Lärobok i Fransyska språket
efter
Prof. H.G. Ollendorff's
nya Method



Utarbetad af
J.U. Grönlund.
Stockholm
Zacharias Hæggströms Förlag
1861



Fyratiofjerde Lektionen.	Quarante-Quatrième Leçon.

Om de Reflexiva Verbernas Perfekt.

				Du prétérit des Verbes Réfléchis.

Alla reflexiva verber, utan undantag, taga i Fransyskan hjelpverbet
être, vara, oaktadt de i Svenskan konjugeras med hjelpverbet hafva.

Har Ni skurit eder?		Vous êtes-vous coupé?
Jag har skurit mig.		Je me suis coupé.
Har jag skurit mig?		Me suis-je coupé?
Ni har skurit eder.		Vous vous êtes coupé.
Ni har icke skurit eder.	Vous ne vous êtes pas coupé.
Har du skurit dig?		T'es-tu coupé?
Jag har icke skurit mig.	Je ne me suis pas coupé.
Har eder broder skurit sig?	Votre frère s'est-il coupé?
Han har skurit sig.		Il s'est coupé.
Hafva vi skurit oss?		Nous sommes-nous coupés?
Vi hafva icke skurit oss.	Nous ne nous sommes pas coupés.
Hafva dessa män skurit sig?	Ces hommes se sont-ils coupés?
De hafva icke skurit sig.	Ils ne se sont pas coupés.

Vara ute och gå,		Se promener 1;
	promenera, spatsera.		faire une promenade.
Gå ut och gå.			Aller se promener.
Promenera i vagn.		Se promener en carosse (en voiture).
Vara ute och åka.		Se promener en carosse (en voiture).
Vagnen.				Le carosse (la voiture).
Rida på promenad,		Se promener à cheval.
	vara ute och rida.		
Är Ni ute och går?		Vous promenez-vous?
Jag är ute och går.		Je me promène.
Han är ute och går.		Il se promène.
Vi äro ute och gå.		Nous nous promenons.
Du vill åka.			Tu veux te promener en carosse.
De vilja rida.			Ils veulent se promener à cheval.
Låta ett barn promenera,	Promener un enfant.
Gå ut och gå med ett barn.	
Går ni ut och går med era barn?	Promenez-vous vos enfants?
Jag går ut och går		Je les promène tous les matins.
	med dem hvar morgon.
Gå i säng, lägga sig.		Se coucher.
Gå till sängs,			Aller se coucher,
	gå och lägga sig.		se mettre au lit.
Stiger ni upp tidigt?		Vous levez-vous de bonne heure?
Jag stiger upp i soluppgången.	Je me lève au lever du soleil.
Jag lägger mig i solnedgången.	Je me couche au coucher du soleil.
Soluppgången.			Le lever du soleil.
Solnedgången.			Le coucher du soleil.
Huru dags har ni		A quelle heure vous
	gått till sängs?		êtes-vous couché?
Han lade sig sent.		Il s'est  couché tard.

Glädja sig öfver något.		Se réjouir de quelque chose.
Jag gläder mig			Je me réjouis
	öfver eder lycka.		de votre bonheur.
Hvaröfver gläder		De quoi votre oncle
	sig eder onkel?			se réjouit-il?
Jag har gladt mig.		Je me suis réjoui.
De hafva gladt sig.		Ils se sont réjouis.
I hafven bedragit eder.		Vous vous êtes trompés.
Vi hafva bedragit oss.		Nous nous sommes trompés.

Göra någon ondt,		Faire du mal à quelqu'un.
	smärta, skada någon.	
Det onda, smärtan, skadan.	Le mal.
Göra någon illa.		Faire mal à quelqu'un.
Har Ni gjort denne		Avez-vous fait du
		man något ondt?		mal à cet homme?
Jag har gjort denne man ondt.	J'ai fait du mal à cet homme.
Hvarföre har Ni			Pourquoi lui avez-vous
	gjort honom ondt?			fait du mal?
Jag har icke gjort		Je ne lui ai pas
	honom något ondt.		fait de mal.
Gör detta eder något ondt	Cela vous fait-il du mal?
		(någon skada)?
Det gör mig ondt (smärtar mig).	Cela me fait du mal.
Göra någon godt.		Faire du bien à quelqu'un.
Har jag någonsin gjort		Vous ai-je jamais
	eder något ondt?		fait du mal?
Tvärtom.			Au contraire.
Nej, tvärtom;			Non; vous m'avez au contraire
	Ni har gjort mig godt.			fait du bien.
Jag har aldrig			Je n'ai jamais
	gjort någon ondt.		fait de mal à personne.

Har jag gjort dig illa?		Vous ai-je fait mal?
Ni har icke gjort mig illa.	Vous ne m'avez pas fait mal.

Det gör mig godt,		Cela me fait du bien.
	Det bekommer mig väl.
Göra med, göra af.		Faire de.
Hvad gör betjenten		Que fait le domestique
		med sin qvast?			de son balaie?
Han sopar golfvet dermed.	Il balaie le plancher avec.
Hvad vill han göra		Que veut-il faire
		af denna ved?		de ce bois?
Han vill icke göra något deraf.	Il n'en veut rien faire.

Man.				On.

Anm. A.  I Svenskan sättes ofta, i stället för det obestämda pronomen
"man" med verbet i aktiv form, det personliga pronomen "det" med
verbet i passiv form.  Så säger man: Det sades mig, i stället för: man
sade mig; det gafs mig, i stället för: man gaf mig.  I Fransyskan i
detta fall alltid det indefinita pronomen on, man.  T. ex.:

Man smickrar honom, men 	On lui flatte, mais
	man älskar honom icke.		on ne l'aime pas.
Det berättas mig,		On me dit
	att han är anländ.		qu'il est arrivé.
Att.				Que.
Man gaf honom en knif att	On lui a donné un couteau pour
	skära sitt bröd, och		couper son pain, et
	han skar sig i fingret.		il s'est coupé le doigt.
Smickra någon.			Flatter 1. quelqu'un.
Smickra sig sjelf.		Se flatter
				(med de framför en infinitiv).
Han smickrar sig dermed,	Il se flatte de
   att han förstår Fransyska.		savoir le français.
   Han smickrar sig med
	att förstå Fransyska.
Intet annat än.			Ne --- que.
Han har icke annat än fiender.	Il n'a que des ennemis.
Blifva.				Devenir. 2. Part. passé devenu.
Han har blifvit soldat.		Il s'est fait soldat. 
Har Ni blifvit köpman?		Vous êtes-vous fait marchand?
Jag har blifvit advokat.	Je me suis fait avocat.
Hvad har blifvit af eder broder?	
	Hvart har eder		Qu'est devenu votre frère?
	broder tagit vägen?
Hvad har det blifvit af honom?	
	Hvart har han		Qu'est-il devenu?
	tagit vägen?
Gå i krigstjenst,		S'enrôler 1;
		blifva soldat.		se faire soldat.
Han har gått i krigstjenst.	Il s'est enrôlé.
Han har blifvit soldat.		Il s'est fait soldat.
Ty.				Car.
Jag kan icke betala eder, ty	Je ne puis vous payer, car
	jag har inga penningar.		je n'ai pas d'argent.
Han kan icke gifva eder bröd,	Il ne peut pas vous donner de pain, 
	ty han har intet.		car il n'en a pas.
Tro någon.			Croire 4. quelqu'un.
Tror ni denne man?		Croyez-vous cet homme?
Jag tror honom icke.		Je ne le crois pas. 

Anm.  B.  Verbet croire* styr ackusativen, då tro någon betyder
detsamma som tro hvad någon sagt; men fordrar dativen, då det
uttrycker detsamma som lita på någon (någons karakter), tro på något
(utan undersökning).  Vi säga således:

Jag tror icke på denne mannen.	Je ne crois pas à cet homme.
Jag tror på den Helige Ande.	Je crois au Saint-Esprit.
Jag tror på Gud.		Je crois en Dieu.
Jag tror på Jesus Christus.	Je crois en Jesus-Christ.
Tro på Gud.			Croire en Dieu.
Ljuga, säga osanning.		Mentir*2;
					part. passé menti,
					part. présent  mentant.
Jag ljuger,			Je mens,
du ljuger,			tu mens,
han ljuger.			il ment.
Lögnaren.			Le Menteur.

Skriföfningar.

138.

Hvarföre har man berömt detta barn?  Man har berömt det, emedan det
studerat mycket.  Har man aldrig berömt dig?  Man har ofta berömt
mig.  Hvarföre har man straffat detta andra barn?  Man har straffat
det, emedan det varit obeskedligt och trögt.  Har man belönat det der
andra barnet?  Man har belönat det, emedan det arbetat mycket.  Hvad
måste man göra, för att icke blifva (pour ne pas être) föraktad?  Man
måste vara flitig och beskedlig.  Hvad har det blifvit af eder vän?
Han har blifvit soldat.  Hvad har det blifvit af eder kusin?  Han har
blifvit soldat.  Har eder granne blifvit soldat?  Han har icke blifvit
soldat.  Hvad har det blifvit af honom?  Han har blifvit köpman.  Hvad
har det blifvit af hans barn?  Hans barn hafva blifvit män.  Hvad har
det blifit af eder son?  Han har blifvit en stor man.  Har han blifvit
lärd?  Han har blifvit lärd.  Hvar har min bok tagit vägen?  Jag vet
icke, hvad det blifvit af henne.  Har Ni sönderrifvit henne?  Jag har
icke sönderrifvit henne.  Hvart har vår grannes sobn tagit vägen?  Jag
vet icke hvart han tagit vägen.  Hvad har Ni gjort af edra penningar?
Jag har köpt en bok för dem.  Hvad har snickaren gjort af sitt
trävirke (bois)?  Han ahar gjort en bänk deraf.  Hvad har skräddaren
gjort af klädet, som Ni gifvit honom?  Han har deraf gjort kläder åt
mina och edra barn.  Har denna man gjort eder något ondt?  Nej, min
herre, han har icke gjort mig något ondt.  Hvad måste man göra för att
blifva älskad?  Vi måste göra dem godt, hvilka hafva gjort oss skada.
Hafva vi gjort eder något ondt?  Nej, I hafven tvärtom gjort oss
godt.  Gör Ni någon ondt?  Jag gör ingen något ondt.  Hvarföre har Ni
gjort dessa barn ondt?  Jag har icke gjort dem något ondt.  Har jag
gjort eder något ondt?  Ni har icke gjort mig något ondt, men edra
barn hafva gjort mig ondt (m'en on fait).  Hvad hafva de gjort eder?
De hafva slagit mig.  Är det eder broder, som har gjort illa min son?
Nej, min herre, det är icke min broder; ty han har aldrig gjort någon
illa.

139.

Har Ni druckit detta vin?  Jag har druckit det.  Huru har Ni funnit
det?  Jag har funnit det ganska godt.  Har det bnekommit eder väl?
Det har bekommit mig väl.  Har Ni gjort eder illa?  Jag har icke gjort
mig illa.  Hvem har gjort sig illa?  Min border har gjort sig illa, ty
han har skurit sitgi i fingret.  Är han ännu sjuk (malade)?  Han är
bättre.  DEt gläder mig att höra (apprendre*), att han icke längre är
sjuk, ty jag tycker om honom.  Hvarföre bort sliter eder broder sitt
hår?  Emedan han icke kan betala hvad han är skyldig.  Har Ni klippt
edert hår?  Jag har icke klippt det, utan jag har låtit klippa det.
Hvad har detta barn gjort.  Det har skurit sig i foten.  Hvarföre har
man gifvit det en knif?  Man har gifvit det en knif, för att det
skulle (pour) skära sina naglar, och det har skurit sig i fingret och
i foten.  Går Ni tidigt till sängs?  Jag går sent till sängs; ty jag
kan icke sofva, om jag lägger mig tidigt.  Huru dags lade Ni eder i
går?  Jag lade mig i går en qvart öfver elfva.  Huru dags gå edra barn
till sängs?  De gå i säng vid solnedgången.  Stiga de tidigt upp? De
stiga upp vid soluppgången.  Huru dags har Ni stigit upp i dag?  I dag
har jag stigit upp sent, emedan jag lade mig sent i går afton (hier au
soir).  Stiger eder son upp tidigt?  Han stiger upp tidigt, ty han
lägger sig aldrig sent.  Hvad gör han, när han uppstiger?  Han
studerar, och sedan äter han frukost.  Går han icke ut före frukosten?
Nej, han studerar och äter frukost, innan han (avant de) går ut.  Hvad
gör han, sedan han ätit frukost?  Så snart han ätit frukost, kommer
han till mig, och vi fara ut och rida.  Har du stigit upp i dag lika
tidigt som jag?  Jag har stigit upp tidigare än Ni, ty jag har stigit
upp före soluppgången.

140.

Går Ni ofta ut och går? Jag går ut och går, när jag har ingenting att
göra hemma.  Vill Ni gå ut och gå?  Jag kan icke gå ut och gå, emedan
jag har för mycket att göra.  Har eder broder varit ute och ridit?
Nej, han har varit ute och åkt.  Gå edra barn ofta ut och gå?  De gå
ut och gå hvar dag efter frukosten.  Går Ni ut och går efter middagen?
Efter middagen dricker jag the, och sedan går jag ut och går.  Går Ni
ofta ut och går med edra barn?  Jag går alla morgnar och aftnar ut och
går med dem.  Kan Ni gå med mig?  Jag kan icke gå med eder, ty jag
skall gå ut och gå med min lilla broder.  Hvar promeneren I?   Vi
promenera uti vår farbroders trädgård.  Var eder fader glad att se
eder?  Han var glad att se mig.  Hvaröfver har Ni gladt eder?  Jg har
gladt mig öfver att få se mina vänner.  Hvaröfver har eder farbroder
gladt sig?  Han har gladt sig öfver den häst, som Ni skickat honom.
Hvaröfver hafva edra barn gladt sig?  De hafva gladt sig öfver de
sköna kläder, som jag har låtit göra åt dem.  Hvarföre gläder sig
denna man så mycket (tant)?  Emedan han smickrar sig dermed, att han
har goda vänner.  Har han icke rätt att glädja sig?  Han har orätt; ty
han har icke annat än fiender.  Är han älskad?  Man smickrar honom,
men man älskar honom icke.  Smickrar Ni edr med att kunna Fransyskan?
Jag smickrar mig med att kunna den; ty jag kan tala, läsa och skrifva
den.  Har läkaren gjort illa edert bartn?  Han har skurit det i
fingret, men har har icke gjort det något ondt, och Ni misstager eder,
om Ni tror, att han skadat det.  Hvarföre hör Ni på denna man?  Jag
hör på honom, men jag tror honom icke; ty jag vet, atyt han är en
lögnare.  Huru vet Ni, att han är en lögnare?  Han tror icke på Gud,
och alla de, som icke tro på Gud, äro lögnare.

Innehållsförteckning


Generaldepoten — Emil Tusens Kulturpalats.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Innehåll: