fotovilla

Elin & Carl Westman in the 1890's when they where living in New York City

From the book "Arkitekten Carl Westman" by Bertil Palm



	�Fr�n 1905 h�rr�r bl a en villa i kvarteret Skogsh�jden i Saltsj�baden, som f�r enkelhetens skull kallas �Fotografens villa�. Planen �r h�r mer modernt frigjord fr�n �ldre planregler �n n�gonsin tidigare. Det b�r h�rvid observeras, att villan har v�rmeledning � samma gamla v�rmeledning var i bruk �nnu 1951 � och detta har gett arkitekten st�rre frihet i planl�sningen. Mer �n h�lften av bottenv�ningen upptages av ett s�llsynt luftigt, stort dagligrum, i vilket ocks� trappan till �verv�ningen g�r upp. Resten g�r �t till tambur, k�ksavdelning och jungfrukammare. Ett blomsterrum �r utbyggt p� gaveln utanf�r dagligrummet. Detta stora rum har en liten spisvr� med i v�gglinjen inmurad spis och v�ggfast b�nk p� ena sidan. Samma anordning �terfinnes i den stora kombinerade hallen-at�ljen i vindsv�ningen, som f�r �vrigt inneh�ller endast tv� sovrum, duschrum mm. Det f�refaller ganska tydligt att Westman h�r tagit direkta intryck av Baillie-Scott, som anv�nde just denna anordning med spisvr� med b�nk p� blott enda sidan; man k�nner ocks� igen den engelska arkitekten i det allt uppslukande, stora dagligrummet, d�r det stora matbordet st�r i centrum framf�r sin v�ggfasta f�nsterb�nk. Rummet �r dock som vanligt en klart avskild kub utan n�mnv�rda utvikningar eller vr�bildningar. Fotografens villa �r �verl�gset v�l insatt i den bergiga terr�ngen. Orubbligt klamrar sig den lilla breda huskroppen fast i �sryggen. Den liggande, r�df�rgade br�dkl�dseln och det brutna tegeltaket s�tter in en f�rgklick som mogna smultron mot tallkronornas djuptoniga gr�nska. Gavlarna har ett r�tt starkt tycke av mellansvensk timmerarkitektur fr�n 1700-talet, l�ngsidorna �r i h�g grad fria och dj�rva nyskapelser. Av engelskt ursprung �r det genom tv� v�ningar uppdragna burspr�ket, men det �r ocks� i sin fasta tyngd starkt besl�ktade med samtida tysk byggnadskonst. Man f�ster sig vid, att burspr�ket vilar p� n�gra i stenfoten inmurade, r�a granitblock. Grunden �r putsad, men ur putsen sticker gr�stenarna h�r och d�r fram sina grova, violetta n�sor. Detsamma g�r igen i skorstenen, som har i det rappade teglet inmurade kullerstenar. Allt detta �r en k�rv naturalism och primitivism; det lilla huset �r som ett berguvsn�ste i sin solvarma skreva. Norra l�ngsidan �r som s� ofta ing�ngssidan. Den �r en av Westmans fr�naste villafasader: med undantag f�r det lilla brutna skyddstaket �ver d�rren och ett litet toilettf�nster st�r d�r br�dv�ggen or�rd som en t�t timmermur, nordsidan �r sluten som i en svensk medeltida lantkyrka. P� taket �ppnar sig visserligen en stor glast�ckt kupa f�r fotografens atelj�, men den m�rks f�ga i verkligheten. I �vrigt finns det i dessa fasader en dynamisk rytm av ett ettrigare kynne �n vi f�rut m�tts hos Westman. Detta g�ller s�rskilt f�nstergrupperingen, framf�rallt d� sydsidans, d�r burspr�kets stora f�nsterytor effektfullt balanserar och kontrasterar mot den tungt slutna v�ggytan, som blott �r genomhuggen av tre sm� i ett energiskt grepp hopkramade f�nstergluggar. H�r finns en hopbiten koncentration i f�rdelningen av v�gg och v�gg�ppning; den ger det lilla huset en v�ldig kraft, det blir trotsigt och varmt. Man vill g�rna t�nka sig, att Westman ritat det en vinterkv�ll, n�r stormen r�t i furorna och brasan flammade i spisen. Hur som helst �r det s�kert, att Westmans hus undan f�r undan blivit alltmer vinterbetonade, alltmer slutna och varma, och att detta drag kulminerar i Fotografens villa. Pressens villa �ppnades sig mot naturen med sina stora, vita verandor, Fotografens villa sluter sig helt inom sitt skal. Denna tendens �r allm�nt nordisk, men Westman ligger i utvecklingens t�t. N�r 90-tales sommarl�tta villatyp f�r ge vika f�r det tunga vinterhuset, kan s�kerligen dyrk�pta klimatiska erfarenheter ha spelat en v�sentlig roll. De vita verandorna ruttnade ner, och de gjorde innanf�r liggande rum dystra och m�rka om h�starna. �stbergs och Westmans princip att huset skall v�ndas mot solen �r f�rut omn�mnd. Men ehuru tanken �r framf�rd n�stan som en hygienisk paroll, blir den i praktiken mer och mer omsatt i en anda av nordisk vinterromantik. Bostaden blir inte fr�mst ljust och soligt hygienisk utan i f�rsta hand tryggt ombonad. Men denna f�r�ndring fr�n sommarl�tt grace till vintertung slutenhet ledde ocks� s� sm�ningom tillbaka till en direkt anslutning till det svenska husets traditionella, kubiskt slutna former. Detta visar sig snart nog i Westmans villaarkitektur, som efter 1905 allt n�rmare ansluter sig till de gamla traditionella svenska hustyperna. Hans f�ljande villor blev inte diktat nationella utan sedvanem�sigt nationella, mera efterbildande och d�rf�r ocks� mindre levande och originella.�

Hosted by www.Geocities.ws