Det jag kommer att intressera mig f�r h�r �r de �ndrade kulturm�nster som Sverige och v�stv�rlden i �vrigt uppvisar under 1900talet och kanske speciellt under 1990talet, och vad detta kan inneb�ra f�r framtiden.
Det finns en del "trender" (numera r�tt l�nglivade) som konservativa, moralister och en del kristna oroar sig �ver i det moderna samh�llet. En viktig s�n "trend" �r korruptionen av den borgerliga k�rnfamiljen.
Exempel p� detta skulle vara ensamst�ende m�drar, sambof�rh�llanden, sex utom �ktenskapet, aborter, skilsm�ssor, homosexualitet, otrohet, kvinnlig frig�relse och l�ga f�delsetal. I Sverige �r det d�remot inte s� vanligt att f�rfasa sig �ver bland�ktenskap om man inte �r uttalad rasist.
Det har sagt att det var uppfinningen av p-pillret som startade den moderna uppl�sningen av sexualmoralen, under framf�rallt 1960talet. �ven om uppfinningen av p-pillret har haft en stor inverkan p� sexualmoralen under 1900talet, s� ska man nog inte tro att all denna uppl�sning/frig�relse handlar enbart om pillret. Dessa tendenser jag diskuterar h�r har h�llit p� ganska l�nge och f�r t.ex. de homosexuella s� �r p-pillret ganska oviktigt. P-pillret �r snarare en del av en st�rre v�g av kulturell f�r�ndring som jag tror �r grundl�ggande, best�ende och huvudsakligen av godo.
Historiskt kan man konstatera att tider av kvinnlig frig�relse ocks� brukar vara tider av sexuell frig�relse och tolerans av m�ngfald. Exakt varf�r kan man spekulera om, men jag tror att en stark moralisk koppling mellan sex och fortplantning f�rtrycker b�de kvinnor och sexualitet, s� n�r en s�dan moral l�ttar s� blir b�de kvinnorna och sexualiteten friare samtidigt.
Samtidigt som barn i h�gre grad blir en fr�ga om om och n�r f�r individen s� �kar kvinnans m�jlighet att slippa barns�ng och amning och ist�llet koncentrera sig p� yrkesliv och karri�r. Samtidigt minskar kvinnornas ekonomiska beroende av f�rs�rjande makar och allteftersom kvinnors st�llning p� arbetsmarknaden blir starkare s� �kar ocks� deras l�n.
P� m�nnens front s� minskar det moraliska kravet att de ska f�rs�rja sin kvinna. De kan tj�na mindre �n henne. Dock �kar inte ensamst�ende m�drar eller otrohet pga bristande manligt ansvar. Det blir bara mindre allvarligt �n det har varit f�rut.
Att sambof�rh�llanderna �kar beror nog snarast p� �kande sekularisering. Jag tror det �r bra, inte minst med tanke p� att �kta �ktenskap knappast verkar h�lla b�ttre �n sambof�rh�llanden. �ver h�lften av alla �ktenskap slutar i skiljsm�ssa, och �ven om det inte bekymrar mig s� mycket s� m�ste det �nd� ses som ett nederlag f�r de inblandade parterna.
Jag tycker inte att folk skiljer sig f�r mycket. Jag tycker de gifter sig f�r mycket. Nog f�r att homosexuella ska f� gifta sig om dom vill, men l�ter man bli s� har man �tminstone inte lovat f�r mycket. En sp�nnande "trend" som s�kert har framtiden f�r sig �r seriemonogamin. Man �r helt enkelt stadigt och uteslutande tillsammans med en partner - i taget.
Under medeltiden s� blev folkiallm�nhet igenomsnitt 30 �r gamla. Att �lska n�gon "tills d�den skiljer oss �t" innebar inte s� v�rst m�nga �rs �ktenskap. Faktum �r att folk igenomsnitt �r lika l�nge gifta idag som under medelstiden. �r det rimligt att ha samma moral n�r medellivsl�ngden har �kat 2,5 ggr?
Den kanske viktigaste fr�gan i sammanhanget �r fr�gan om barn och f�r�ldraskap. Blir inte barn oroliga, kriminella och perversa n�r det inte finns n�gra trygga, stabila f�r�ldrar att tillg� utan bara en strid str�m av fr�mlingar? Tja, det vore ingen ideal uppfostran.
�andrasidan s� �r faktiskt inte den borgerliga k�rnfamiljen n�gon ideal uppfostran heller. Det �r ganska viktigt att inse.
Den biologiska k�rnfamiljen best�r av modern och barnet. Ut�ver detta s� kan familjen antropologiskt se ut lite hur som helst.
Vad barn m�r b�st av �r att v�xa upp tillsammans med ett stort, men avgr�nsat, antal personer av olika sorter, som �lder, k�n, yrken, kulturer, personligheter osv. Detta motsvarar storfamiljer, kollektiv eller en liten bygemenskap.
Sanningen i konservatismens familjesyn ligger i att m�ngden personer som barn v�xer upp med m�ste vara avgr�nsad. Utan att veta att vissa givna personer kommer att f�rbli tillg�ngliga s� kan barn bli mindre trygga. Nog om barnuppfostran.
I framtiden s� tror jag mindre p� krogragg och mer p� kontaktf�rmedlingar. Detta �r ett omr�de d�r datatekniken kan f�rb�ttra v�rt privatliv. Man kan best�mma ett stort antal variabler och kolla av dessa preferenser mot en mer eller mindre omfattande batabas. Det kommer att bli mindre "grisen i s�cken" och mer rationalitet i framtidens parbildningar. Oromantiskt? Tr�kigt? Onaturligt? Tillochmed om dessa inv�ndningar vore sanna, vilket de inte �r, s� vore kontaktf�rmedlingssystemet iallafall att f�redra framf�r dagens kaos. Jag �r f�rv�nad att dagens "system" fungerar s� pass bra som det g�r.