Piiratposten

�TER STARTSIDAN

torsdag den 3 oktober 2002

Samtal om valstuga

torsdag den 3 oktober 2002

Till min kära vän Elizabetha
Om konsten att gå in i en vägg
Två bilagor: Länk 1 och Länk 2

Naturligtvis får du ta med mig i dina samtal med Gud Fader. Han känner mig väl och vet att jag är en bråkstake. Han och jag gjorde ett avtal för många år sedan och som nu är slutfört. Vi är båda överens. Fast jag tror att Han tycker att jag har överdrivit en del. Det var inte Hans mening att jag skulle göra så mycket för att betala min gamla skuld.

Det har varit betungande. Jag gick rakt in i väggen förra hösten. Trots det fick jag som valledare och valberedningens samordnare arbeta som en slav för att få till tre nya styrelser till våra tre nya lokalavdelningar, nämligen Farsta, Vantör och Skarpnäck.

Så kom byggjobbet med vår egen lokalavdelning i gång den 14 februari. Nu började väggen framför mig helt krackelera och en kort tid efter, sedan valrörelsen börjat, rasade väggen över mig.

Jag har med alla dessa damm och stenmassor över mig ändå kämpat mig upp på fötter och fått valrörelsen att praktiskt fungera. Trots en massa problem med logistik och samordning har valrörelsen genomförts. I min förtvivlan att inte orka ända fram har jag gått fram som en bulldozer för att få andra att förstå, hur verkligheten ser ut i vår stadsdel. Som du vet är vår stadsdel politiskt sett, rödare än ett brinnande helvete. Förstår man inte det skall man inte jobba politiskt i Skarpnäck.

Redan under sommaren började jag känna av andra symtom än de tidigare. Förenklat kallar jag dem för "fel i skallen". Naturligtvis har alla symptom med stress att göra. Varje general vet att man måste plocka bort sina frontsoldater efter högst tre månader, eftersom soldaterna annars riskerar att drabbas av olika former av posttraumatisk stress (krigssyndrom). Så fungerar det inte alltid i politiken. Våra soldater är så att säga lättare att ersätta om de stupar i tjänst. Man behöver inte sätta in stora resurser i riskfyllda operationer för att hämta hem sina soldater.

Nu har i alla fall de somatiska undersökningarna kommit därhän att nästa undersökare är en hjärnskrynklare (psykiater). Jag har själv begärt detta. Fast det blir inte en psykiater i vårt närområde utan en från annan ort. Du vet ju att jag har jobbat inom psykiatrin och därmed vore det olyckligt om en gammal "kollega" skulle börja rota i min skalle.

Å andra sidan är det ju så att min ork inte längre räcker till. Det är inte mycket som blir gjort. Så det är väl som Gud Fader säkert tänker: att jag har överdrivit vårt avtal. Kram och med vänlig hälsning ....

Hosted by www.Geocities.ws


Hosted by www.Geocities.ws

1