9/5 2000
Ja. Vad ska man s�ga. Jag gjorde slut p� att idag. Maria och mig. Det gick bara inte. Jag kunde inte. 
K�ndes f�r fel. K�ndes visserligen r�tt delvis men inte s� det �verv�gde med hur fel det k�ndes. 
Hoppas att hon inte blev s� ledsen. Verkade inte ta det s� h�rt. Men det kanske hon g�r med tiden. 
Hur det nu �n utvecklar sig mellan oss s� k�ndes det som om jag  har gjort det r�tta. 
Vet inte om det var Maria eller om det �r mig det var fel p�.
�r det mig s� kanske jag inte kommer att ha n�gon tjej alls. N�gonsin. Men det f�r tiden visa mig.
K�nns �nd� bra nu. K�nner mig lite ledsen �ver Maria. Men �nd� glad och fri.
T�nk om det var klassikern "jag k�nde mig bunden" som var felet.

Usch. Pratade med Maria p� ICQ. F�rst verkade hon inte bry sig. Men sen s� blev hon tjurigare och tjurigare.
F�rs�kte att h�lla henne s� lugn som m�jligt och sa att allt var mitt fel och s�. 
Sen b�rjade hon s�ga en massa om jag var "precis som alla andra" och s�dant. 
Jag orkade inte och ville inte ta en massa s�dan skit s� jag sa att jag ska g� nu. 
Hon svarade att "ja g�r det". S� gick jag. Vet inte om det var slutet p� henne. Helt och h�llet.
Men det var inte f�rsta g�ngen jag m�ste l�gga mig under henne f�r att inte hon ska bli tjurig. 
Det �r det som jag tycket varit jobbigt med henne. Bryr mig f�rv�nads v�rt lite. 
Men visst kommer jag sakna henne om hon nu �r tjurig p� mig. 
Men n�r det g�ller v�nskap kan jag vara v�ldigt k�nslokall. En kompis mer eller mindre. 
Kompisar f�r man alltid nya med tiden. 
Skillnad h�r �r att vi g�r i samma klass s� jag kan inte undg� henne. 
Jag kan bli ganska s� ensam i skolan ett tag. 
Eftersom jag den senaste tiden mestadels varit med henne p� raster och s�.