| Barnet slår en kullerbytta. Mannen slår sin fru. Mörker blir osynligt i solens ljus, och i ett hav av förnedring drunknar tårarna. Våra utflykter regnar, men de andas familjelycka. Vi hatar våra rosor, men de liknar kärlek. Kylan vi förföljs av dör även i iskalla famnar, och vi dödar på varje villkor om det håller oss vid liv. Vi dödar våra barn om det håller dem vid liv. |
||