Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Åttatioförsta Lektionen.       Quatre-vingt- unième Leçon.

Aldrig så litet; helt litet.      Tant soit peu.

Vill Ni göra mig den tjensten     Voulez-vous me faire le plaisir de
   att gifva mig                     me donner
   ett stycke bröd?                  un morceau de pain?
Vill Ni hafva mycket?             En voulez-vous beaucoup?
Nej, helt litet.                  Non, tant soit peu.

Göra gällande.                    Faire valoir.
   Göra fruktbärande.

Denne man kan icke                Cet homme ne sait pas
   göra sina talanger gällande.      faire valoir ses talents.
Denne man gör sina penningar      Cet homme fait valoir son argent
   fruktbärande i handel.            dans le commerce.
Huru gör Ni edra                  Comment faites-vous
   penningar fruktbärande?           valoir votre argent.
Jag uppköper för dem              Je les fais valoir dans
   statspapper.                      les fonds publics.
(Jag gör dem fruktbärande
   i statspapper).

Taga sin värdighet i akt. 
Göra sig till, bröstas.           Se faire valoir.

Jag tycker icke om denne man,     Je n'aime pas cet homme,
   emedan han                        parce qu'il
   bröstas för mycket.               se fait trop valoir.

Det oaktadt. Icke desto mindre.   Ne laisser pas de.
¨
Denne man är en smula skälm,      Cet homme est tant soit peu fripon,
   men gäller icke dess mindre       mais il ne laisse pas de passer
   för en hederlig karl.             pour un honnête homme.
Ehuru denne man mår illa,         Quoique cet homme ne se porte
   så arbetar han                    pas bien, il ne laisse pas de
   det oaktadt mycket.               travailler beaucoup.
Ehuru denna qvinna                Quoique cette femme
   icke är särdeles vacker,          ne soit pas bien jolie,
   så är hon icke desto mindre       elle ne laisse pas d'être
   ganska älskvärd.                  fort aimable.
Ehuru denne man har               Quoique cet homme
   alldeles ingen talang,            n'ait aucun talent, 
   så bröstas han likväl             il ne laisse pas de se faire
   ganska mycket.                    beaucoup valoir.
Ehuru denne värdshusvärds         Quoique la femme de cet aubergiste
   hustru är en smula solbränd,      soit tant soit peu basanée,
   sköter hon icke desto mindre	     elle ne laisse pas de faire
   väl sitt yrke                     valoir le bouchon.
   (gör hon sin skylt aktad).

Jag mottog edert bref             J'ai reçu votre lettre
   den femte.                        le cinq.

Återvända, återkomma.             Retourner.

Det öfversta, toppen.             Le haut.
Det nedersta, botten.             Le bas.
Ända upp till toppen.             Jusqu'en haut.

Den äldste brodern.               Le frère aîné.
Den äldsta systern.               La soeur aînée
Det är den älste.                 C'est l'aîné.

Synas, visa sig, utkomma          Paraître, paraissant, paru.
              (om böcker).

Jag synes, du synes, han synes.  Je parais, tu parais, il paraît.
Underhålla.                      Entretenir.
Mitt underhåll.                  Mon entretien.
Mitt underhåll kostar mig        Mon entretien me coûte
   600 francs om året.              six cents francs par an.

Indrifva; sänka.                 Enfoncer.

Samtal (språka) med någon.       S'entretenir avec quelqu'un.
Ett samtal.                      Un entretien.
Spara.                           Épargner.
Spar edra penningar!             Épargnez votre argent.
Blifva trött.                    Se lasser de.
Vara trött.                      Être las, lasse.
Handtera, handhafva.             Manier.
Stödja sig på, mot.              S'appuyer sur, contre.
Stöd eder på mig!                Appuyez-vous sur moi.
Stöd eder mot muren!             Appuyez-vous contre la muraille.

Lägga an på. Hafva i sigte.      Coucher en joue.

Kort.                            Court.
Stadna helt tvärt.               S'arrêter tout court.

Dygd är älskvärd.                La vertu est aimable.
Last är afskyvärd.               Le vice est odieux.

Anm. A.  I Fransyskan sättes den bestämda artikeln framför
substantiver tagna i generel mening eller uti hela vidden af deras
betydelse. I Svenskan är i sådant fall den bestämda artikeln än
utelemnad, än utsatt; det förra, om begreppet föreställes såsom
obestämdt till innehåll och omfång; det sednare, om det föreställes
såsom i detta hänseende fullkomligen bestämdt. Ex.:

Menniskorna äro dödliga.         Les hommes sont mortels.
Guldet är dyrbart.               L'or est précieux.
Säd säljes till                  Le blé se vend
   en riksdaler skeppan.            un écu le boisseau.
Oxkött kostar                    Le boeuf coûte
   elfva sous marken.               onze sous la livre.
Afsky för lasten och             L'horreur du vice et
   kärlek till dygden               l'amour de la vertu
   äro den vises fröjder.           sont les délices du sage.
England är ett skönt land.       L'Angleterre est un beau pays.

Anm. B.  Namn på konungariken, länder och provinser hafva i Fransyskan
den bestämda Artikeln Ex.:

Italien är Europas trädgård.     L'Italie est le jardin de l'Europe.
Hunden är menniskans vän         Le chien est l'ami et
   och följeslagare.                le compagnon de l'homme.

Anm. C.  Artikeln, så väl den bestämda form som den obestämda,
upprepas i Fransyskan framför hvarje substantiv och öfverensstämmer
med detsamma i genus och numerus.

Thessalien frambringar vin,      La Thessalie produit du vin,
   appelsiner, citroner, oliver     des oranges, des citrons, 
   och alla slags frukter.	    des olives et toutes sortes
                                    de fruits.
Han har ätit brödet, köttet,     Il a mangé le pain, la viande,
   äpplena och kakorna;             les pommes et les gateaux;
   han har druckit vinet,           il a bu le vin,
   ölet och äppelvinet.             la bière et le cidre.
Skönhet, behag och vett          La beauté, les grâces et l'esprit
   äro dyrbara företräden,          sont des avantages 
   då de förskönas af               bien précieux, quand ils sont
   anspråkslöshet.                  relevés par la modestie.

Skriföfning 242.

Hvart skall Ni resa nästa år? Jag skall resa till England, ty detta är
ett skönt konungarike (le royaume), der jag tänker tillbringa sommaren
vid (à) min återkomst från Frankrike. Hvart skall Ni fara under
vintern? Jag far till Italien och derifrån (de là) till Vestindien
(aux Indes occidentales); men dessförinnan (avant cela) måste jag fara
till Holland för att taga afsked (congé) af mina vänner. Hvilka länder
bebo (habiter) dessa folkslag? De bebo den södra delen (le midi) af
Europa; deras länder heta Italien, Spanien och Portugal, och sjelfva
äro de Italienare, Spaniorer och Portugiser; men de folkslag, som man
kallar Ryssar, Svenskar och Polackar, bebo norra delen (le nord) af
Europa, och namnen på deras länder äro Ryssland, Sverige och Polen (la
Pologne). Frankrike skiljes (séparer) från Italien genom (par) Alperna
(les Alpes) och ifrån Spanien genom Pyreneerna (les Pyrénées). Ehuru
bruket af vin är för Muhamedanerna (le Mohamétan) förbjudet (défendre
quelque chose à quelqu'un), så dricka icke desto mindre några af dem
sådant. Har eder broder ätit något denna morgon? Han har ätit
mycket. Ehuru han sade att han icke hade god matlust, så har han icke
dess mindre uppätit allt kött, allt bröd och alla grönsaker (les
légumes) samt uppdruckit allt vin, allt öl och allt äppelvin. Äro
äggen (un oeuf) dyra för det närvarande? De säljas för sex francs
hundrade. Tycker Ni om vindrufvor (le raisin)? Jag tycker icke blott
om vindrufvor, utan äfven plommon (un prune), mandlar, nötter och alla
slags frukter. Ehuru anspråkslöshet, uppriktighet och älskvärdhet
(amabilité) äro dyrbara egenskaper så gifves det dock fruntimmer, som
äro hvarken anspråkslösa eller uppriktiga eller älskvärda. Eftersom
fruktan för döden och kärlek till lifvet äro för menniskan naturliga,
så bör man fly (fuir) lasten och blifva dygden trogen (s'attacher à).

Innehållsförteckning


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: