| N�r jag l�ste de fem delarna till Liftarens guide till galaxen s� tyckte jag hela tiden att den lika g�rna skulle ha kunnat vara skriven av mej. Det var ganska typiskt min humor, min science fiction referensv�rld, mina grovt tillyxade personbeskrivningar, min slingrande ber�ttarstil med m�nga sidosp�r. F�rfattaren, salig Douglas Adams, var f�dd p� samma datum som mej, 11/3. F�r det mesta s� verkar det inte ligga n�nting i astrologi alls, men ibland glimmar det till och f�r en att undra ett �gonblick. Jag gillar verkligen science fiction. De b�sta b�ckerna jag har l�st har varit science fiction. Som Stj�rnv�ktaren/Nyaga av salig Peter Nilsson. Det s�llsamma djuret fr�n norr av Lars Gustavsson, och �ven annat av honom. Arthur C Clarke; speciellt 2001 och 3001. K�nner man till dessa verk m�rker man att det �r en speciell sorts filosofisk science fiction som jag gillar. Rymdkrig och str�lpistoler i all �ra men egentligen �r det bara pojklekar i en exotisk milj�. Riktigt filosofiska verk kr�ver n�stan ett uns science fiction stil. Inte n�dv�ndigtvis rymdskepp men n�gon form av �verskridande av vardagen. Ett vidare perspektiv. En k�nsla av att n�got extraordin�rt skulle kunna h�nda, �ven om det faktiskt inte g�r det. Det �r n�stan som en speciell sorts filosofi - att tro p� m�jligheter ist�llet f�r att vara �verdrivet realistisk. Jag l�ste en analys av science fiction litteratur en g�ng d�r man sa att sf ofta brukar kritiseras f�r att vara svag i sina personbeskrivningar, sin psykologiska realism, vilka motiv som driver m�nniskorna osv. F�rfattaren f�rsvarade sf med att fokus inte l�g p� individens subjektiva v�rld, som hos s� mycken annan litteratur, utan att i sf s� var det snarare hela den fr�n grunden p�hittade v�rlden som utvecklades enligt ett eget schema. Grundid�n var att f�rest�lla sig alternativa verkligheter och hur de fungerade. Mycket intressant. Finns det d� n�gon vanlig litteratur som jag gillar? Tja, jag vet att jag gillar Dostojevskij. Jag upplever honom som l�ttl�st. Texten flyter p� i ett sk�nt tempo. J�mf�rt med exempelvis Tolstoj som jag inte gillar lika mycket. Jag gillar Coetzee, Jag gillar Hemingway, �ven om det st�r mej lite att jag inte alltid h�ller med om den "v�rld�sk�dning" som han verkar ha. F�r mej �r budskapet med en bok r�tt viktigt. �r den optimistisk eller pessimistisk osv. Gillar jag inte budskapet s� f�rtar det upplevelsen av ett gott hantverk. Realistisk litteratur �r, om inte en om�jlighet, s� �tminstone en olycklig f�resats. Detta i motsats till litteratur som �r f�regivet dokument�r eller biografisk. S�na b�cker gillar jag ocks�. Och faktab�cker. Men realistisk litteratur, vad �r det? Alla b�cker skapar hela sin v�rld. Detta �r bara mest uppenbart i sf och fantasy. P� s� vis �r det de mest �rliga och grundl�ggande litteraturgengrerna. Medan sf mest l�stes av pojkar s� verkar fantasy i minst lika h�g grad l�sas av flickor. Sf, deckare och erotika har traditionellt varit skr�phyllorna p� biblioteken (svart prick p� bokryggen), innan tantsnusket uppfanns. De senaste �ren har det kommit en v�g av kvinnliga deckarf�rfattare, och kvinnor l�ser ocks� mycket mera deckare nuf�rtiden. Varf�r? Sf status har ocks� blivit b�ttre, samtidigt som "storhetstiden" var p� femtiotalet. Fantasy har anklagats f�r att vara smygkonservativt f�r att inte s�ga reaktion�rt, i sin syn p� politik, k�nsroller osv. Det kan nog st�mma ibland, men ingenting �r egentligen mer konservativt �n realism. Termerna �r egentligen synonymer. Det mesta av sm�killarnas serietidningar �r sf eller fantasy. Serietidningens status har ju ocks� f�rb�ttrats. Samtidigt har det kommit nya "realistiska" serier. Sf �r surrealism: den ov�ntade kopplingen, det nya sammanhanget. |