Vilka sorters foder finns det?
Foder delas in i grovfoder, kraftfoder och tillskottsfoder och du kan läsa om skillnaderna här nedan.

Grovfoder

Grovfoder är grunden till hästens foderstat och kännetecknas av att det innehåller över 18% fibrer. Fibrerna behövs för att hålla magen i trim och hästen behöver tugga för salivproduktionens skull och få ner foder i magen ofta för att hålla magsaften igång.
Till kategorin grovfoder hör Halm, Hö, Hösilage och Lusern, även pelleterad lusern räknas som grovfoder tack vare fibermängden. Betfor innehåller 19% fibrer och räkans i det avseendet som grovfoder, men som hobbyryttare ger sällan så mycket betfor att det spelar någon roll för mängden TS grovfoder.
För att hästen ska må bra behövs det minst 1 kg torrsubstans per 100 kg häst för att den ska få sitt behov av grovfoder tillgodosett. Helst vill man ge 1,2 kg TS per 100 kg häst och optimalt bör man ge 1,5 kg ts per 100 kg häst.

1 kg Torrsubstans är i fodermängd:
1,1 kg Halm
1,2 kg Hö
1,8 kg 60% TS hösilage
2,5 kg 40% TS hösilage
4-7 kg bete

Halm
När man fodrar med halm använde man havrehalm, vetehalm, kornhalm eller råghalm, hästar äter oftast halmen i brist på annat då det är mindre smakligt än hö. Om man använder halm som strö och hästen förväntas äta av bådden måste man vara extra noga med mockningen att ta ut all förorenad halm och strö på rikligt med ny halm. Den halmen man använder mest om man ska ströa med är råghalmen, ska man ge som foder brukar man välja vetehalm.

Hö

Hösilage

Lusern
Lusern är en baljväxt som ger mycket proteiner, ofast är detta utblandat med hö eller halm för att sänka prooteinet till en lagom nivå. Bästa sättet att få tag på lusern är att kolla på kraftfoderleverantörer som har lusern i sitt soriment, ex Krafft och Hippo.

Bete
Bete ör det naturligaste för hästen och runt bete finns det många frågor och funderingar och saker man bör tänka på, men det viktigaste är att se till att inga giftiga vxter finns, att betet både innehåller kort kraftigt gräs och lite andra växter. Tistlar tar upp mycket mark och mycket näring, detta ska dras bort med rot och allt, om betet hiunner växa sig för långt innan betessläpp bör man klippa ner det så att kortare gräs kommer fram. En häst behöver 4-7 kg bete per 100 kg vikt. och hästen äter ca ½% av sin kroppsvikt i bete på en timme, så minst 8 timmar om dagen bör hästen beta för att få sitt tugg och fiberbehov tillfredsställt, tar man in hästen efter 8 timmar bör men dock ge grovfoder efter 7 timmar igen för att hästen inte ska gå hungrig.

Kraftfoder

Kraftfoder delas ofta upp i olika typer, det är Energifoder, Proteinfoder, Biprodukter och Fabrikstillverkat kraftfoder. För alla dessa gäller att dom är mer lättsmälta än grovfoder och ska vänjas in försiktigt (se utfodringsrutiner). Kraftfoder ger man av 3 anledningar.
1. Grovfodrets näring är inte i balans utan måste stödjas upp med energi, proteiner och mineraler.
2. Grovfodret innehåller inte tillräckligt med näring så kraftfodret måste öka upp värdena.
3. Hästen tillgodogör sig inte näringen i grovfodret utan behöver lätttuggat och lättsmält foder.

Energifoder
Spannmål är i särklass det vanligaste fodermedlet i sveriga, högst upp på listan toppar havren, men även korn, vete och vegetabilisk olja finns med. Varför vi använder mycket spannmål är för att det är lättodlat i sverige och billigt. Nör man utfodrar med spannmål som innehåller ca 50% stärkelse så finns det en maxgiva på 400 g spannmål per 100 kg kroppsvikt. Majs odlas inte i sverige men importeras vid bra pris, majs ingår oftat i fabrikstillverkade müslikraftfoder.
Havre Är det bästa spannmålet för hästutfodring sett ifrån aspekten att havren innehåller mindre stärkelse och lägre vikt så är det inte så lätt vatt överutfodra med havre. Helhavren ger ett lagomt tuggmotstånd för hästen och innehåller en bra balans mellan stärkelse, fibrer, protein och fett.
Korn är ett spanmål som måste behandlas för att hästen ska kunna tillgodogöra sig ämnena, kornet är för hårt för hästen att tugga och måpste alltid krossas eller stöpas, dock kan hästens tunntarm endast spjälka ca 20% av stärkelsen i kornet. Korn kan ge hästar allergiska hudåkommor om man ökar på givan för snabbt och man bör inte ge korn som enda fodermedel till unghästar så detta är lysinfattigt.
Vetekli är den delen av vete som används mest till hästfoder utav hela vetekärnan, övriga delar är vetefodermjöl och vetegroddar. Vetekliet är det inre skaskiktet som skalas bort vid framställning av vetemjöl och är rikt på kalium, magnesium och framförallt fosfor, b-vitaminer och fibrer. Vetegroddarna är svåra att få tag på då de innehåller mycket fetter som härsknar snabbt, proteinhalten är mycket hög i vetegrodden som dessutom innehäller e-vitaminer och fleromättade fetter. Vetefodermjölet anvnds inte som rent fodermedel utan som bindemedel inom foderindustrin.
Majs är ett ganska fettrikt energifodermedel com innehåller en hel del fetter, majsen ska inte utfodras hel utan måste processeras för att smältbarheten ska bli någorlunda hög. man bör alltså fodra med mald och helst poppad majs, poppningen får stärkelsen att övergå i en mer vattenlöslig och geletiniserad form. Majsen innheåller som sagt ganska mycket energi men väldigt lite protein, därför bör man kombinera majs med lusern.
Vegetabilisk olja har kommit fram mer och mer genom åren, tidigare användes den mest för att ge glansig päls men på senare tid har man sett andra fördelar. Man byter idag ofta ut en del av spannmålsgivat tioll olja åt hårt arbetande hästar för att få dem mer energiska. Avelston kan även dom behöva oljan för att ta igen förlorat hull efter digivningsperioden.

Proteinfoder
alla kraftfoder med en proteinhalt på över 175 g smältbart råprotein per kg foder kallas proteinfodermedel och bör alltid användas med lite för siktigthet, När proteinet är så koncentrerat måt man vara noga med att inte öka på givan för fort vid invänjning eller höjning, en del hästar är till och med allergiska mot vissa proteinfodermedel och man bör då använda ett fodermedel som har högt protein men lågt MJ.
Sojamjöl eller sojaskrå är ett av de vanligaste proteinfodermedlen som vi använder i sverige. Sojan innehåller nästan 400 g smältbart råprotein och ska endat utfodras i små mängder, max 100 g per 100 kg häst och dag, man bör öka upp detta foder mycket sakta, ca 10 g per 100 kg häst och dag, helst varannan dag. Sojamjöl innehåller även selen så om man utfodrar med soja bör man inte behöva lägga till extra selen i foderstaten.
Linfrö är inte lika vanligt som soja och används oftast i två syften, dela för att tillföra protein och dels för att det slem som bildas runt linfröna läker trassliga hästmagar och tar med sig sand från tarmarna. När man utfodrar med Linfrö som redan är upphettat så är det oftast proteinet man vill åt och fodrar man med hela linfrön som man blandar med hett vatten 5 min innan utfodring är det linfröslemmet man vill åt.

Biprodukter
Biprodukter är de fodermedel som är en rest från tillverkning av produkter till oss människor. Idag använder man inte så mycket biprudukter som förr i tiden då man bara hade sina spannmål och hö. Idag när det finns uppsjöar av olika kraftfoder är det få av biprodukterna som används till utfodring av djur, men Bryggerijäst och Betfor är de två största som används mest av biprodukterna.
Bryggerijäst är rikt på protein och b-vitaminer och används först och främst som b-vitaminkälla, man räknar med proteinet i foderstaten. Bryggerijästen ger hårremmen och hovarne extra styrka och är bra att ge på hösten fram till vårkanten när vintepälsen kan göra hästen öm i huden.
Betfor är ett av de mesta använda kraftfodermedlena på svenska hästmarknaden och finns i i stort sett alla stall som smakförbättrare, för att dölja mediciner, för att blöta pulvertillskott, för att ge hull och energi. Inom travet använder man lika gärna 6 kg betfor som att ge 6 kg havre, den extra vattenmängden är bara bra för hästen. Betfor ska aldrig ges torrt utan ska alltid blandas 1 del betfor och 3 delar vatten.

Svälltider för betfor

Strimlad betfor			Pelleterad betfor
Kallt vatten	Varmt vatten	Kokande vatten	Kallt vatten	Varmt vatten	Kokande vatten
2½ timme	40 min	5 minuter	5 timmar	4 timmar	30 min

Tider baserade på eget betfortest, fotoserie: Betfortest

Fabrikstillverkat kraftfoder
Till denna kategorin tillhör alla pellets och müsliblandningar där råvarorna är processerade och ihopblandade för att kunna erbjuda endast ett kraftfoder som tillfredställer hästens näringsbehov så bra som möjligt.
Det man bör tänka på när man fodrar med pellets är att man bör alltid fodra med grovfoder en kvart innan för att hästen ska få igång sin salivproduktion och minska risken för foderstrupsförstoppning så pelletsarna är väldigt lätttuggade. Om hästen fodras med pellets en längre stund efter det att höet är slut bör man vattna pelletsarna. Den stora fördelen med pellets är att varje pellet innehåller exakt den näring som förpackningen anger.
När man fodrar med müsli behöver man tänka på att när müslin transporteras så packas de bitar med högre densitet i botten på säcken och de lätta överst, så bäst är att hälla upp müslin i en skottkärra, blanda om och ha ner i fodertunnan. Om man inte blandar utan tar rakt av i säcken är risken stor att det blir helt olika näringsinnehåll i första och sista skopan.

Tillskottsfoder

Tillskottsfoder är den kategori foder som inte behövs för hästens överlevnad och välmående men kan hjälpa till vid brister, ålderdom, sjukdom och hästar som tränas hårt och behöver extra av något ämne.

Hosted by www.Geocities.ws