanzarote och boende i Madrid, Jos� Betancor Cabrera. Han publicerade under pseudonymen Angel Guerra en ber�ttelse om lokala sedv�njor. I hans enda skaldebok betitlad All� (D�r) vilken f�rfattades i spanska huvudstaden 1902 och publicerades i Las Palmas de Gran Canaria 1904 finns ett poem betitlat A la bandera (Till flaggan). Verserna  �r f�ljande:

Du vajar stolt
Med de vackraste f�rger:
Vitt, med �rans vita f�rg
bl�tt, med himlens bl�
(...)
Flagga, oskuldsfullhetens mantel
Du f�rst�r inte hur mycket jag �lskar Dig
Du har inte blodets f�rg
Du har himlens f�rger!

I detta poem begr�nsar Angel Guerra sig sj�lv till att beskriva f�rgerna i vad som f�r honom var den kanariska flaggan, utan att f�r den skull specificera f�rgernas placering inb�rdes. Dessa f�rger sammanfaller med de f�rger den f�rst registrerade flaggan har, d�r bl�tt betecknas som f�rest�llande himlen och inte som det traditionella marina bl� som synts i alla versioner fram till dagens flagga. Undantaget �r endast frihetsr�relsens flagga vilken inneh�ll den himmelsbl� f�rgen.

Andra litter�ra anspelningar p� Kanarie�arnas flagga kan �terfinnas i ett poem f�rfattat av den republikanske politikern Nicol�s Est�vanez Murphy fr�n Teneriffa. Det f�refaller f�rfattat 1893 och publicerades i dagstidningen Las canarias y nuestras posesiones africanas (Kanarie�arna och v�ra afrikanska kolonier), utgiven i Madrid den 19 maj 1907. I detta poem uttrycker f�rfattaren sina tankar kring en kanarisk autonomi inom ramen f�r den spanska enigheten, i enlighet med sin federalistiska och republikanska ideologi:

�ven om det inte finns n�gonting som tyder p� att den beskrivna flaggan verkligen kom att tillverkas kan vi v�ga oss en gissning p� dess utseende utifr�n denna beskrivning:

Ateneo av La Lagunas flagga

Den f�rsta flagga som dokumenterat har representerat �gruppen var den s� kallade Ateneo av La Lagunas flagga. Den hissades p� fasaden av institutionens h�gkvarter under f�rra �rhundradet, troligen �r 1907. Den anv�ndes en tid tills den uppenbarligen togs bort f�r undvikande av problem. Detta enligt Domingo Cabrera Cruz som var en av grundarna till Ateneo memoarer. Detta �r det f�rsta tillf�lle d� stj�rnor upptr�der i en flagga f�r att identifiera Kanarie�arna. De var vid denna tidpunkt vita och applicerade p� en bl� bakgrund med en f�rdelning vilken p� ett schematiskt s�tt �terger de sju �arnas bel�genhet p� kartorna.

Det �r inte s�rskilt v�gat att anta att f�rekomsten av stj�rnor skulle ha inspirerats av den amerikanska modellen, inf�rlivad av de m�nga kanarier vilka emigrerat till andra sidan Atlanten sporrade av tilltagande kriser. Vi skall inte gl�mma Venezuelas flagga, ett av de l�nder vilka tog emot flest kanariska immigranter, vilken har sju stj�rnor mot en bl� bakgrund representerande den ursprungliga federationen fr�n �r 1811.

Upptr�dandet av denna kortvariga kanariska flagga sker vid tidpunkten f�r debuten av krisen i Restaurationen, det politiska system vilket fanns under perioden 1873 fram till den kortlivade f�rsta republikens fall 1921. Vid tiden n�dde kampen mellan anh�ngare och motst�ndare till autonomierna oanade h�jder. Som en konsekvens av detta n�r i den intellektuella diskussionen i pressen och p� de politiska arenorna om de autonoma ideerna m�nga tankar framg�ng vilka dock alltid visade sig vara i politisk minoritet och var av �verg�ende karakt�r. Ateneo av La Lagunas flagga kom d�refter att bli annammad av PNC, det Kanariska Nationalistpartiet, vilket skapades tillsammans med Kubas Kanariska f�rening vilken instiftades i Havanna 1924. Flaggan syntes p� alla omslag p� utg�vorna av deras publikation El Guanche (Andra tiden). I f�rsta utg�van publicerades en artikel betitlad ”Flaggan” d�r det sades: ”Samma tecken, vilket best�r av sju stj�rnor p� ett bl�tt f�lt liksom himlen”, detta uttryck inte att ta bokstavligt d� nyansen av bl�tt avbildad p� bilderna visar samma m�rkbl� f�rg som marinflaggorna. Innan det att PNC – Kanariska Nationalistpartiet grundades hade Kubas Kanariska f�rening redan anv�nt denna flagga i vissa sammanhang, liksom en del privatpersoner p� de karibiska �arna liksom i den nordamerikanska staten Florida. I nutid har Ateneos flagga �teruppv�ckts s�som det p�nyttf�dda Kanariska nationalistpartiets flagga, nyligen ing�ende i den Kanariska Nationalistfederationen.

�r 1931 publicerades i ”Tierra canaria”, en kanarisk tidskrift i Havanna av tidigare n�mnda kanariska organisation, avbildas p� dess omslag en flagga vilken �r mycket lik Ateneos, men med sex stj�rnor placerade i en cirkel kring en centralt placerad stj�rna. Det synes som om f�rfattaren, Manuel Mart�n Gonz�lez, �nskade �teranv�nda Ateneos flagga och placerande en av stj�rnorna, den representerande Teneriffa, i en central position.

Sj�lvst�ndighetsr�relsens f�rsta f�rslag

Vid mitten av femtiotalet grundade kanariska immigranter i Venezuela en organisation kallad ”R�relsen f�r den kanariska befrielsen”, ”MIC” p� spanska. Sannolikt utan att ha haft k�nnedom om Ateneos och andra f�reg�ngares flaggf�rslag utformade de ett f�rslag med tv� horisontella band, det �vre bl�tt och det nedre gult. D�r�ver var placerat ett andreaskors i vitt. Uppenbarligen utgjordes f�rslaget av en kombination av de tv� marina flaggorna representerande de kanariska hamnarna.

En liknande flagga, ehuru dock utan att verka ha haft n�got samband med de tidigare n�mnda, utformades av den sj�lvutn�mnda RIA, “Fria atlantiska republiken”, instiftad vid begynnelsen av 60-talet av en grupp studenter vid La Lagunas universitet. �ven om dessa inte kom att bli en politiskt etablerad grupp f�reslog de en politisk l�sning f�r Kanarie�arna. De utformade d�rvidlag en flagga, vilken liksom MIC:s, ”R�relsen f�r den kanariska befrielsens”, var grundad p� en kombination av de b�gge provinsernas flaggor. Diagonalt delad i fyra trianglar, de �vre och nedre bl�, de b�gge laterala gula, med ett vitt andreaskors d�r�ver. Centralt placerat en cirkel med sju r�da stj�rnor. Denna r�da f�rg kan mycket v�l ha haft en revolution�r mening, medan arrangemanget av sju stj�rnor i en cirkel synes ha representerat �arnas inb�rdes likv�rdighet, liksom MPAIC, ”R�relsen f�r sj�lvbest�mmande och den kanariska sj�lvst�ndigheten”, sedermera kom att f�resl� f�r de gr�na stj�rnorna. � andra sidan f�refaller det inte som om medlemmarna i RIA, ”Fria atlantiska republiken”, haft n�gon k�nnedom om varken Ateneos flagga eller haft n�gon kontakt med varken PNC ”Kanariska Nationalistpartiet” eller MIC, ”R�relsen f�r den kanariska befrielsen”,

Canarias Libre (Kanariska frihetsr�relsen)

Canarias Libre, “Kanariska frihetsr�relsen”, instiftades 1961 av en grupp jurister och unga yrkesm�n fr�n Gran Canaria. En av de mest bekanta var Fernando Sagaseta. Andra militanta, Carmen Sarmiento och hennes s�ner Arturo och Jesus Cantero Sarmiento utformade ovetande om de tidigare f�refintliga flaggorna en trikolor best�ende av tre vertikala band av sinsemellan lika bredd, med f�rgerna vitt, bl�tt och gult. �terigen kom denna utformning att representera de tv� provinsernas f�rger, men p� ett s�dant s�tt att de �tergav deras bel�genhet p� kartan; s�ledes Santa Cruz de Tenerife (vitt och bl�tt) till v�nster s�som varande den v�stligaste provinsen och Las Palmas (bl�tt och gult) s�som varande den �stligast bel�gna provinsen.

Med visshet ovetande om det f�rh�llandet att skaparen av denna flagga f�ljde samma kriterier som den som skapade Ateneo av La Lagunas flagga valde man att inte ers�tta stj�rnorna med f�rger. P� detta s�tt lyckades man undvika den konflikt som f�rgs�ttningen kunde medf�ra, till skillnad fr�n MIC  ”R�relsen f�r den kanariska befrielsen” och RIA ”Fria atlantiska republiken”. Till f�ljd av detta kom Fernando Sagaseta att f�rs�ka l�gga till en ideologisk f�rklaring till den valda utformningen, genom att s�ga att revolution�ra flaggor alltid haft sina f�lt placerade vertikalt, medan monarkisterna haft dem placerade horisontellt. Detta var ett argument vilket naturligtvis saknade all grund.

Denna trikolor, i form av tryck p� papper, med l�ngden dubbelt bredden, spreds av sin upphovsman och andra medlemmar i Kanariska frihetsr�relsen i staden Teror p�  Gran Canaria den 8 september 1961 under festligheterna till �minnelse av Virgen del Pino, Gran Canarias skyddshelgon. Flygbladen hade ingen f�rklarande text och de uppfattades av kanarierna som f�rest�llande den kanariska flaggan. Det har varit en del olika uppfattningar om huruvida de tre banden alla hade samma bredd eller om det bl� bandet var bredare. Allt synes tala f�r att de f�rsta exemplaren hade ett vidare mittband, vilket f�refaller ha haft sin f�rklaring endast i tillsk�rningen av arken p� vilka flaggan trycktes. Det �r inte s�kerst�llt vilken nyans av bl� f�rg som avs�gs, marinbl� eller himmelsbl�, men det verkar inte ha varit av stor betydelse f�r utgivaren och man s�g i efterf�ljande utg�vor ingen enhetlighet, men i allm�nhet f�refaller en mer m�rk marinbl� f�rg ha f�redragits.

MPAIAC

N�gra �r senare, den 22 oktober 1964, grundade Antonio Cubillo i Algeriet MPAIC, R�relsen f�r sj�lvbest�mmande och den kanariska sj�lvst�ndigheten, vilken utgick fr�n den Kanariska sj�lvst�ndighetsr�relsen. Denna r�relse anammade en trikolor vilken utgick fr�n de Fria kanarie�arnas, men med till�gg av en cirkel best�ende av sju femstj�rniga gr�na stj�rnor placerade p� det bl� f�ltet. Detta �r f�r f�rsta g�ngen den gr�na f�rgen upptr�der i den kanariska flagan.. Till f�ljd h�rav k�nde man sig f�ranl�ten att �ndra den ursprungliga marinbl� f�rgen i flaggans mellersta band till himmelsbl�tt f�r att medge de ovanp�liggande stj�rnorna att framtr�da tydligt.

Punkt 25 i den slutgiltiga resolutionen antagen av MPAIC, R�relsen f�r sj�lvbest�mmande och den kanariska sj�lvst�ndigheten, p� dagen f�r dess grundande fastsl�r i detta avseende: “Nationalflaggan best�r av tre vertikala f�lt av samma bredd, det f�rsta vitt, det andra, det �r det mellersta, ljust bl�tt, och det tredje gult. P� det mittersta f�ltet finns sju gr�na stj�rnor vilka representerar enigheten mellan de sju �arna i det bl� havet. Vitt, bl�tt och gult �r nationalf�rgerna.”. Mots�ttningen m�ste p�pekas att i texten framg�r det himmelsbl� s�som representerande det ”bl�a havet”, ist�llet f�r det marinbl� som syns i provinsflaggorna. � andra sidan omn�mns inte de gr�na stj�rnorna n�r ”nationalf�rgerna” fastst�lles, icke heller fastst�lles det bl�a s�som varken himmelsbl�tt eller marinbl�tt.

Antonio Cubillo f�rklarade f�rekomsten av stj�rnorna som en relikt fr�n Atneo av La Lagunas flagga, och han sade att det gr�na representerade den afrikanska kontinenten, dit Kanarie�arna tillh�r s�v�l geografiskt som, i enlighet med MPAIC, R�relsen f�r sj�lvbest�mmande och den kanariska sj�lvst�ndigheten, uppfattning s�v�l etniskt som kulturellt.

I enlighet med Manuel Su�rez Rosales (se Biblografi), �r MPAIAC:s flagga gul med en vit centralt placerad skiva med en gr�n symbol i �verensst�mmelse med f�rledet i berber-ordet azaraug (frihet). De kanariska radikala nationalisterna uppfattar Kanarie�arna s�som varande en del av berbernas samh�lle och f�respr�kar d�rf�r att berbernas spr�k skall vara spr�ket i den hypotetiska sj�lvst�ndiga Kanariska nationen. Flaggans proportioner �r 4:7.

P� MPAIAC:s, det �r R�relsens f�r sj�lvbest�mmande och den kanariska sj�lvst�ndigheten, websida (www.mpaiac.org) , s�gs att organisationen ser flaggan med de gr�na stj�rnorna som sin egen symbol.

� andra sidan har en annan sj�lvst�ndighetsgrupp h�vdat att de proklamerat sj�lvst�ndigheten av en ”Republiken Taknara” (www.diariodecanarias.com), vilken skulle innefatta inte endast den Kanariska arkipelagen, utan �ven delar av s�dra Marocko och norra delen av V�stsahara. Dess flagga, baserad p� en flagga av Cubillo, innefattar en aboriginisk ”pintadera”, en sorts keramik vilken anv�nts f�r att dekorera k�rl, kl�der m.m., ist�llet f�r stj�rnorna.

Autonomin

I samband med den politiska f�r�ndringen 1975 upptr�dde en stark kontrovers kring flaggan vilken skulle anv�ndas av ett avsett sj�lvstyrande Kanariskt omr�de. Det var uppenbart att ingen funderade p� att �terg� till en flagga av det slag Ateneo av La Lagunas flagga innebar, vilken flagga varken var s�rskilt v�lk�nd eller ih�gkommen. De v�nsterorienterade partierna st�dde en konstitutionell ordning vilken betraktade Kanarie�arna som en nation medan h�gern och mitten f�respr�kade deras status s�som varande att betrakta s�som en region. Frihetsk�mparna reducerades till att bli ett antal mindre grupper vilka knappast kom att representeras det kanariska politiska spektrat. V�nsterfalangen likv�l som nationalisterna kom �verens om att f�resl� anv�ndandet av en flagga med sju gr�na stj�rnor, medan de h�gerorienterade och mittenfalangen, vilkas allianser representerade den parlamentariska majoriteten, verkade f�r den rena trikoloren. Efterhand kom ett praktiskt syns�tt i kombination med en �nskan om konsensus bland alla politiska partier att f� till st�nd en allm�n acceptans f�r Cantero Sarmiento’s flagga.

Vid denna tid finns ocks� rapporterat anv�ndandet av en flagga med r�da stj�rnor bland en del v�nsterorienterade grupper.

Avslutningsvis, Kanariska autonomins f�rfattning fastst�lld i Lag 10/82 den 16 augusti 1982 fastsl�r i artikel 6 att: “Kanarie�arnas flagga best�r av tre sinsemellan lika vertikalt placerade band, vilka har f�rgerna; fr�n v�nster, vitt, bl�tt och gult”.

Det finns ingen laglig f�reskrift som f�rtydligar artikeln och vilken fastst�ller karakt�ristika och nyanserna i den kanariska flaggan. Detta �r en fr�ga av stor betydelse avseende nyansen av bl�tt, med anledning av skillnaden mellan nyans anv�nd i officiella versioner och oavh�ngighetsivrares flaggor. Likaledes vore det n�dv�ndigt att fastst�lla f�ltens proportioner, om s� endast f�r att ge officiell status �t vad som av sedvana anv�ndes som standardm�tt, n�mligen 2:3.

Tillsammans med den enkla trikoloren fastst�lld i Lagen anv�nds en version vilken inkluderar den Kanariska vapensk�lden

.

Bild och f�rklaras av Kanarie�arnas vapnet (p� spanska och engliska):

� andra sidan �r det ganska vanligt att se en inofficiell variant i samband med allm�nna festligheter, marknader och andra evenemang. Denna best�r av samma f�rger men placerade horisontellt, som det synes med enda anledning att de �r tillverkade av l�nga tygstycken med l�ngsg�ende r�nder som �r avkapade p� tv�ren.

Sammanfattningsvis, dekret 123/1900 (BOC daterat 30 juli 1990) fastst�llde proceduren f�r godk�nnandet av vapen och flaggor i den autonoma regionen Kanarie�arna.

[ Index ] [ Beskrivning ] [ Historia ] [ El Hierro ] [ Fuerteventura ] [ Gran Canaria ] [ La Gomera ] [ Lanzarote ] [ La Palma ] [ Teneriffa ] [ Rederier och yachtklubbar ] [ �vriga flaggor ] [ L�nkar ] [ F�rslag ] [ Personliga flagga ]