”Jag är inte längre nöjd med att bara få spela.”

 

 

Marcus Persson ger sin syn på fotbollen när serien nu vänder: ”De avslutande två omgångarna innan sommaren blir avgörande”.

 

Vinden driver sanden över de stora planerna. Vi befinner oss ungefär en tåpaj från Ullevi, där de stora matcherna spelas. Det är lördag eftermiddag och IK Pommern har träning. Som vanligt är Marcus först på plats. Han löper längd efter längd. Utför samma tvåfotsdribbling gång på gång. Allt oftare lyder bollen sin domptör. Tappar han den, så börjar han om. Det är så vi har lärt känna honom– tålmodig, samlad och med stort fotbollshjärta.  När jag pratar med den pommerske pådrivaren är han helt klar över vad han vill ha ut av laget– och av sig själv.

 

 

Serien vänder, åtta matcher är spelade, och IK Pommern ligger på femte

plats i 5F. Det är väl den stabila mittenposition det har pratats om sedan försäsongen startade i januari? Hur ser du på lagets prestation?

 

Tabelläget är bra för ett nystartat lag. Under försäsongen är det ju svårt att veta var man befinner sig i förhållande till de övriga lagen. Föresatsen att ligga på en stabil mittenposition var en väldigt positiv sådan, men kändes ändå realistisk med några positiva träningsmatcher i ryggen. Samtidigt får man ju inte glömma, att uppryckningen i serietabellen var väldigt senkommen. Tre vunna poäng mot ett ej fulltaligt CTH imponerar väl kanske inte, men man får väl betrakta det som en "poetisk rättvisa", då jag upplever det som vi haft stolpe ut i många matcher. Fyra på de två senaste matcherna är ändå en väldigt god utdelning, om man betänker att vi under samma period gjort våra kanske sämsta laginsatser hittills.

 

Bedömare menade redan innan serien startade att lagmoralen var

IK Pommerns verkliga styrka. Stämmer detta om du ser tillbaka på det gångna halvårets tränande och matchande?

 

Stämningen i laget på försäsongen var väldigt god. IK Pommern var nystartat, och detta bidrog säkerligen till den stora entusiasmen. Hög lagmoral har också präglat matcher där vi spelat mot lag som är snäppet bättre än oss, eller ungefär jämnstarka. Vi är då ganska svårspelade, och har släppt in förhållandevis få mål. Däremot får vi problem när vi skall föra matcherna. Vi faller gärna in i motståndarnas tempo, och har dessutom svårt att göra mål. Vi har några pålitliga målskyttar, men inga riktiga målkungar av det slag som många andra lag förfogar över.  Men detta är kanske är en följd av att vi inte riktigt fått igång det offensiva spelet. I takt med att segrarna uteblivit, tycker jag mig skönja en viss besvikelse i truppen, och det självförtroende som präglade laget under de inledande fem-sex matcherna har sinat något.  Detta har även satt sina spår hos träningsviljan, och debattglädjen på egna forumet har också sinat något. Möjligen ser truppen fram emot sommarledigheten, och får här chans att ladda om de mentala batterierna.

 

Lagmoralen sätter jag därmed ett tvetydigt plus för, men inte mer. De avslutande två omgångarna innan sommaren kommer att bli avgörande för den slutliga utvärderingen.

 

Hur ser du på din egen insats? Många menar ju att du är den i laget som har gjort de största framstegen så här långt.

 

Från att ha varit absolut helt värdelös under de första träningspassen på Lisebergshallen kan man väl lugnt påstå att jag tagit några kliv framåt. Främst i spelförståelse, men även rent tekniskt. I de inledande matcherna var jag nöjd om lyckades stå i vägen för motståndarna några gånger per match, och slå en säker passning på 1.5 m. I takt med att säsongen framskridit har väl kraven på mig ökat, från mina lagkamrater, men mest från mig själv. Jag vill delta i spelet mer, och bidra mer offensivt. Tillslag och bollmottagningar är det jag främst behöver arbeta på. Rent taktiskt och defensivt tycker jag att det har fungerat mycket bra, och jag tycker inte att jag släppt till mycket bakåt. Framför allt känner jag att jag kan motivera min plats i laget, och jag är inte längre nöjd med att bara få spela.

 

Hur ser du på IK Pommerns framtid? Det har pratats om såväl spel i div. 4 som omvandling till 11-mannalag, t.o.m. fotbollsakademi.

 

Spel i division 4 ser jag inte som en realistisk målsättning till nästa säsong, om man ser på det hela krasst. Avancemang till övre division fordrar serievinst, och den uppgiften tror jag blir övermäktig med tanke på vilka lag vi har framför oss i tabellen. De övriga lagen tycks dessutom ha värvat flitigt, och jag tror att de lag vi har spelat jämnt eller besegrat, blir svårare att tas med under höstsäsongen. Skall vi ha en chans till avancemang behöver vi också följa med i denna utveckling. Frågan är om inte detta innebär ett avsteg från IK Pommerns grundprinciper. Om vi däremot via fotbollsakademin lyckas slussa in nya talanger till A-laget, ser jag det inte som någon omöjlighet på sikt.

 

"Grundprinciper", säger du. Skulle du vilja utveckla det lite?

Pommerns linje i denna fråga, såsom jag uppfattar den, är att vi arbetar med befintligt spelarmaterial och försöker förädla detta så långt det går. Vi går inte ut och värvar stjärnor, för att dessa skall komma och avgöra matcherna för oss.

 

Vilka tre saker är viktigast för att IK Pommern ska kunna behålla sin mittenposition serien ut?

 

1. Glädjen. Vi måste få tillbaka suget efter att spela fotboll. Alla lag kommer in i svackor, eller perioder när andra aspekter av livet fordrar större uppmärksamhet, men lyckas vi vända trenden åter tror jag definitivt att vi kan bita oss fast där uppe när säsongen skall summeras.

 

2. Delaktigheten. Alla behöver känna att de är delaktiga, och att lagets prestationer är helt beroende av den egna inställningen. Det vore också bra om alla kunde vara mer aktiva när det kommer till att samlas till träningar och andra sammankomster, och inte bara vänta på att telefonen skall ringa. Alla måste dessutom sätta sig in i det taktiska upplägget ännu mer, och lära sig vad som förväntas på varje position.

 

3. Grundspelet. Att vi får spela ihop ett säkrare grundspel. Fler träningar och träningsmatcher.

 

Vilken är Pommerns största fiende?

 

Som det känns just nu: Humöret. Pommern har många humörspelare, och då många av dem spelar på viktiga positioner är laget beroende av att de är inspirerade.

 

IK Pommern får allt fler vänner. Vad vill du säga till dem?

 

Våra träningar är alltid öppna för vänner och allmänt intresserade, och har man som målsättning att slå sig in i a-laget är detta den enda vägen. Till vår växande supporterskara vill jag säga: Välkomna! Pommern har alltid varit mer än ett fotbollslag.

 

Vad gör IK Pommern i sommar?

 

Laddar batterierna, samt förhoppningsvis spelar några träningsmatcher. En riktig brakfest för att främja sammanhållningen vore dessutom på sin plats.

 

 

Efter vårt samtal springer han ut på planen igen. Gör ett ryck på sin egen passning och suger in bollen. Får han med sig laget också kommer kanske brakfesten redan på tisdag – mot Roadrunners.