En bunt osorterade
digitaliserade texter

~ Snabblänkar ~

Gilles Deleuze: Nomadtänkande

Vi känner problemet för dagens revolutionärer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka på partiets eller statsapparatens despotiska och byråkratiska organisationsmönster; en krigsmaskin som inte återskapar statsapparaten, en nomadisk enhet öppen för yttervärlden, utan beröring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske är centrum i Nietzsches tänkande att söka här, det som anger hans djupgående brott mot filosofin, så som det manifesteras i aforistiken: att av tänkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbräcka, att ha gjort tänkandet till en nomadisk kraft. Även om resan är orörlig, även om den sker på stället, osynlig, oväntad och underjordisk måste vi ställa frågan: vilka är dagens nomader, vilka är dagens verkliga nietzscheaner?

~ LÄS ~

Från: Res Publica 5-6 (Tema: Nietzsche och den glada vetenskapen / Robert Musils tankevärld), 1986. Sidorna 79–89.

Gilles Deleuze: Postskriptum om kontrollsamhällena

”’Postskriptum om kontrollsamhällena’ (1990) är en eftertanke till Deleuzes monografi över Foucault, men den återknyter också implicit till vissa teman i ’Nomadologin’. Skissartat visar denna korta essä hur individualitetens nya funktion som ’dividuell’ har blivit ett system som efterträder Panopticon-modellen som socialt ’diagram’, det vill säga den tidigare situation där alla subjekt övervakas och kontrolleras via en central funktion. I kontrollsamhället kommer den universella modulationen att ersätta den centrala funktionen, vilket innebär en molekylarisering av makten, men som nu inte längre handlar om motstånd, om en flyktlinje ut ur Statsformen, utan sker på maktens egna premisser, vilka nu formeras bortom såväl Staten som de nomadiska subjektivationsformer som tidigare stod emot den. Frågan om makt och motstånd har här blivit ännu mera komplex och alla de nomadiska begrepp som tidigare kunde tjäna som kritiska verktyg har nu blivit identiska med den universella modulation som efterträder Staten i form av ett deterritorialiserat multinationellt kapitel och nya kommunikationsteknologier. De begrepp som behövs för att tänka detta nya hyperrum i all dess hotfullhet men också i dess rikedom på löften finns förberedda här, även om det är upp till oss att bestämma hur vi vill använda dem. ’Inget är bra i absolut mening, allt beror på den systematiska och försiktiga användningen’, som Deleuze själv påpekar.” (Sven-Olov Wallenstein)

~ LÄS ~

Från: Nomadologin (Raster förlag, 1998)
ISBN: 91 87214 784.
Sidorna 193-202.

Gilles Deleuze & Felix Guattari: 1227 – Traktat om nomadologin: Krigsmaskinen

Traktatet om nomadologin utgör det tolfte kapitlet i det omfångsrika verket Mille Plateaux. ”Deleuze och Guattari undersöker nomaden som tankefigur, men också som historisk realitet, och de borrar sig djupt ned i ett antropologiskt och etnografiskt material. Nietzsche påpekar någonstans att all historia skrivits med utgångspunkt i de bofasta och att man ibland borde pröva att skriva utifrån nomadens perspektiv. Deleuze och Guattari försöker helt enkelt hörsamma Nietzsche på denna punkt (man kan notera att Deleuze lyfter fram nomadtemat hos Nietzsche redan 1971 i sin uppsats ’Nomadtänkande’), och texten undersöker de vida förgreningarna av konflikten mellan de nomadiska och de bofasta eller ’sedentära’ ordningarna inom ramen för ett slags universalhistorisk konstruktion. Nomadismens position är för dem en ahistorisk möjlighet, en tillblivelse som dubblerar historien och öppnar ständiga flyktlinjer och inte en viss kulturell formation begränsad till en historisk fas. Det handlar mindre om vad nomaden och krigsmaskinen har varit, om en historisk rekonstruktion, än om en nomadisk potential som kan frigöras i de moderna staterna, i vetenskaperna och filosofierna.” (Sven-Olov Wallenstein)

~ LÄS ~

Från: Nomadologin (Raster förlag, 1998)
ISBN: 91 87214 784.
Sidorna 59-176

William D. Melaney: Agamben och demokratins kris

Giorgio Agambens vision av den politiska världen är både historiskt grundad och logiskt tvingande. Hans användning av klassisk filologi, medeltida hermeneutik och tidig modern filosofi är inte bara originell, utan också utmanande, som ett koherent svar på olika intellektuella kontroverser. Men även om hans närläsning av källmaterial ofta är övertygande och intrikat, skulle vi göra hans arbete en stor otjänst om vi bara läste det som ett bidrag till akademisk forskning. Dess bäring på vår tids händelser borde hindra oss från att begränsa dess innebörd till specialiserade tolkningar i samtida filosofi och politisk teori.

~ LÄS ~

Från: SITE nr. 7-8 (2004)

Michel Foucault: Övervakning och straff (utdrag)

För Foucault framstår övergången från brutala kroppsstraff till fängelsestraff som följden av en ny och effektivare disciplinering av människorna, något som går igen på en rad områden, från 1600-talet och framåt: skolväsendet, arméerna och fabrikerna. En äldre form av maktutövning ersätts av en ny och än mer långtgående, som ytterst syftar till människornas fullständiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I fängelseinstitutionen får dessa tendenser sitt mest fullödiga uttryck. Den kanske mest inflytelserika av Foucaults långa rad av civilisationskritiska undersökningar. I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klargörande presentation av Foucaults tänkande.

~ LÄS ~

ISBN 91 7924 169 7
Översättare: Carl Gustaf Bjurström
Arkiv Förlag

Per Månson: Karl Marx – En introduktion

Denna bok om Karl Marx och hans teoretiska och politiska verk är – som undertiteln antyder – avsedd som en introduktion till en av historiens mest betydelsefulla tänkare. Att boken är avsedd som en introduktion medför att alla djupare diskussioner om honom och hans verk har utelämnats och att de i akademiska sammanhang så självklara referenserna till olika verk har utelämnats. De fåtal citat av Marx som här och var finns insprängda i texten är korta och avser främst att visa uttryck och begrepp som Marx ibland använde. Framställningen är inte på något ställe uppbyggt på Marx egna ord, eftersom ambitionen har varit att så enkelt som möjligt ge en uppfattning om vad Marx teorier och politiska uppfattningar handlar om.

~ LÄS ~

Daidalos 1993.
ISBN: 91 86320 47 5

Anders Lundqvist: Introduktion till metoden i Kapitalet

En introduktion till Marx’ metod i Kapitalet, ska användas som ett hjälpmedel vid läsningen av Kapitalet.

~ LÄS ~

Relaterade artiklar & böcker

~ FRAMSIDA ~

Copyright: Modtryk och Anders Lundqvist
Översatt av Britta Stensson
Tryckt hos RevoPress AB, Göteborg, 1975
ISBN 91-85258-04-0

Brutus Östling och Göran Bergström: Rätten till arbete eller rätten till lättja?

Efterskrift till Paul LaFargues klassiker ”Rätten till lättja”. Skriven av Brutus Östling och Göran Bergström.

~ LÄS ~
~ LADDA NER PDF ~
~ LADDA NER PDF-HÄFTE ~

Symposion / Fri press
Andra upplagan, 1989

Paolo Virno: Anteckningar om det »allmänna intellektet«

~ LÄS ~

Relaterade artiklar & böcker

Scannad från Fronesis 9-10, 2002

Hans Magnus Enzensberger: Anarkins korta sommar

Buenaventura Durrutis liv och död

"Ingen författare skulle våga skriva historien om hans liv; den liknar alltför mycket en ren äventyrsroman." Den slutsatsen drog Ilja Ehrenburg redan 1931, sedan han lärt känna Buenaventura Durruti; och så snart han konstaterat den saken tog han genast itu med arbetet. I några meningar sammanställde han det han trodde sig veta om Durruti: "Denne metallarbetare har alltifrån sin tidiga ungdom kämpat för revolutionen. Han har slagits på barrikader, rånat banker, kastat bomber, bortfört domare. Tre gånger har han dömts till döden: i Spanien, i Chile och i Argentina. Han har gått genom otaliga fängelser och utvisats från åtta länder." Och så vidare. Hänvisningen till "äventyrsromanen" förråder berättarens gamla rädsla för att bli uppfattad som en lögnare, och detta just när han inte längre tar sin berättelse ur egen fatabur utan i stället berättar om "verkligheten". Då vill han ju gärna bli trodd åtminstone den gången. Men där ställs han alltså inför de misstankar som han själv har dragit över sig genom sin tidigare verksamhet: "En lögnare tror man inte, inte heller när han talar sanning." För att kunna skildra Durrutis historia, måste han alltså förneka sig själv som berättare. Och djupast sett gömmer ju hans avstående från fiktionen också ett beklagande av att han inte har mer att berätta om Durruti, av att det inte blev mera kvar av den förbjudna romanen än några svaga ekon av samtal på ett spanskt café.

~ LÄS ~

Originalets titel: Der kurze Sommer der Anarchie. Buenaventura Durrutis Leben und Tod (1972)
På svenska: Bokförlaget PAN/Norstedts Stockholm (1973)

Fredy Perlman: Reproduktionen av vardagslivet

Förord till svenska utgåvan

Reproduktionen av vardagslivet publicerades 1969 av Black & Red i Detroit, USA. Den visar på ett utomordentligt bra sätt vad alienationen är och varför – och hur – den existerar under kapitalismen. Och inte minst vad det är som håller kapitalismen igång – nämligen våra egna handlingar varje dag när vi säljer en del av våra liv mot pengar, det vill säga arbetar. Emellertid stannar analysen där.

Vårt val att sälja vår arbetskraft är inte ett fritt val, det är ett val som påtvingats oss av viljan att överleva och hela den historiska utvecklingen samt styrkan hos kapitalismens försvarsbastioner. Där kan nämnas de yttre institutionella hindren som: fackföreningarna, polisen, militären, vänstern etc, de inre hindren i form av våra egna tanketraditioner och konserverande ideologier.

Dessutom förefaller; pamflettens mening vara att kapitalismen slutar fungera den dag vi alla vägrar arbeta. Detta är delvis sant, men här borde verkligen påpekas att kapitalismen som system bryter samman på grund av samspelet mellan dess egen ”ekonomiska” dynamik och människors självständiga handlande. Det fria samhället kan bara växa fram ur det kaos som följer på kapitalismens sammanbrott, där människor drivs att handla revolutionärt helt enkelt därför att de inte längre kan existera på det kapitalistiska sättet, som kapitalistiska kategorier. ”Arbetare” är ett exempel på en kapitalistisk kategori.

~ LÄS ~
~ LADDA NER PDF ~
~ LADDA NER PDF-HÄFTE ~

Ursprungligen publicerad 1969 av Black & Red i Detroit, USA.
Publicerad på svenska maj 1974
Utgiven av "Socialism eller barbari".
(Orginaltitel på svenska var ”Vad faan håller vi på med?! eller Reproduktionen av vardagslivet” av Freddy Perlman [felstavat namn].)

Albert Jensen: Errico Malatesta – Ett utvecklingsskede från republikan till kommunistisk anarkist

Errico Malatesta är en av anarkismens stora namn. Detta är en kort biografi skriven av Albert Jensen – en av den svenska syndikalismens stora namn.

~ LÄS ~
~ LADDA NER PDF ~
~ LADDA NER PDF-HÄFTE ~

Relaterade artiklar & böcker

~ FRAMSIDA ~

Föreningstryckeriet Stockholm 1932
Bokförlaget Brand, Stockholm
Frihetens Banbrytare II
(Faksimilutgåva 1988: Skanarkiv i Delsbo)

Brutus Östling: Den ”andra” arbetarrörelsen och reformismens framväxt

Bokens baksidetext

Den ”andra” arbetarrörelsen och reformismens framväxt beskriver den svenska arbetarrörelsen utveckling från industrialismens genombrott fram till den allmäna rösträttens genomförande, hur reformismen tog form och kom att dominera, hur kampen för socialismen kom i motsättning till kampen för förbättringar inom systemet.

Brutus Östling visar hur reformismens framväxt låter sig förstås som ett reslutat av de erfarenheter arbetarna gjorde i sin dagliga praktik och av styrkeförållandena i klasskampen och inom arbetarröelsen. I centrum för framställningen står motsättningarna mellan yrkesutbildade och outbildade arbetare, mellan kampen för högre lön och kampen som tar sin utgångspunkt i den omedelbara produktionsprocessen.

~ LÄS ~

Relaterade artiklar & böcker

~ FRAMSIDA ~ BAKSIDA ~

Förlag: Federativs
Utgiven: 1980
Federativserien 29
ISBN 91-85016-72-1

Anarkistisk Tidskrift – nr 8

Från förordet:

Många är de inom vänstern som talar om behovet av klasskamp. Man frammanar och efterlyser verksamma svar från arbetarhåll på kapitalägarnas upptrappade klasskamp. Den vänstern, som vi förhoppningsvis utgör den mest radikala och frihetliga falangen utav, kräver av arbetarna och de fackliga organisationerna (både LO och SAC) att de ska gå till motangrepp. Ingenting är mer nödvändigt. Men riskerar inte dessa ofta uttalade krav och efterlysningar att bli moraliserande? Stannar man vid att kräva arbetarkamp utan att ta notis om att förutsättningarna för denna faktiskt har förändrats, då löper man risk att predika rakt ut i tomma intet. För att hitta kampformer som fungerar gentemot den nuvarande kapitaloffensiven måste vi, bland annat, analysera de nya förutsättningarna för arbetarkamp som denna offensiv är på väg att skapa. De två artiklarna om toyotismen är ett försök att närma sig den uppgiften (se separat inledning), liksom den följande, Sabotage, av Ingemar Nilsson. I sin artikel hävdar Nilsson bl a att sabotaget som facklig kampmetod har spelat ut sin roll, och han resonerar kring hur arbetarkampen kan komma att se ut i framtiden.

~ LÄS ~

~ FRAMSIDA ~ BAKSIDA ~

Utgiven: 1992
ISSN - 1101 - 2897

Miniutdrag ur boken ”Kvinnokamp - För en revolutionär kvinnorörelse” av Iréne Matthis och Dick Urban Vestbro

Utdrag ur miniutdraget:

Den anarkistiska organisationsformen är ofta parad med en dogmatisk feminism. Med detta menar jag att man betraktar kvinnan som hon är som god ”i sig”. Man ser allt som kvinnan gör som riktigt, därför att alla hennes handlingar, tankar och känslor utgör reaktioner på de manliga förtryck hon utsätts för. Man avvisar moraliska attityder som vill sätta upp en standard för hur kvinnor bör vara.

Man ser följaktligen med skepsis på teoretiska analys som tar sin utgångspunkt i ekonomiska förhållanden. Politiska studier och samhällsstudier i vidare bemärkelse avvisas. Kvinnan behöver inte studera samhället för att inse att hon är förtryckt. Det är något som hon direkt kan upplleva. Och hennes upplevelse är ”riktig” därför att den just är ett svar på (en funktion av) ett verkligt förtryck. Man kan därför inte heller sätta sig som moralisk domare över någon kvinna. Individualismen sätts i främsta rummet. Det är därför helt konsekvent att dessa grupper i stor utsträckning har gått in för ”medvetandegörande” (dålig svensk översättning av engelskans consciousnessraising).

~ LÄS ~

Slavoj Žižek: Från Historia och klassmedvetande till Upplysningens dialektik... och tillbaka

Intro

I Žižeks text behandlas två utvecklingslinjer hos västmarxismen: den som tog sin utgångspunkt i Lukàcs Historia och klassmedvetande (1923) och den som tagit inspiration från Horkheimers och Adornos Upplysningens dialektik (1944) och dessas kritiska teori. Lite förenklat kan man säga att dessa båda texter behandlar frågan om instrumentiellt tänkande liksom förtingligandeproblematiken och dess upphävande. Och i båda fallen är det fråga om en radikalisering av Max Webers diagnoser av det moderna. Där Weber lät karisman var det som åtminstone tillfälligt bryter alltings förtingligande, är det hos Lukàcs proletariatet som upphäver processen.

(Ur artikeln "Subjekt, ögonblick och handling" av Toivo Jokkala och Johan Lindgren från Fronesis nr 16-17)

~ LÄS ~

Artikel från: Fronesis 16-17 (tema Rörelse) - 2004
Orginaltitel: "From History and Class Consciousness to The Dialectic of Enlightment...and Back".
Ursrungligen publicerad: New German Critique 2000 nr 81, s 107-124.

Mattias Forshage: Flickskolelärarens hänsynslöshet och de biologiska imperativen - Om Stirner, individualanarkismen och förhållandet mellan biologi, moral och politik

”Jag skall här gå igenom Stirners egoism och individualanarkismens uppkomst, för att sedan resonera kring hur egoism och moral överhuvudtaget förhåller sig till biologiska fakta och politiska konsekvenser. Av de olika strömningar som rymmer paralleller till individualanarkism, och vars resonemang oftast får motivera den, har jag alltså valt att gå in på de naturvetenskapliga (biologiska) – som socialdarwinism och sociobiologi – snarare än de (tristare) filosofiska, som liberalism, Nietzscheanism och existentialism. Slutligen kanske jag presenterar några enkla element till lösningen av de (ofta mycket infekterade) frågeställningar som ställs inom denna problematik.”

~ LÄS ~

Relaterade artiklar & böcker

Artikel från: Anarkistiskt Tidskrift nr 4 (1990-91)

Kämpa Tillsammans: Vi vill ha allting! – en historisk bakgrund till den autonoma marxismen

”Syftet med denna bok är att på ett lättbegripligt sätt presentera grunderna till den autonoma marxismen. Vi har länge saknat enkla introduktioner till de autonoma teorierna på svenska. Efterfrågan på autonom marxism har på bara några år vuxit till sig rejält från både väntade och oväntade håll. Anledningen är helt enkelt att den har någonting att komma med. Den är ett ovärderligt teoretiskt verktyg när man ger sig i kast med dagens klasskamp och sociala strider.”

~ LÄS ~

~ FRAMSIDA ~ BAKSIDA ~

© Kämpa Tillsammans 2003
ISBN 91-631-3924-3
Omslag och layout: Subversiv Media

Ingemar Sjöö: Patriarkernas uttåg

En bok om de interna motsättningarna inom SAC åren 1988-1996.

~ LÄS ~

~ FRAMSIDA ~

© författaren och SAC 1999
Repro och tryck: Tryckeri AB Federativ 1999




Hosted by www.Geocities.ws

1