En bunt osorterade
digitaliserade texter

~ Snabbl�nkar ~

Gilles Deleuze: Nomadt�nkande

Vi k�nner problemet f�r dagens revolution�rer: att finna en enhet med bevarande av den lokala, autonoma kampen, utan att falla tillbaka p� partiets eller statsapparatens despotiska och byr�kratiska organisationsm�nster; en krigsmaskin som inte �terskapar statsapparaten, en nomadisk enhet �ppen f�r ytterv�rlden, utan ber�ring med den slutna, inre despotiska enheten. Kanske �r centrum i Nietzsches t�nkande att s�ka h�r, det som anger hans djupg�ende brott mot filosofin, s� som det manifesteras i aforistiken: att av t�nkandet ha gjort en krigsmaskin, en murbr�cka, att ha gjort t�nkandet till en nomadisk kraft. �ven om resan �r or�rlig, �ven om den sker p� st�llet, osynlig, ov�ntad och underjordisk m�ste vi st�lla fr�gan: vilka �r dagens nomader, vilka �r dagens verkliga nietzscheaner?

~ L�S ~

Fr�n: Res Publica 5-6 (Tema: Nietzsche och den glada vetenskapen / Robert Musils tankev�rld), 1986. Sidorna 79�89.

Gilles Deleuze: Postskriptum om kontrollsamh�llena

”’Postskriptum om kontrollsamh�llena’ (1990) �r en eftertanke till Deleuzes monografi �ver Foucault, men den �terknyter ocks� implicit till vissa teman i ’Nomadologin’. Skissartat visar denna korta ess� hur individualitetens nya funktion som ’dividuell’ har blivit ett system som eftertr�der Panopticon-modellen som socialt ’diagram’, det vill s�ga den tidigare situation d�r alla subjekt �vervakas och kontrolleras via en central funktion. I kontrollsamh�llet kommer den universella modulationen att ers�tta den centrala funktionen, vilket inneb�r en molekylarisering av makten, men som nu inte l�ngre handlar om motst�nd, om en flyktlinje ut ur Statsformen, utan sker p� maktens egna premisser, vilka nu formeras bortom s�v�l Staten som de nomadiska subjektivationsformer som tidigare stod emot den. Fr�gan om makt och motst�nd har h�r blivit �nnu mera komplex och alla de nomadiska begrepp som tidigare kunde tj�na som kritiska verktyg har nu blivit identiska med den universella modulation som eftertr�der Staten i form av ett deterritorialiserat multinationellt kapitel och nya kommunikationsteknologier. De begrepp som beh�vs f�r att t�nka detta nya hyperrum i all dess hotfullhet men ocks� i dess rikedom p� l�ften finns f�rberedda h�r, �ven om det �r upp till oss att best�mma hur vi vill anv�nda dem. ’Inget �r bra i absolut mening, allt beror p� den systematiska och f�rsiktiga anv�ndningen’, som Deleuze sj�lv p�pekar.” (Sven-Olov Wallenstein)

~ L�S ~

Fr�n: Nomadologin (Raster f�rlag, 1998)
ISBN: 91 87214 784.
Sidorna 193-202.

Gilles Deleuze & Felix Guattari: 1227 – Traktat om nomadologin: Krigsmaskinen

Traktatet om nomadologin utg�r det tolfte kapitlet i det omf�ngsrika verket Mille Plateaux. ”Deleuze och Guattari unders�ker nomaden som tankefigur, men ocks� som historisk realitet, och de borrar sig djupt ned i ett antropologiskt och etnografiskt material. Nietzsche p�pekar n�gonstans att all historia skrivits med utg�ngspunkt i de bofasta och att man ibland borde pr�va att skriva utifr�n nomadens perspektiv. Deleuze och Guattari f�rs�ker helt enkelt h�rsamma Nietzsche p� denna punkt (man kan notera att Deleuze lyfter fram nomadtemat hos Nietzsche redan 1971 i sin uppsats ’Nomadt�nkande’), och texten unders�ker de vida f�rgreningarna av konflikten mellan de nomadiska och de bofasta eller ’sedent�ra’ ordningarna inom ramen f�r ett slags universalhistorisk konstruktion. Nomadismens position �r f�r dem en ahistorisk m�jlighet, en tillblivelse som dubblerar historien och �ppnar st�ndiga flyktlinjer och inte en viss kulturell formation begr�nsad till en historisk fas. Det handlar mindre om vad nomaden och krigsmaskinen har varit, om en historisk rekonstruktion, �n om en nomadisk potential som kan frig�ras i de moderna staterna, i vetenskaperna och filosofierna.” (Sven-Olov Wallenstein)

~ L�S ~

Fr�n: Nomadologin (Raster f�rlag, 1998)
ISBN: 91 87214 784.
Sidorna 59-176

William D. Melaney: Agamben och demokratins kris

Giorgio Agambens vision av den politiska v�rlden �r b�de historiskt grundad och logiskt tvingande. Hans anv�ndning av klassisk filologi, medeltida hermeneutik och tidig modern filosofi �r inte bara originell, utan ocks� utmanande, som ett koherent svar p� olika intellektuella kontroverser. Men �ven om hans n�rl�sning av k�llmaterial ofta �r �vertygande och intrikat, skulle vi g�ra hans arbete en stor otj�nst om vi bara l�ste det som ett bidrag till akademisk forskning. Dess b�ring p� v�r tids h�ndelser borde hindra oss fr�n att begr�nsa dess inneb�rd till specialiserade tolkningar i samtida filosofi och politisk teori.

~ L�S ~

Fr�n: SITE nr. 7-8 (2004)

Michel Foucault: �vervakning och straff (utdrag)

F�r Foucault framst�r �verg�ngen fr�n brutala kroppsstraff till f�ngelsestraff som f�ljden av en ny och effektivare disciplinering av m�nniskorna, n�got som g�r igen p� en rad omr�den, fr�n 1600-talet och fram�t: skolv�sendet, arm�erna och fabrikerna. En �ldre form av maktut�vning ers�tts av en ny och �n mer l�ngtg�ende, som ytterst syftar till m�nniskornas fullst�ndiga normalisering och anpassning till det nya produktionssystemets krav. I f�ngelseinstitutionen f�r dessa tendenser sitt mest full�diga uttryck. Den kanske mest inflytelserika av Foucaults l�nga rad av civilisationskritiska unders�kningar. I en inledning till boken ger Sune Sunesson en klarg�rande presentation av Foucaults t�nkande.

~ L�S ~

ISBN 91 7924 169 7
�vers�ttare: Carl Gustaf Bjurstr�m
Arkiv F�rlag

Per M�nson: Karl Marx – En introduktion

Denna bok om Karl Marx och hans teoretiska och politiska verk �r – som undertiteln antyder – avsedd som en introduktion till en av historiens mest betydelsefulla t�nkare. Att boken �r avsedd som en introduktion medf�r att alla djupare diskussioner om honom och hans verk har utel�mnats och att de i akademiska sammanhang s� sj�lvklara referenserna till olika verk har utel�mnats. De f�tal citat av Marx som h�r och var finns inspr�ngda i texten �r korta och avser fr�mst att visa uttryck och begrepp som Marx ibland anv�nde. Framst�llningen �r inte p� n�got st�lle uppbyggt p� Marx egna ord, eftersom ambitionen har varit att s� enkelt som m�jligt ge en uppfattning om vad Marx teorier och politiska uppfattningar handlar om.

~ L�S ~

Daidalos 1993.
ISBN: 91 86320 47 5

Anders Lundqvist: Introduktion till metoden i Kapitalet

En introduktion till Marx’ metod i Kapitalet, ska anv�ndas som ett hj�lpmedel vid l�sningen av Kapitalet.

~ L�S ~

Relaterade artiklar & b�cker

~ FRAMSIDA ~

Copyright: Modtryk och Anders Lundqvist
�versatt av Britta Stensson
Tryckt hos RevoPress AB, G�teborg, 1975
ISBN 91-85258-04-0

Brutus �stling och G�ran Bergstr�m: R�tten till arbete eller r�tten till l�ttja?

Efterskrift till Paul LaFargues klassiker ”R�tten till l�ttja”. Skriven av Brutus �stling och G�ran Bergstr�m.

~ L�S ~
~ LADDA NER PDF ~
~ LADDA NER PDF-H�FTE ~

Symposion / Fri press
Andra upplagan, 1989

Paolo Virno: Anteckningar om det �allm�nna intellektet�

~ L�S ~

Relaterade artiklar & b�cker

Scannad fr�n Fronesis 9-10, 2002

Hans Magnus Enzensberger: Anarkins korta sommar

Buenaventura Durrutis liv och d�d

"Ingen f�rfattare skulle v�ga skriva historien om hans liv; den liknar alltf�r mycket en ren �ventyrsroman." Den slutsatsen drog Ilja Ehrenburg redan 1931, sedan han l�rt k�nna Buenaventura Durruti; och s� snart han konstaterat den saken tog han genast itu med arbetet. I n�gra meningar sammanst�llde han det han trodde sig veta om Durruti: "Denne metallarbetare har alltifr�n sin tidiga ungdom k�mpat f�r revolutionen. Han har slagits p� barrikader, r�nat banker, kastat bomber, bortf�rt domare. Tre g�nger har han d�mts till d�den: i Spanien, i Chile och i Argentina. Han har g�tt genom otaliga f�ngelser och utvisats fr�n �tta l�nder." Och s� vidare. H�nvisningen till "�ventyrsromanen" f�rr�der ber�ttarens gamla r�dsla f�r att bli uppfattad som en l�gnare, och detta just n�r han inte l�ngre tar sin ber�ttelse ur egen fatabur utan i st�llet ber�ttar om "verkligheten". D� vill han ju g�rna bli trodd �tminstone den g�ngen. Men d�r st�lls han allts� inf�r de misstankar som han sj�lv har dragit �ver sig genom sin tidigare verksamhet: "En l�gnare tror man inte, inte heller n�r han talar sanning." F�r att kunna skildra Durrutis historia, m�ste han allts� f�rneka sig sj�lv som ber�ttare. Och djupast sett g�mmer ju hans avst�ende fr�n fiktionen ocks� ett beklagande av att han inte har mer att ber�tta om Durruti, av att det inte blev mera kvar av den f�rbjudna romanen �n n�gra svaga ekon av samtal p� ett spanskt caf�.

~ L�S ~

Originalets titel: Der kurze Sommer der Anarchie. Buenaventura Durrutis Leben und Tod (1972)
P� svenska: Bokf�rlaget PAN/Norstedts Stockholm (1973)

Fredy Perlman: Reproduktionen av vardagslivet

F�rord till svenska utg�van

Reproduktionen av vardagslivet publicerades 1969 av Black & Red i Detroit, USA. Den visar p� ett utomordentligt bra s�tt vad alienationen �r och varf�r – och hur – den existerar under kapitalismen. Och inte minst vad det �r som h�ller kapitalismen ig�ng – n�mligen v�ra egna handlingar varje dag n�r vi s�ljer en del av v�ra liv mot pengar, det vill s�ga arbetar. Emellertid stannar analysen d�r.

V�rt val att s�lja v�r arbetskraft �r inte ett fritt val, det �r ett val som p�tvingats oss av viljan att �verleva och hela den historiska utvecklingen samt styrkan hos kapitalismens f�rsvarsbastioner. D�r kan n�mnas de yttre institutionella hindren som: fackf�reningarna, polisen, milit�ren, v�nstern etc, de inre hindren i form av v�ra egna tanketraditioner och konserverande ideologier.

Dessutom f�refaller; pamflettens mening vara att kapitalismen slutar fungera den dag vi alla v�grar arbeta. Detta �r delvis sant, men h�r borde verkligen p�pekas att kapitalismen som system bryter samman p� grund av samspelet mellan dess egen ”ekonomiska” dynamik och m�nniskors sj�lvst�ndiga handlande. Det fria samh�llet kan bara v�xa fram ur det kaos som f�ljer p� kapitalismens sammanbrott, d�r m�nniskor drivs att handla revolution�rt helt enkelt d�rf�r att de inte l�ngre kan existera p� det kapitalistiska s�ttet, som kapitalistiska kategorier. ”Arbetare” �r ett exempel p� en kapitalistisk kategori.

~ L�S ~
~ LADDA NER PDF ~
~ LADDA NER PDF-H�FTE ~

Ursprungligen publicerad 1969 av Black & Red i Detroit, USA.
Publicerad p� svenska maj 1974
Utgiven av "Socialism eller barbari".
(Orginaltitel p� svenska var ”Vad faan h�ller vi p� med?! eller Reproduktionen av vardagslivet” av Freddy Perlman [felstavat namn].)

Albert Jensen: Errico Malatesta – Ett utvecklingsskede fr�n republikan till kommunistisk anarkist

Errico Malatesta �r en av anarkismens stora namn. Detta �r en kort biografi skriven av Albert Jensen – en av den svenska syndikalismens stora namn.

~ L�S ~
~ LADDA NER PDF ~
~ LADDA NER PDF-H�FTE ~

Relaterade artiklar & b�cker

~ FRAMSIDA ~

F�reningstryckeriet Stockholm 1932
Bokf�rlaget Brand, Stockholm
Frihetens Banbrytare II
(Faksimilutg�va 1988: Skanarkiv i Delsbo)

Brutus �stling: Den ”andra” arbetarr�relsen och reformismens framv�xt

Bokens baksidetext

Den ”andra” arbetarr�relsen och reformismens framv�xt beskriver den svenska arbetarr�relsen utveckling fr�n industrialismens genombrott fram till den allm�na r�str�ttens genomf�rande, hur reformismen tog form och kom att dominera, hur kampen f�r socialismen kom i mots�ttning till kampen f�r f�rb�ttringar inom systemet.

Brutus �stling visar hur reformismens framv�xt l�ter sig f�rst�s som ett reslutat av de erfarenheter arbetarna gjorde i sin dagliga praktik och av styrkef�r�llandena i klasskampen och inom arbetarr�elsen. I centrum f�r framst�llningen st�r mots�ttningarna mellan yrkesutbildade och outbildade arbetare, mellan kampen f�r h�gre l�n och kampen som tar sin utg�ngspunkt i den omedelbara produktionsprocessen.

~ L�S ~

Relaterade artiklar & b�cker

~ FRAMSIDA ~ BAKSIDA ~

F�rlag: Federativs
Utgiven: 1980
Federativserien 29
ISBN 91-85016-72-1

Anarkistisk Tidskrift – nr 8

Fr�n f�rordet:

M�nga �r de inom v�nstern som talar om behovet av klasskamp. Man frammanar och efterlyser verksamma svar fr�n arbetarh�ll p� kapital�garnas upptrappade klasskamp. Den v�nstern, som vi f�rhoppningsvis utg�r den mest radikala och frihetliga falangen utav, kr�ver av arbetarna och de fackliga organisationerna (b�de LO och SAC) att de ska g� till motangrepp. Ingenting �r mer n�dv�ndigt. Men riskerar inte dessa ofta uttalade krav och efterlysningar att bli moraliserande? Stannar man vid att kr�va arbetarkamp utan att ta notis om att f�ruts�ttningarna f�r denna faktiskt har f�r�ndrats, d� l�per man risk att predika rakt ut i tomma intet. F�r att hitta kampformer som fungerar gentemot den nuvarande kapitaloffensiven m�ste vi, bland annat, analysera de nya f�ruts�ttningarna f�r arbetarkamp som denna offensiv �r p� v�g att skapa. De tv� artiklarna om toyotismen �r ett f�rs�k att n�rma sig den uppgiften (se separat inledning), liksom den f�ljande, Sabotage, av Ingemar Nilsson. I sin artikel h�vdar Nilsson bl a att sabotaget som facklig kampmetod har spelat ut sin roll, och han resonerar kring hur arbetarkampen kan komma att se ut i framtiden.

~ L�S ~

Relaterade artiklar & b�cker

~ FRAMSIDA ~ BAKSIDA ~

Utgiven: 1992
ISSN - 1101 - 2897

Miniutdrag ur boken ”Kvinnokamp - F�r en revolution�r kvinnor�relse” av Ir�ne Matthis och Dick Urban Vestbro

Utdrag ur miniutdraget:

Den anarkistiska organisationsformen �r ofta parad med en dogmatisk feminism. Med detta menar jag att man betraktar kvinnan som hon �r som god ”i sig”. Man ser allt som kvinnan g�r som riktigt, d�rf�r att alla hennes handlingar, tankar och k�nslor utg�r reaktioner p� de manliga f�rtryck hon uts�tts f�r. Man avvisar moraliska attityder som vill s�tta upp en standard f�r hur kvinnor b�r vara.

Man ser f�ljaktligen med skepsis p� teoretiska analys som tar sin utg�ngspunkt i ekonomiska f�rh�llanden. Politiska studier och samh�llsstudier i vidare bem�rkelse avvisas. Kvinnan beh�ver inte studera samh�llet f�r att inse att hon �r f�rtryckt. Det �r n�got som hon direkt kan upplleva. Och hennes upplevelse �r ”riktig” d�rf�r att den just �r ett svar p� (en funktion av) ett verkligt f�rtryck. Man kan d�rf�r inte heller s�tta sig som moralisk domare �ver n�gon kvinna. Individualismen s�tts i fr�msta rummet. Det �r d�rf�r helt konsekvent att dessa grupper i stor utstr�ckning har g�tt in f�r ”medvetandeg�rande” (d�lig svensk �vers�ttning av engelskans consciousnessraising).

~ L�S ~

Slavoj Žižek: Fr�n Historia och klassmedvetande till Upplysningens dialektik... och tillbaka

Intro

I Žižeks text behandlas tv� utvecklingslinjer hos v�stmarxismen: den som tog sin utg�ngspunkt i Luk�cs Historia och klassmedvetande (1923) och den som tagit inspiration fr�n Horkheimers och Adornos Upplysningens dialektik (1944) och dessas kritiska teori. Lite f�renklat kan man s�ga att dessa b�da texter behandlar fr�gan om instrumentiellt t�nkande liksom f�rtingligandeproblematiken och dess upph�vande. Och i b�da fallen �r det fr�ga om en radikalisering av Max Webers diagnoser av det moderna. D�r Weber l�t karisman var det som �tminstone tillf�lligt bryter alltings f�rtingligande, �r det hos Luk�cs proletariatet som upph�ver processen.

(Ur artikeln "Subjekt, �gonblick och handling" av Toivo Jokkala och Johan Lindgren fr�n Fronesis nr 16-17)

~ L�S ~

Artikel fr�n: Fronesis 16-17 (tema R�relse) - 2004
Orginaltitel: "From History and Class Consciousness to The Dialectic of Enlightment...and Back".
Ursrungligen publicerad: New German Critique 2000 nr 81, s 107-124.

Mattias Forshage: Flickskolel�rarens h�nsynsl�shet och de biologiska imperativen - Om Stirner, individualanarkismen och f�rh�llandet mellan biologi, moral och politik

”Jag skall h�r g� igenom Stirners egoism och individualanarkismens uppkomst, f�r att sedan resonera kring hur egoism och moral �verhuvudtaget f�rh�ller sig till biologiska fakta och politiska konsekvenser. Av de olika str�mningar som rymmer paralleller till individualanarkism, och vars resonemang oftast f�r motivera den, har jag allts� valt att g� in p� de naturvetenskapliga (biologiska) – som socialdarwinism och sociobiologi – snarare �n de (tristare) filosofiska, som liberalism, Nietzscheanism och existentialism. Slutligen kanske jag presenterar n�gra enkla element till l�sningen av de (ofta mycket infekterade) fr�gest�llningar som st�lls inom denna problematik.”

~ L�S ~

Relaterade artiklar & b�cker

Artikel fr�n: Anarkistiskt Tidskrift nr 4 (1990-91)

K�mpa Tillsammans: Vi vill ha allting! – en historisk bakgrund till den autonoma marxismen

”Syftet med denna bok �r att p� ett l�ttbegripligt s�tt presentera grunderna till den autonoma marxismen. Vi har l�nge saknat enkla introduktioner till de autonoma teorierna p� svenska. Efterfr�gan p� autonom marxism har p� bara n�gra �r vuxit till sig rej�lt fr�n b�de v�ntade och ov�ntade h�ll. Anledningen �r helt enkelt att den har n�gonting att komma med. Den �r ett ov�rderligt teoretiskt verktyg n�r man ger sig i kast med dagens klasskamp och sociala strider.”

~ L�S ~

~ FRAMSIDA ~ BAKSIDA ~

� K�mpa Tillsammans 2003
ISBN 91-631-3924-3
Omslag och layout: Subversiv Media

Ingemar Sj��: Patriarkernas utt�g

En bok om de interna mots�ttningarna inom SAC �ren 1988-1996.

~ L�S ~

~ FRAMSIDA ~

� f�rfattaren och SAC 1999
Repro och tryck: Tryckeri AB Federativ 1999




Hosted by www.Geocities.ws

1