| De som talar om "klasser" brukar inte s�llan falla tillbaka p� Marx. N�r jag l�ste sociologi s� brukade min handledare inte s�llan tala om att ur marxistisk synvinkel s� fanns det ingen "medelklass" utan bara en �verklass och en underklass. �verklassen var de som levde av att �ga (produktionsmedel, kapital, rikedomar) och underklassen var de som p� n�got s�tt m�ste arbeta f�r att f�rs�rja sig. Jag minns inte exakt hur m�nga som var �verklass enligt denna definition, men inte var det m�nga procent inte. Det �r inte m�nga som kan leva enbart av r�ntan p� sitt sparande. S� l�ngt �r distinktionen mellan besuttna och �vriga helt korrekt. Men jag tilldelar inte denna enda grupp samma centrala betydelse som Marx g�r. Jag �r inte marxist. Jag anser inte att de sociala "klasserna", eller strata som Weber sa, �r en strikt ekonomisk fr�ga. Stratifieringen av samh�llet �r mycket �ldre �n kapitalismen, �n penningekonomin, �n marknadsekonomin, �n bytesekonomin... M�nniskoapor lever i hierarkiskt uppbyggda flockar. En del leds av honor och �ven dessa �r hierarkiskt uppbyggda. Apforskarna rangordnar flockens medlemmar fr�n Alfadjuret (Alfahannen) till omegadjuret. Den l�gs rankade medlemmen i flocken f�r alltid ta all skit. Vi �r sl�kt med apor. S� l�ngt �r de flesta �verrens. Men kan man p� n�got s�tt f�rklara m�nskligt beteende utifr�n djurs beteende? Jag tycker att det �r sj�lvklart, men jag f�rst�r ox� inv�ndningarna. �r vi blott sj�ll�sa, meningsl�sa �verlevnadsmaskiner med en handfull f�rprogrammerade beteenden som piskar oss fr�n en o�nskad f�dsel till en o�nskad d�d? Sj�lvklart inte. Vi har impulser, instinkter, drifter men vi kan v�lja att f�rh�lla oss till dem hur vi vill. Det �r det som skiljer oss fr�n djuren. Stratifieringen av de m�nskliga populationerna �r ett uttryck f�r v�rt animala arv och man kan h�vda att det vore m�nskligt av oss att avskaffa samh�llsstratana. Men samh�llet �r en organisation och jag har sv�rt att t�nka mig en organisation som inte �r hierarkisk. D�remot har jag inga problem att t�nka mig mindre or�ttvisa samh�llen �n dagens samh�llen. M�nniskor som inte f�r v�rd. M�nniskor som inte f�r bostad. M�nniskor som inte f�r jobb. M�nniskor som inte f�r mat. osv. Hos m�nniskoaporna s� finns det bara en hierarki. deras samh�lle �r endimensionellt. m�nskliga samh�llen �r m�ngdimensionella. Man kan vara h�gt skattad inom ett omr�de men amat�r inom ett annat. Detta g�r ox� konflikter mindre intensiva f�r att de s�llan delar hela samh�llet i tv� uteslutande l�ger. Jag r�star p� det ena partiet och du p� det andra men vi r�star likadant om EMU. Det finns inte bara en elit i samh�llet. De olika eliterna sammarbetar ganska ofta men hugger varandra i ryggen ibland. Det finns inte bara ett maktcentrum i samh�llet. inte bara en makt att sl�ss om. Hitta en meningsfr�nde i en fr�ga s� har ni skapat en egen social makt att bygga vidare p�. N�gra mark�rer som tyder p� att en person har potential att kl�ttra inom samh�llet �r h�g intelligens och l�g moral. Foucault skriver att makten p� medeltiden gjorde sitt b�sta f�r att visa upp sig, men idag s� g�r den sitt b�sta f�r att d�lja sig. ("Skulle jag vara inflytelserik? �h, det d�r �r �verdrivet.") Det vore intressant att testa alternativet att h�g intelligens och h�g moral kunde leda n�gonvart. Det finns ett problem med kapitalismen h�r och det �r att den �terigen tenderar att g�ra samh�llet endimensionellt. Om allting - alla varor och tj�nster - g�r att v�rdera enligt samma endimensionella skala - priset - s� finns det inga kvalitativa skillnader i tillvaron. Kvantitet v�rderas h�gre �n kvalitet. |