
6/9 1999
T�nker fortfarande p� l�rdag kv�llen. S� extremt d�ligt jag m�dde ett tag har jag nog aldrig m�tt.
Inte ens n�r Nina h�nglade med en annan t�nt p� henne fest.
Kv�llen b�rjade med en bra f�rfest. Det fortsatte bra p� stan.
Tr�ffade r�tt folk och en s�dan som Anna kom fram och fr�gade om jag visste
vem hon var nu efter som jag aldrig pratat med henne p� riktigt utan bara �ver Internet.
Sen pl�tsligt s� han jag inte med mina kompisar n�r dem gick in p� discot.
Anna och den andra Anna gick runt med varsin kille vilken dem skulle byta �tminstone 3 g�nger.
Omringad bland hundratals m�nniskor men �nd� har jag aldrig vad jag kan minnas k�nt mig s� ensam.
Sen att Hanna kom fram till en och fr�gade vad det var med mig och
sedan gick utan att direkt inv�ntat svar gjorde inte saken b�ttre.
K�nde mig s� oboetydelsel�s. Ingen bryr sig, speciellt inte om mig.
Alla mina tjejer som jag dr�mt eller �tminstone hoppats om var upptagna. Anna, Anna och Hanna.
Alla s� fina och verkar vara ganska sn�lla allihop. Men den som svetsat sig in mest i mig �r Nina.
Hennes fina �gon som tittade p� mig.
F�rsta g�ngen jag s�g henne p� 2,5 m�nad. Gillade inte riktigt henne h�r men det v�njer
jag mig nog vid snart.
Men n�r jag vaknade p� s�ndag morgonen s� k�ndes det hela i s� hemskt.
Men jag fick sjunka in i en av min favorit filmer om missbruk och mis�r f�r att p�
det viset f� mig p� b�ttre hum�r.
K�nns verkligen som jag kommer att f� leva ensam f�r resten av livet.
F�r jag ser inte n�gon annat sett. Ingen tjej verkar bry sig.
Jag v�gar inte ta n�gon kontakt med n�gon tjej,
inte ens n�r jag �r full och om jag skulle ta mod till mig s� skulle hon bara nobba mig i alla fall.
Sen vill jag inte heller ha vilken tjej som helst. Jag vill ha en som jag �lskar och en som �lskar mig.
Det kan vara sv�rt att bli k�r i n�gon men att dessutom f� henne att bli k�r i mig �r v�l n�stan om�jligt.
F�rst�r mig fortfarande inte p� Hanna som kan vara ihop med den idioten.
En idiot som skulle b�rja sl�ss med en kille hon helt fredligt hade pratat med.
B�rjat bli fint v�der igen. Jobbigt om man fr�gar mig. Solsken f�r mig �r gl�dje.
Men n�r man k�nner sig s� nere och deprimerad s� vill man inte vara ute i solen och spela lycklig utan jag brukar dra ner rullgardinen och l�sa in mig p� rummet och se p� film och ligga d�r f�rsjunken i en film eller om det �r en d�lig film ligga d�r och tycka synd om mig sj�lv.
T�nker p� Nina hela tiden. Kramen som jag fick av henne, hennes �gon och hennes r�st.
Den l�t precis som f�rr. Vilket den visserligen borde ha gjort.
Funderar p� om en tjej i klassen kanske gillar mig.
Hon har b�rjat ta mer kontakt med mig och jag tycker att s� fort n�gon av dem andra i
klassen n�mner hennes namn s� har dem en speciell betoning p� det.
Men det �r v�l s�klart inbillning. Men jag blir ocks� r�dd.
Vet inte hur jag ska hantera saken.
Jag vill inte bli ihop med henne f�r jag har inga som helst k�nslor f�r henne.
Men tror att vi nog skulle kunna passa bra ihop.
Tillbaka