Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Sjuttionde Lektionen.       Soixante et dixième Leçon.

Om Imperativen.                 Impératif.

I Alla Fransyska verber är 2 pers. Sing. af Imperativen lika med 1
pers. af Indicatif Présent, med utelemnande af
Subjekts-pronomen. T. ex.:

Jag talar. Tala!                Je parle. Parle.
Jag kommer. Kom!                Je viens. Viens.
Jag märker. Märk!               J'aperçois. Aperçois. 
Jag tager. Tag!                 Je prends. Prends.

De fem följande verberna utgöra undantag ifrån denna regel: j'ai, jag
har; aie, haf! je suis, jag är; sois, var! je vais, jag går; va, gå!
je sais, jag vet; sache, vet! je veux, jag vill; veuille, vill

Anm. A.  De andra personerna af Imperativen, med undantag af tredje
personen Sing. och Plur., som härledas från och äro lika med
Subjonctif présent (hvarom sedan), bildas af Indicatif présent genom
borttagande af Subjekts- pronominerna.

Hafven tålamod!                 Ayez patience!
Varen uppmärksamme!             Soyez attentifs!
Gån dit!                        Allez-y!
Gifven det åt mig!              Donnez-le moi!
Skicken det till honom!         Envoyez-le lui!
Lånen det åt mig!               Prêtez-le-moi!
Haf den godheten att            Ayez la bonté de me
   skicka mig detta fat!           passer ce plat!

Anm. B.  1 och 2 personerna i pluralis och 2 personen i Singularis af
Imperativen tillåta uti jakande satser intet pronomen eller relativt
adverb att föregå verbet; utan följa de pronominala objekterna efter
verbet, hvarvid ackusativ- objektet står före dativ-objektet. Om
likväl ackusativ-objektet är moi, toi, le eller la, och i
dativ-objektets ställe står relativ-adverbet y, så står detta sednare
först.

Låna af någon.                  Emprunter à/de quelqu'un.

Jag vill låna                   Je veux vous emprunter
   penningar af eder.                      de l'argent.
Jag vill låna dessa             Je veux vous emprunter
   penningar af eder.                       cet argent.

Låna dem af honom!              Empruntez-le-lui. Empruntez-le de lui.
Jag lånar dem af honom. 	Je le lui emprunte.
                                   Je l'emprunte de lui.
Säg det icke åt honom!          Ne le lui dites pas.

Anm. C.  I nekande satser stå de personliga pronominerna såsom dativ-
och ackusativ-objekt, jemte de relativa adverberna y och en, äfven
före de ofvan nämnda personerna af Imperativen, i den ordning sig
emellan, som i Lekt. XX angifvits. Detta sker vanligen och i den
sednare af tvenne jakande, genom et eller ou, sammanbundna satser.

Återlemna det icke åt dem!      Ne le leur rendez pas! 
Tålamod, otålighet.             La patience, l'impatience.
Nästan (medmenniskan).          Le prochain.
Snus dosan.                     La tabatière.
Varen goda!                     Soyez bons!
Veten det!                      Sachez-le.

Lyden edra lärare och gören     Obéissez à vos maîtres et ne
   dem aldrig några bekymmer!	   leur donnez jamais de chagrin.
Betalen hvad I ären skyldiga,   Payez ce que vous devez,
trösten de bedröfvade och          consolez les affligés, et
   gören dem godt, som hafva       faites du bien à ceux, qui
             förolämpat eder!               vous ont offensés.
Älsken Gud, och eder nästa      Aimez le bon Dieu, et le prochain
          såsom eder sjelfva.                    comme vous-mêmes.

Lyda.                           Obéir.

Trösta.                         Consoler.

Skymfa, förolämpa.              Offenser.

Låtom oss alltid älska          Aimons et pratiquons toujours
   och utöfva dygden, så skola     la vertu, et nous serons
   vi vara lyckliga i detta och    heureux dans cette vie et
   i det tillkommande lifvet!      dans l'autre.

Anm. D.  Det så, hvarmed eftersatsen ofta inledes i Svenskan,
öfversättes icke i Fransyskan, så framt ej försatsen är uttryckt under
formen af uppmaningssats. I detta fall öfversättes så med et, och.

Utöfva.                         Pratiquer.

Låtom oss se hvem               Voyons qui
           som skjuter bäst!           tirera le mieux.

Uttrycka.                       Exprimer. 

Uttrycka sig.                   S'exprimer.

Göra sig förstådd.              Se faire comprendre.

Hafva för vana, vara van.       Avoir l'habitude.

Vänja.                          Accoutumer.

Vänja sig vid något.            S'accoutumer à quelque chose.
Man måste tidigt vänja          Il faut accoutumer de bonne heure
       barn vid arbete.                    les enfants au travail.

Vara vand vid något.            Être accoutumé à quelque chose.

Jag är vand dervid.             J'y suis accoutumé.
Jag kan icke uttrycka mig       Je ne puis pas bien m'exprimer
   väl på Fransyska, emedan jag        en français, parceque je n'ai
   icke är van att tala den.           pas l'habitude de le parler.
Ni talar ganska bra.            Vous parlez comme il faut.

Konversera, språka.             Causer.

Pladdra, prata, sqvallra.       Bavarder, jaser.

En pratmakare, en pratmakerska. Un causeur, une causeuse
En pladdrare, en pladdrerska.   Un jaseur, une jaseuse.
En sqvallermakare,
         en sqvallermakerska.
Öfva.                           Exercer.
Jag öfvar mig att tala.         Je m'exerce à parler.

Tillåta.                        Permettre.

Tillåtelsen.                   La permission.
Jag tillåter eder att gå dit.  Je vous permets d'y aller.
Gören godt åt de fattiga,      Faites du bien aux pauvres, 
hafven medlidande med             ayez compasson des
   de olyckliga, så skall Gud     malheureux, et le bon Dieu
         sörja för det öfriga!	  aura soin du reste.

Göra någon godt.               Faire du bien à quelqu'un.

Hafva förbarmande              Avoir pitié
   (medlidande) med någon.        (compassion) de quelqu'un.

Medlidandet.                   La compassion.
Förbarmandet.                  La pitié.
Det öfriga, resten.            Le reste.
Om han kommer, säg honom       S'il vient, dites-lui
   att jag är i trädgården.       que je suis au jardin.

Anm. E.  Bokstafven i elideras (utelemnas och ersättes med en
apostrof) uti konjuktionen si, när den kommer att stå före de
personliga pronominerna il, han, och ils, de (men icke framför elle
eller elles). T. ex.

Fråga köpmannen, om han kan    Demandez au marchand, s'il peut
    lemna mig hästen till          me donner le cheval
      det pris, som jag har          au prix que je lui
               bjudit honom!                  ai offert.

Jag har läst, och man har      J'ai lu, et l'on m'a
               berättat mig.                raconté.

Anm. F.  Framför det obestämda pronomen on sättes ett l med apostrof
(l') efter orden et, ou, où och si. T.ex.

Der skrattar och gråter        On y rit et l'on y pleure
                 man ömsom.                  tour à tour.
Om man visste hvad             Si l'on savait ce que
              Ni har gjort.               vous avez fait.
Det land, hvarest  man         Le pays où l'on
          finner diamanten.       trouve le diamant.
Man har redan sagt eder,       On vous a dit déjà,
        eller man skall           ou l'on vous
        snart säga eder.          dira bientôt.

Anm. G.  Efter que och qui sättes understundom äfven l framför on, då
välljudet fordrar. Ex.

Hvad man riktigt förstår,      Ce que l'on conçoit bien,
   blir också klart uttryckt.     s'énonce clairement.
För att framträda              Pour paraître
   för mina ögon, är hans         à mes yeux, son
       förtjenst för stor:	   mérite est trop grand:
Man ser icke gerna dem,        On n'aime pas à voir ceux 
   som man har att tacka 	   à qui l'on doit tant.
           för så mycket.      Corneille, Nicomède, acte 2, sc. 1.

Det är af en konung             C'est d'un roi
  (Agesilaus), som man har        (Agésilas) que l'on tient
   denna herrliga grundsats: 	   cette maxime auguste:
   Att menniskan är stor blott     Que jamais on n'est grand qu'autant
   i den mån som hon är rättvis.	            que l'on est juste.
                                   Boileua, Satire IX.

Anm. H.  L får icke sättas före on, om le, la eller les följer
deruppå. Derföre heter det: je ne veux pas qu'on le tourment, jag vill
icke att man plågar honom, och icke: *que l'on le... etc.

Skriföfning 216.

Haf tålamod, min käre vän, och var icke sorgsen; ty sorgsenheten
ändrar (changer) intet, och otåligheten gör det onda värre (empirer le
mal). Frukta icke för edra borgenärer; var försäkrad, att de icke
skola göre eder något ondt. De skola vänta, om Ni icke ännu kan betala
dem. När skall Ni betala mig hvad Ni är (mig) skyldig? Så snart jag
får penningar, skall jag betala eder allt, som Ni har lagt ut
(avancer) för mig. Jag har icke förgätit det; ty jag tänker hvar dag
derpå (y). Jag är er gäldenär (le débiteur) och skall aldrig förneka
(nier) det! Hvilket skönt bläckhorn Ni har der! Jag beder er, låna mig
det! Hvad vill Ni göra dermed? Jag vill visa det åt min syster. Tag
det, men akta det och slå icke sönder det! Var utan fruktan (ne
craignez rien)! Hvad vill Ni (désirer de) min broder? Jag vill låna
penningar af honom. Låna sådana af någon annan (à un autre)! Om han
icke vill låna mig några, så skall jag låna af någon annan. Ni skall
göra väl deruti. Önsken (souhaiter) icke hvad I icke kunnen hafva,
utan varen nöjda med det, som Försynen (la Providence) har gifvit
eder, och betänken (considérer), att det gifves många menniskor, som
icke hafva det, som I hafven! Som lifvet är kort, låtom oss söka
(Lekt. 65) göra det så angenämt som möjligt (de nous la rendre aussi
agréable qu'il est possible)! Men låtom oss ock betänka, att nöjets
(Pluralis i Franskan) missbruk (l'abus) gör det bittert (amère)! Har
Ni skrifvit edra themata? Jag har icke kunnat skrifva dem, emedan min
broder icke varit hemma. Ni får icke (il ne faut pas) låta edra
themata skrifvas af eder broder, utan Ni måste skrifva dem sjelf. Hvad
gör Ni der? Jag läser den bok, som Ni har lånat mig. Ni gör orätt uti
att läsa den alltid. Hvad skall jag göra? Afteckna detta landskap
(Lekt. 67), och, när Ni aftecknat detsamma, skall Ni deklinera
substantiverna tillika med adjektiverna.

Skriföfning 217.

Hvad måste vi göra, för att vara lyckliga? Älsken och utöfven alltid
dygden, så (et) skolen I blifva lyckliga i detta lifvet och det
tillkommande. Eftersom (puisque) vi önska vara lyckliga, låtom oss
göra godt åt de fattiga och hafva medlidande med de olyckliga; låtom
oss lyda våra lärare och aldrig göra dem något bekymmer; tröstom de
olyckliga (les infortunés), älskom vår nästa såsom oss sjelfva, och
hatom icke dem, som hafva förolämpat oss; med ett ord (en un mot),
uppfyllom alltid vår pligt, och Gud skall sörja för det öfriga! Min
son, för att blifva älskad, måste man vara arbetsam (laborieux) och
beskedlig. Man beskyller (accuser) dig för att hafva varit lat och
försumlig (négligent) i dina göromål; du vet dock (pourtant) att din
broder har blifvit straffad derför att han varit (pour avoir été)
obeskedlig. Då jag här om dagen (l'autre jour) var i staden, mottog
jag af din lärare ett bref, hvari han beklagade sig mycket (fort)
öfver dig. Gråt (pleurer) icke! Gå nu på din kammare, läs öfver din
lexa och var snäll; annars (autrement) får du intet till middag (à
diner)! Jag skall vara så snäll, min käre fader, att du visserligen
(certainement) skall blifva nöjd med mig. Har den lille gossen hållit
ord (tenir parole)? Icke fullkomligt; ty, sedan han sagt detta, gick
han på sin kammare, tog sina böcker, satte sig vid ett bord (se mettre
à une table) och insomnade (s'indormir). "Han är (c'est) en ganska
snäll gosse, då han sofver," sade hans fader, seende honom någon tid
derefter (quelque temps après). God morgon, min fröken! Åh, där är Ni
ändtligen! Jag har med otålighet väntat eder. Ni skall förlåta mig,
min käre vän, jag har icke kunnat komma förr. Var god och sitt ned!
Huru mår eder moder? Hon mår bättre i dag, än hon mådde i går. Det
gläder mig mycket (j'en suis bien aise). Var Ni i går på balen? Jag
var der. Hade Ni mycket roligt (se divertir)? Bra nog
(passablement). Huru dags kom Ni hem? En qvart på tolf.

Skriföfning 218.

Har Ni läst (apprendre) länge Fransyskan? Nej, min herre, jag har
blott läst den sedan sex månader. Är det möjligt? Ni talar temligen
(assez) bra, med hänseende till den så korta tiden (pour si peu de
temps). Ni skämtar (plaisanter); jag kan icke särdeles mycket. Ni
talar i sanning redan bra. Jag tror, att Ni smickrar mig en
smula. Alldeles icke, Ni talar som sig bör. För att tala såsom sig
bör, måste man kunna mer än jag (que je n'en sais, Lekt. 53
Anm. B.). Ni kan tillräckligt, för att göra eder förstådd. Jag gör
ännu många fel. Det gör ingenting; Ni får icke vara blyg (timide); för
öfrigt (d'ailleurs) har Ni icke grjort något fel uti allt, som Ni nyss
sade. Jag är ännu blyg, emedan jag fruktar att (qu'on rie) man
skrattar åt mig. Man skulle vara (il faudrait être) bra ohöflig, för
att skratta åt eder. Hvem skulle vara nog ohöflig att göra narr af
eder? Känner Ni icke ordspråket (le proverbe)? Hvilket ordspråk? "Den,
som vill tala väl, måste börja med att tala illa". Förstår Ni allt,
hvad jag säger eder? Jag förstår och begriper det ganska väl, men jag
kan ännu icke uttrycka mig väl på Fransyskan, emedan jag icke är van
att tala den. Detta kommer med tiden. Jag önskar det af allt mitt
hjerta.

Ser Ni någon gång min broder? Jag ser honom ibland; då jag nyligen
mötte honom, klagade han öfver eder. "Om han hade uppfört sig bättre
och varit sparsammare" (et qu'il eût été plus économe), sade han,
"skulle han icke hafva några skulder (la dette), och jag skulle icke
hafva blifvit ond på honom." Jag bad honom hafva förbarmande med eder,
sägande honom, att Ni icke ens (pas même) hade nog penningar att köpa
bröd. "Säg honom, när Ni träffar honom," svarade han mig, "att jag ,
oaktadt (nonobstant) hans dålig uppförande (conduite) emot mig,
förlåter honom (pardonner à quelqu'un)! Säg honom äfven," fortfor han,
"att man icke gör narr af dem, till hvilka man står i förbindelser!
Haf godheten att göra detta, och jag skall vara eder mycket
förbunden," tillade han, i det han aflägsnade sig (en s'eloignant).

Innehållsförteckning


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: