Det datorn aldrig kan! (resume af artikel) Av Sten Henriksson.

Den fullstaendiga artikeln finns i papperstidningen. Haer foeljer ett sammandrag:

Tilltron till IT tycks vara utan graenser. Man faar intrycket att det mest aer en tidsfraaga innan datorn kan klara allt. Men det finns graenser i vaar foermaaga att programmera och i sjaelva karaktaeren hos vissa omoejliga problem. Stora datorprogram aer foermodligen det mest komplicerade och skoera som maenniskan naagonsin har aastadkommit. Det yttrar sig i den saa kallade programvarukrisen. Programvara aer opaalitlig, dyr att producera och blir inte faerdig i tid.

Men det finns ocksaa absoluta graenser, uppgifter som aer omoejliga foer en dator. Ett exempel aer stopproblemet.




Datorer och samhaelle : anvendbarhed

Sten gav aeven flera exempel paa att talet om datorn som ett effektivt arbetsredskap aer betydligt oeverdrivet. - Under industrialismens genoembrott talades det om en produktivitetsoekning paa 300 procent, i dessa upphaussade IT-tider finns det siffror som saeger att IT bara staar foer naagon enstaka procents produktivitetsoekning.

Han fick aeven aahoerarna att inse att man kan vara ineffektiv - utan att ha kaenslan av att vara det! - Datorprogram trilskas, skrivare kraang- lar, datorer haenger sig - och saa tar det ju ganska mycket tid att ringa till supportavdelningar och helpdeskar foer att faa sina datorprobelm ur vaerlden.

- Om datorn i alla laegen hade varit effektiv hade vi knappast behoevt naagra supportavdelningar! Han redogjorde bland annat foer en amerikansk undersoekning, som haevdade att en vanlig anvaendare aegnar fem timmar i veckan(!!!) aat att fixa och dona med alla sina datormissoeden.


Anvaendbarhet

Han tog aeven upp naagra av de vanliga uttrycken som vi svaenger oss med - ibland av laettja, ibland foer att vi inte taenker oss foer.

- Jag tycker inte om naer folk talar om anvaendargraenssnittet - trots att jag foerstaar varfoer. Det finns en inbyggd mur mellan maenniskan och maskinen i det ordet. Det går lika bra att saega anvaendarkontaktyta eller bara kontaktyta, enligt Sten.

Naer han talade om anvaendbarhet delade han in den i fyra olika delar: laerbarhet, effektivitet, felbenaegenhet och tillfredsstaellelse.

Enligt Sten Henriksson ska datorer inte bara vara effektivia, de ska ocksaa vara behagliga att anvaenda, man ska som anvaendare kaenna trivsel med sitt arbetsredskap.

- Felbenaegenheten ska ocksaa minimeras. Kortkommandona maa vara effektiva, men med dem kan man ocksaa goera vaeldigt maanga fel vaeldigt fort, sa Sten.

en bog henriksson anbefaler :

hvilken konsekvens har indføring af datamskiner for samfundet :

JAN ANNERSTEDT M. FL. :
DATORER OG POLITIK (STUDIE I EN NY TEKNIKS POLITISKE EFFEKTER PÃ… DET SVENSKE SAMFUND)

har datamaskiner nogen politisk betydning. foerer den nye datateknik til etablering af magtstrukturer i det svenske samfund. hvilke typer af politisk kontrol bliver mulig v. hj. a. avanceret maskinel informations- behandling. da staten konstruerede verdens hurtigste datamaskine. da storindustrien knuste og overtog den statslige datamaskin- fremstillin. hvodan samtlige svenskere registreredes i enorme arkiver. hvordan den - datapolitik - forberdtes.

det USA-kontrollerede IBM, med monopol ogsaa paa den svenske datamaskinmarked, praesenteres.

bogen er skrevet af to laerere ved lunds universitet.

sten henriksson - egen hjemmeside

artikel om anvendbarhed af datamaskinen

artikel om det datamaskinen ikke kan

Forside - - - oversigt - - - DANMARK-siden - - - Henrik Stampe Jensen

EU-modstand - oversigt - - menneskerettigheder - oversigt - - - ny kriminel teknik

min email : [email protected] - - oversigt over vigtige emner om verden