sida15

Jag kommer inte ih�g s� mycket fr�n platsen d�r jag f�ddes.Men det var alltf�r tr�ngt och m�rkt och inga m�nniskor pysslade om oss.
Jag kommer ih�g min mamma,hennes mjuka p�ls.Men hon var ofta sjuk och mycket smal.Hon hade knappt n�gon mj�lk till mig och mina syskon, m�nga av mina syskon dog,jag saknar dem s�.
Jag gl�mmer aldrig den dag jag togs ifr�n min mamma jag var s� r�dd och ledsen mina mj�lkt�nder hade precis b�rjat komma s� jag var alldeles f�r liten f�r att l�mna min mamma. men hon var s� sjuk och det enda m�nniskorna sa var att de beh�vde pengarna och var tr�tta p� det besv�r som jag och min syster orsakade dem.
Hoptryckta t�tt intill varandra och r�dda f�rdes min syster och jag inst�ngda i en bur till en fr�mmande plats.
S� m�nga nya ljud och dofter allt var s� skr�mmande och ingen m�nniska som tr�stade oss.
Vi var i en aff�r d�r det fanns m�nga olika djur en del skrek n�gra jamade och en del pep.
Min syster och jag �r inl�sta i en liten bur, jag h�r andra valpar.
Jag ser m�nniskor g� f�rbi,jag tycker om de "sm� m�nniskorna" barnen.De ser s� sn�lla ut t�nk om de ville leka med mig.
Hela dagarna �r vi i buren ibland sl�r elaka m�nniskor p� den och skr�mmer oss,ibland lyfts vi ur buren och visas upp f�r m�nniskor, en del �r sn�lla men en del g�r oss illa. Vi f�r alltid h�ra
�hh de �r s� s�ta en s�n vill jag ha. Men vi f�r aldrig f�lja med n�gon.
Min syster dog i g�r natt n�r det var m�rk i aff�ren. Jag lade mitt huvud p� hennes mjuka p�ls och k�nde livet l�mna hennes smala lilla kropp.
Jag h�rde m�nniskorna s�ga att hon var sjuk och att de skulle f� s�lja mig billigt s� att de snabbt skulle bli av med mig.
Mitt tysta gnyende var nog det enda som s�rjde min syster n�r de tog hennes lilla kropp ur buren och kastade den.
Idag vilken lycka kom en familj och k�pte mig,det �r en sn�ll familj och de ville verkligen ha mig.De har k�pt matsk�lar och mat till mig och en liten flicka h�ll mig f�rsiktigt i sina armar.Jag �lskar henne s� mycket. mamman och pappan sa att jag var en s�t och sn�ll valp.Jag �r det. Ett eget namn har jag f�tt jag heter Angel.
Jag �lskar att slicka mina nya m�nniskor,familjen tar s� v�l hand om mig de �r sn�lla,omt�nksamma och k�rleksfulla. De l�r mig varsamt vad som �r r�tt och fel,ger mig mat och massor av k�rlek.
Jag vill g�ra allt f�r dessa underbara m�nniskor. Jag �lskar den lilla flickan och tycker om att springa omkring och leka med henne.
Idag var vi hos veterin�ren det var ett konstigt st�lle och jag var r�dd. jag fick sprutor,men min b�sta v�n den lilla flickan h�ll mig och sa att det skulle bli bra s� jag slappnade av.
Men veterin�ren m�ste sagt tr�kiga saker till min �lskade familj f�r de s�g s� ledsna ut.Jag h�rde n�got om h�ftledsdysplasi och n�got annat om mitt hj�rta. veterin�ren sa ocks� n�got om bakg�rdsuppf�dare och att mina f�r�ldrar inte varit testade.Jag vet inte vad det betyder men det g�r ont i mig att se min familj s� ledsen.men de �lskar mig och jag �lskar dem v�ldigt mycket.
Jag �r sex m�nader nu d� de flesta valpar �r robusta och br�kiga.Det g�r fruktansv�rt ont av att bara r�ra mig.sm�rtan slutar aldrig,det g�r ont att springa och leka med min �lskade lilla flicka och jag har sv�rt att andas. jag g�r mitt b�sta f�r att vara en stark valp.men det �r sv�rt och det g�r s� ont i mitt hj�rta att se den lilla flickan s� ledsen och h�ra hennes mamma s�ga "Det �r nog dags nu". Flera g�nger har jag varit hos veterin�ren han pratar alltid om f�rv�ntade problem.
Jag vill bara k�nna solen och springa och leka och gosa med min familj.
I natt var det v�rst sm�rtan �r konstant,det g�r ont bara jag ska resa mig f�r att dricka jag gnyr av sm�rta.
En sista g�ng l�ggs jag i bilen och f�rd till veterin�ren.Alla �r s� ledsna och jag f�rst�r inte varf�r, har jag varit olydig jag f�rs�ker vara sn�ll.Vad har jag gjort f�r fel. Om bara sm�rtan vore borta och jag kunde tr�sta den lilla flickan, jag str�cker fram min nos f�r att slicka hennes hand men kan bara gny f�r sm�rtan �r f�r stor.
Veterin�rens bord �r kallt, jag �r s� r�dd m�nniskorna kramar mig , gr�ter i min p�ls och talar om hur mycket de �lskar mig. Jag kan k�nna deras k�rlek och sorg. Jag lyckas slicka deras h�nder. Till och med veterin�ren verkar annorlunda idag inte alls lika skr�mmande.Han �r f�rsiktig och jag k�nner n�gon form av lindring.Den lilla flicka h�ller mig och jag tackar henne f�r all den k�rlek hon ger mig.
Jag k�nner ett stick i mitt ben och sm�rtan b�rjar f�rsvinna,jag b�rjar k�nna en frid s�nka sig �ver mig och kan nu mjukt slicka den lilla flickans hand. Min syn b�rjar bli dr�mlik jag ser min mamma och mina syskon p� en gr�n �ng de s�ger att d�r finns ingen sm�rta bara frid och lycka.
Jag s�ger adj� till familjen p� det enda s�tt jag kan en svag viftning med svansen och ett tryck med min nos. jag hade hoppats att f� leva m�nga �r med min familj. men det var inte menat s�.Du f�rst�r sa veterin�ren djuraff�rsvalpar kommer fr�n oseri�sa uppf�dare.
Sm�rtan �r borta och det kommer att g� m�nga �r innan jag �terser min �lskade familj om bara allt varit annorlunda.
Hoppas att denna ber�ttelse kan stoppa all oseri�s uppf�dning av hundar och de som bara f�der upp f�r pengar och inte f�r f�rb�ttring av raser.
J.Ellis