Makotiki Medverkande: Ida, Johanna, Emma, Jennica, Sandra INTRO: Vårt land är en före detta engelsk koloni och likt deras flesta andra kolonier blev vi fria under fyrtiotalet. Men under de senare åren har vi haft problem med den röda gerillan. De försökte genomföra en militärkupp. De tog över makten och förstörde det lilla som vi redan hade bygga upp. Dock visste de inte hur de skulle rusta upp vår ekonomi och därmed föll gerillan. Efter det har vi inte haft något system och folk har kunnat göra som de vill. Bönder har gått i konkurs och vi har blivit starkt beroende av andra. Nu är vi redo för nya tag och strävar efter demokrati… IMPORT: Tidigare under militärkuppen började de importera kol och olja för att börja förbereda för industrialiseringen. Men vi vill behålla en stor del av vårat jordbruk för att inte bidra för mycket till växthuseffekten, och vi har heller inte råd att importera mer. Dessutom vill vi inte bli för beroende av fossila bränslen. Men för att inte komma efter andra länder för mycket vill vi sakta börja industrialiseras. EXPORT/TURISM: Stor del av vår export består av ris, vilket bönderna sköter i stor utsträckning. Detta går väldigt bra framåt och vi tjänar bra på att exportera våra jordbruksprodukter. Vi tänker satsa på turism, där folk kan ta del av vårt speciella och unika jordbruk. SKATTER: I Makotiki har vi ganska höga skatter. Eftersom att vi vill ha in mer pengar till staten så att vi kan bygga ett bra samhälle. Vi måste minska importen och hitta nya saker att kunna exportera, för att få in så mycket pengar som möjligt. BISTÅND: Efter landets ekonomiska kris; tänker vi börja tillbe andra länder att skänka pengar till vårt land så att vi kan komma igång lättare med vår industrialisering. Angående vårt eget bistånd så har vi inte råd att skicka våra pengar till andra länder, utan måste sätta vårt eget ekonomiska uppbyggande i första hand. VALSYSTEM: Vi har proportionella val, och de som får rösta är alla, man och kvinnor över 18 år. Proportionella val har vi för att det är bra i en ny demokrati, där det finns så många olika folkgrupper. Om vi hade haft majoritetsval hade det inte gynnat alla. Utan blivit jämt och därmed hade en stor del av befolkningen blivit utan politiskt inflytande. Vi har 499 platser i riksdagen. Eftersom att vi har en religionsminoritet i landet på 10 % och en mängd splittrade folkgrupper, så anser vi att i vår demokrati måste dessa också få sin röst hörd i riksdagen. Genom många platser så har de större chans att ta plats. På valsedeln ska vi även ha personval, eftersom att det är lättare att sympatisera med en person istället för ett helt parti. STATSSKICK: Vi har en president som är utåt partipolitiskt obunden. Han/Hon fungerar ungefär som en kung – han ska representera vårt land. Skillnaden är att vi inte har arvrike utan val vart 7e år. Ifall denna valda president uppför sig illa och/eller förråder landet kan folket göra motstånd genom omval. Den långa valtiden är för att det inte ska bli något ”snabbval” utan personen ska vara någon som man verkligen litar på. I länder med politisk president har det ofta blivit så att han/hon fått makt i de viktigaste frågorna, och riksdagens makt blivit ”obetydlig”. Presidenten ska även gå under samma lagar som övriga befolkningen. RIKSDAGEN: I riksdagen sitter de partier som fått över 4 % i valet. Det är dem som ska stifta lagarna. Men vi har även ett råd dit man om man är med i ett fackförbund, kan gå och lägga lagförslag. Detta för att folket inte ska känna att de går under politiskt inflytande under mandatperioderna. De nuvarande riksdagspartierna är: Buddhistiska samlingspartiet: Efter ett misslyckat uppbyggande av diktatur så hade sedan gerillan förstört mycket av landet och dess ekonomi. Samlingspartiet vill nu återskapa fred och trygghet. Makitisk är Asiens mest renodlade buddistiska land, och vill ha detta som en stolt ståndpunkt. Med en buddistisk nation och gemenskap vill de stärka gemenskap emellan individerna och detta kommer att stärka landet från grunden och stoppa krig och förstörelse. Socialisterna: De vill minska importen till landet. I dagsläget är den allt för hög och gör oss för beroende av andra länder. Genom att minska importen så mycket som möjligt, så blir vi mer självförsörjande. Importen består i stor del av fossila bränslen som dessutom förstör miljön. För ett ökat samarbete och starkare gemenskap så vill de höja skatterna, då 24 % av folket bor i städerna så måste klyftan jämnas ut genom ett samarbeta mellan bönder och stadsbor. Jordbrukspartiet: De vill öka kollektivet hos jordbruken. Bönderna arbetar med eget jordbruk men ibland kan även det gå illa, jordbrukspartiet vill då att samarbetet mellan bönderna ska stärkas. Dessa kan då hjälpa och stärka varandra. Vi vill skapa en liknande förening där jordbruk kan förenas och skapa en samhörighet. Folkets Front: Det står för den frihetliga liberalismen. De vill ha tryckfrihet, yttrande och religionsfrihet. Eftersom att det finns fler religioner i landet, så behövs en stark frihet hos dessa också, för hindra segregering. De vill att minoriteterna lättare ska komma in i samhället och ta del av de mänskliga rättigheterna, vilket är ståndpunkten i ett demokratiskt samhälle. Högerpartiet: De vill minska kollektivismen och vill ha mer ekonomisk frihet. De tycker att för att vi ska kunna konkurrera med omvärlden så behövs det rejäla tag så att vi kan införa marknadsekonomi, och på så sätt kan flera av befolkningen tjäna stora pengar! De flesta av högerpartiets väljare finns i städerna. Vänster/Röd Höger/Blå REGERINGEN: I det senaste valet röstades vänsterpartierna in i riksdagen. De bildade en majoritets/koalitionsregering. Regeringens uppgift är att utföra det som röstats igenom i riksdagen. Ledaren för det största regeringspartiet blir chef och tillfrågar partiernas folk om de vill bli ministrar. KONSTITUTION/FÖRFATTNING/GRUNDLAG: • Yttrande- och tryckfrihetslagen I ett demokratiskt samhälle är det viktigt med dessa lagar. Då folket får säga sitt, utan att uteslutas från samhället. • Lagen om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är en av våra viktigaste regler. Dödsstraffen är förbjudna. Alla makotikiska medborgare över 18 år får rösta, utom de som är förståndshandikappade. Under mänskliga rättigheter har folk under 18 år ingen rätt att inrätta giftermål. Alla går under samma lagar oavsett klass, etnicitet och samhällsstatus. • Utbildningsplikten I ett industrialiserande samhälle behövs utbildning i samhället. För att folket gemensamt ska bygga upp ett samhälle så behövs den viktiga utbildningen. I framtiden hoppas vi att denna lag ska få fart på landet genom att många utbildar sig. • Styrandegrundlagen I styrandegrundlagen skrivs hur landet ska styras och hur det går till. Presidenten ska vara folkvald och inte ingå i ett parti. För att även presidenten ska ingå i demokratin så har han/hon samma förutsättningar som andra medborgare. Han/Hon får rösta men det är inte dess uppgift att yttra sig om politiska saker. Det innefattar även: Parlamentarism med proportionella val och en mandatperiod på 4 år. RÄTTSVÄSENDET: Vi har en domstol som består av tre instanser: tingsrätten, domstolen och högsta domstolen. Att vi valt detta system är för att varje person ska ha rätt till att få rätt att överklaga för att få en mer utbredd rättvisa. Det personer som väl döms i några av instanserna kommer vi att försöka använda till nytta genom att de får samhällstjänande uppgifter.

Hosted by www.Geocities.ws