17/2 2000
Imorse s� var allt en besvikelse. Ingen Hanna, ingen Ulrika. 
Men vid lunch s� kom Hanna efter att ha varit hos doktorn. Hon verkade vara glad att tr�ffa mig. 
Pratade mycket om olika saker. Hon fr�gade ytterligare en g�ng om jag kom p� hennes fest. 
Men jag sa att jag tyv�rr skulle �ka bort. 
Jag �r dem som inbillar mig saker hela tiden. Men varf�r fr�gar hon mig s� m�nga g�nger om jag kommer dit.
Vad som h�r till saken �r att jag inte brukar bli bjuden p� fester och liknande 
som vissa tjejer i klassen har ibland. 
F�rst�r mig inte p� saker och ting. P� s�tt och vis �r det tur att jag ska resa bort den helgen. 
F�r annars hade jag n�stan blivit tvungen att g� dit. 
Vill att p� ett vis men det kommer komma en del folk. 
Framf�r allt killar som gick p� den rivaliserade h�gstadieskolan. Har aldrig tyckte om dem.
Det �r s� att det finns tv� h�gstadieskolor. Den skolan man g�r p� �r sj�lvklart b�st.
Men det finns en mystiskt fenomen. Dem som gick p� den andra skolan den jag inte gick i 
utan den Hanna bland annat g�tt p�, dem har alltid varit bra p� sport och liknande. 
M�nga av killarna �r popul�ra. J�mf�rt med min skola s� har dem p� n�got vis legat f�re oss 
i utvecklingen.

Hanna. Hanna. Var s� otroligt snygg idag. N�r hon gick f�rbi mig p� mattelektionen s� 
drog jag in ett djup underbart andetag.